Om att fokusera

Livet är begränsat, vår tid är begränsad. Man kan inte hinna med allt. För ett år sedan hade jag en lista på språk som jag översatte från. Persiska, dari, tadzjikiska, azerbajdzjanska, turkiska, uzbekiska, arabiska, franska, engelska, sydkurdiska. Det var en diger lista och det låter som skryt antar jag och är väl kanske delvis det också.

Majoriteten av mina beställningar har gällt översättning från arabiska, tätt följt av persiska. Men några språk har jag känt att jag får låta falla bort. Uzbekiska och turkiska har jag lagt ned men azeriska behåller jag för där vet jag att jag är en auktoritet när det gäller skriftlig översättning! (skryt…). Arabiska är dock ett så stort språk att det håller på att ta all min tid i anspråk. Jag har lärt mig m y c k e t arabiska det senaste året, ändå känns det som om det är en bra bit tills jag nått dit jag siktar. Suck!  Det tar längre tid än jag trodde.

För ett par veckor översatte jag ett 10 sidor långt juridiskt värstingdokument från azerbajdzjanska som faktiskt gjorde mig lite försagd när jag först fick se det men det gick bra när jag väl kommit in i det. Kom igen, skicka lite azeriska nu då! Textat, eller åtminstone med latinska bokstäver eller textad persoarabisk skrift (sällsynt). Annars önskar jag mig långa textade arabiska och persiska dokument, gärna skönlitterära texter. . .

Jag var tvungen att passa på ett tadzjikiskt dokument eftersom det var för mycket kyrillisk handstil i det. Textad tadzjikiska är en barnlek men kyrillisk handstil…. hjälp. . Måste begränsa mig. Studerar gärna alla dessa språk parallellt men marknaden kallar på arabiska. Som tur är gillar jag arabiska.

Sätt upp ett mål… Lära mig 1000 nya ord närmaste månaden, nej 3-4 månader behöver jag, jag har ju jobbet… men jobbet lär man sig också på. Nej det är inte ord man ska lära sig, det är u t t r y c k! Lär dig uttryck, idiom, ordspråk, talesätt. De är lättare att haka fast i minnet och de innehåller i sig själva lite ledtrådar till hur orden kan användas.

Och sedan när vi dött ruttnar våra hjärnor och all kunskap vi samlat i dem går förlorad. Deppitt.. . Det gäller att samla till de eviga hyddorna. Idag ska jag memorera bibelverser. På arabiska.

Om de arabiska dialekterna

Äntlingen har jag fått lite ordning på min blogg. Något hade hänt med användargränssnittet och jag fick ingen ordning på det. Men nu är det åtgärdat! Jag har faktiskt varit sugen på att skriva alltsom oftast men problemet med bloggen och mitt överfyllda schema har satt käppar i hjulet för detta. De senaste 8-10 månaderna har jag studerat arabiska ganska intensivt och gör så fortfarande. Arabiska är ett enormt språk och egentligen inte ett utan flera, med ett gemensamt skriftspråk och 5-6 olika talspråk med ett oöverskådligt antal dialekter.

Det klassiska sättet att beskriva arabiska är att dela in det i standardarabiska som är det gemensamma skriftspråket och som egentligen inte talas; snarare läses upp och, dialekterna.  Det är förvisso vanligt att närma sig standardarabiska utifrån ens dialekt efter förmåga och ju mer “officiellt/formellt” sammanhanget är, men det är y t t e r s t svårt  att föra ett samtal på standardarabiska utan att avvika till någon av dialekterna, helt enkelt för att det inte känns naturligt att tala på standardarabiska.

Dialekterna har utvecklats i mötet mellan den arabiska som talades av de arabiska erövrarna och de språk som talades av ursprungsbefolkningarna i de underkuvade områdena, och i vissa områden, speciellt det område som den närbesläktade arameiskan talades, har en gradvis påverkan av arameiskan skett tills språket alltmer liknat arabiska, och till slut kommit att bli arabiska, även om arameiskan fortfarande präglar den arabiska som talas där.

Nja ovanstående är en teori snarare än fakta, men jämför situationen bland romanska språk. Vulgärlatinet utvecklades i det romerska riket till olika dialekter, som idag kommit att betraktas som språk. “Ett språk är en dialekt med flotta och armé”  fick jag lära mig på universitetet och det är ett sånt där citat som alla som läser språkvetenskap får lära sig. Det betyder att det är ganska godtyckligt vad som kallas språk och vad som kallas dialekt. En definition på språk är att om två olika språk/dialekter är inbördes förståbara “mutually intelligible” så är det ett språk. Den andra är den där med “flotta och armé”, som har att göra med de institutioner; som skriftspråk, akademi, och en myndig regering som kan hävda att “detta är ett språk och inte en dialekt!, eller helt enkelt vad som av hävd ansetts vara ett språk. Så är svenska och norska två olika språk trots att norrmän och svenskar förstår varandra, medan marockanska och yemenitiska är två olika dialekter fastän de behöver tolk sinsemellan. MEN, det ska sägas att globaliseringen, egyptiska filmindustrin och satellitkanalerna fört även de senare samman så att de kan anpassa sitt talspråk till varandra så att de förstår varandra.

D i a l e k t k o n t i n u u m är ett annat sånt där fint ord man får lära sig när man läser lingvistik. Det betyder att dialekter gradvis förändras med geografiska avstånd och hinder (berg, skogar, öknar etc.)  så att ett språk gradvis övergår i ett annat. Så talade man för c:a 200 år sedan på gränsen mellan Sverige och Norge s a m m a språk på båda sidor gränsen. Det som gjorde att det blev två olika språk var Gustav Vasas respektive dito danska version som användes i Norge, och så småningom läskunnigheten som gjorde att talspråket spaltades upp mellan de som lärde sig svenska respektive danska/bokmål. Samma situation gäller arabvärlden fast där skiljer sig inte skriftspråket. Talspråket i huvudstaden har emellertid viss påverkan på befolkningen i mindre städer och på landsbygden . Den har ofta högre prestige än de mer lantliga dialekterna. Därför talar i Egypten t.ex många kairodialekt i städer där man traditionellt talar en annan dialekt. I Libanon sprids beirutdialekten, ja till och med utanför Libanon, i Syrien och Palestina där man talar samma språk med dialektala skillnader.

Jag föredrar alltså att tala om de arabiska talspråken. Det som talas i Marocko och västra Algeriet kan vi kalla västmaghrebiska. Sedan har vi östmaghrebiska som talas i Tunisien och västra Libyen. Egyptiska i Egypten och Sudan. Levantinska i Syrien, Libanon och Palestina (d.v.s Israel, Jordanien och de omstridda områdena), Mesopotanska i Östra Syrien och Irak, och Nordgulfiska i norra delen av arabiska halvön, Yemenitiska i södra delen, inklusive Yemen och Oman. Jag ska erkänna att jag inte har stenkoll på de två sist nämnda. Dessa skiljer sig åt ungefär som de romanska språken skiljer sig från varandra. Franska, “spanska”, italienska, portugisiska, rumänska, rätoromanska, osv. Dessa språk går dessutom att dela in i dialekter och det gör de arabiska talspråken också.

MYCKET av vad som står i böcker om arabiska gäller den situation som rådde innan uppfinningarna radion, cinematografen, satellitkanalen och internet kom in på scenen, och måste omprövas. Till exempel så brukar det stå i böckerna att standardarabiska förstås av de välutbildade. Det gällde förr. Nu förstår vem som helst standardarabiska, även analfabeter och barn (som tittar på barnprogram varje dag på standardarabiska), p.g.a ovannämnda uppfinningar. Internet har förresten gett dialekterna ett vitamintillskott. Så finns t. ex. på Wikipedia hundratals artiklar publicerade på egyptiska.

!!آقادار

 

کاس آقا-درخت وملا   عيد دم بو خنکی داشتی هوا    بنا بو غنچه خوسر سرخ کلاه خالی واشان بزبيد دشت جی سر     حج حجن تازه بمابيد زسفر کاس آقا وازده  از دهکده بو           دهکده اونه ره غمکده بو ايته صبح بغچه به خو تک بزه پس       پاپروسه به خو مشتک بزه پس يورغه اسب خوشينه زين بگوده         خودست انجاره به خورجين بگوده تا بشه شهر دلي وا بکنه                کارو باري خوره پيدا بکونه بده اول خوره اسپند دانه دود      به اصطلاح تا کورا به چشم  حسود چندتا ماچي بده قران بعدن       راه دکفته بشو از خانه برون راه ميان وازو  ولنگي  تواده         آب مين هفت دانه سنگي تواده تا بده سيزده خو سال بدر        دوارسته همته پردان سر يورغه اسب از پيشو دنبال کاس آقا     ابچي نشتي خوره  ابچي شوهي  راه تازه خورشيد زه افق سر بزبو        زه خو لانه چچني  پر بزه بو هاتوکه ذوق مرا شونده بو راه       جاده خاکيه نم نم زهي پا بده خو راهه سره دره  تنگ           ايدنه سبز کونوس دار قشنگ خو مره بيسا بگوفته کاس آقا         زه اين دار  شا چاگودن صد تا عصا من ومي روزي ره بسه اين درخت      آخ عصاي بمرده اين درخت از خو جا يکهو زشادي بپرس      سرخ تيکه همره اون دار دبست تا برگرده اونه از يادا نشه          کاس آقا آرزو بر بادا نشه باز خو راه سفر از سرا گيفت      هي بگود اسب زشادي پر بگيفت دو سه روزي زه اين جريان بگذشت    ابر وارش بزه سرسبزابو دشت تا ايته ملا زه اوره بگذشت!          سرخ تيکه بده از جا بپرست! خودل همره بگفته که اين دار         ايسه حتما ايته نذري آقادار! بشو آبادي ميان جار بزه              گپ زه اون نظري کونوس دار بزه!! هر کس ور که بنشته بزه گپ       هرته منبر که بنيشته بزه گپ مردم صاف ساده خام گوده             گپ همره اوشانه رام گوده کار بجايي فارسه آخر سر          همه کس نذري ببرده اونه ور هر کس چوم کور بو اونه برگ چيدي!!    مثل سرمه خودوتا چشم زهي!   اين ميانه بزه از راه کاس آقا         بما با دب دبهو  تازه قبا عين آهوي جدا بوسه زدشت      دربه در سبز کونوس داره دنبال بگشت تا بوارده خو کونوس دار بگير        کر لو لانه بنا بو اونه زير خلوتي مردم ده تا نبينه             داس اوساد تا اونه خاله وابينه از قضا ملا زه اوره بگذشت          کاس آقاي بده از جا بپرست داد بزه! هاي!مگه ديوونه اي تو؟!    زه خدا غافل وبيگانه اي تو؟ تا حاسه نذري درخته کي وابه؟    نديني  خون زه اونه شاخه فوبه؟!!! کاس آقا خال فگود هيچي نگفت!  خوره بيشتر لوس بگود هيچي نگفت!! جان ملا که هواي دينه پس!!     دوي زنه شه زه اوره  مردم پس شه خو آبادي ميان هي زنه جار         دوخانه مردمه خامه خو کنار که بائيدخودسرا بوسته کاس آقا        فارسيد کافرا بوسته  کاس آقا!! شيمه ايمان سر تيشه بزه!!         آقا داره يکهو از ريشه بزه!! مردمان تا اين گپ ايشناودي!       خوشانه ملاي گريان دينيدي!!! دوتا دستي بزه هر کس به خو سر!       ايدنه داس اوساد  او يدنه تبر!! راه دکفتيد همگي تا آقا دار            کاس آقاي بدئيد مشغول کار تا خدا خواستي بزهيد زن ومرد!!        کاس آقا جانه بزهيد زن ومرد!! اون هر ذره هزار تيکه گوديد         خوشان غيض اونه سر خالي بگوديد!! هيچکس اين نقل نانستي تا الان     که آقا دار زير دفن کاس آقا!! کاس آقايي که ايته سيزده بدر         مثل سيزده بشو از دنيا بدر کاس آقايي که اونه دست بمانست     بي عصا خاکان زير تا بتانست…

Ordspråk på dari-hazaragi 1

Några hazaragiordspråk. Hazaragi är en dialekt av dari som talas av hazarerna i Afghanistan.
Skyll inte på mig att layouten blev så här tråkig. Det är wordpress nya användarovänliga användargränssnitt. Tyvärr…

Förståndet sitter inte i åldern utan i huvudet
[aql da sâl nîya, da sara]
عقل دَ سال نییه دَ سره

Jag har ju inte dödat en seyyed [släkting till profeten] M.a.o, så farligt var det väl inte!
[seyid ki nakushtem]
سید که نکوشتِم !

Kabuls motsvarighet till ovanstående ordspråk. Jag har ju bara kastat sten i Kaaban!
[faqat da ka’ba sang zadom]
فقط ده کعبه سنگ زدم

”Hans hjärta rycktes upp ur hjärtehuset”, d.v.s: Han blev plötsligt skrämd.
[dil az dilxânashi kanda shud!]
ىيل از دیلخانه شی کنده شد !

”Nu tänker jag inte vända mitt ansikte mot ditt mera” (När man är besviken på någon)
[diga ruy xura da ruy tu namezanum]
دیگه روی خوره دَ روی تو نمی زننم !

Det där önskar jag inte ens åt en otrogen!
[xudâ nasîb-e yed kâfar nakana]
خدا نصیب یِد (هیچ) کافر نکنه !

Himlen är långt bort och jorden hård!
(Livet är inte lätt) [âsemô dûra zimî saxt-a]
[Kabul: âsemân baland-a zemîn saxt-a]
آسموُ دورهَ زیمی سخته !

Det är fel att bli vän med dem som nyligen kommit upp sig/nyrika.
(eftersom de har en massa komplex och vill ta ut dem på andra)
[dôsti qad naw-nôkar o naw-kîsa xatâya]
دوستی قد نو نوکر و نوکیسه خطایه.

Han har ryggen mot berget (d.v.s han har mäktiga bundsförvanter som stöder honom)
[pusht-shi da kôy-a]
پوشتشی دَ کویه…

Sätt inte foten utanför din (fars?) matta/dörrmatta! (Håll dig på din plats/vet om dina begränsningar)
Cut your coat according to your cloth!
[pây xura az kunjile bâb-e xu dirâztar naku!]
پای خورَ از کونجیلِ بابِ خو درازتر نکو!

Det finns en lösning för allt.
[ar dardi darmô dara]
آر دردی درمو داره

Rescension av boken: “For Lust of Knowing: The Orientalists and Their Enemies”

Jag var bara tvungen att lägga ut en rescension som jag läst, av en bok som jag inte läst, som sågar en bok som jag läst, och irriterat mig något så vansinnigt på… Hängde du med nu? Nå, i vart fall, håll till godo, här kommer den, klippt rakt ur amazons websida:

“This book is fun to read. It discusses the history of Orientalism and tells about some of the leading Orientalists. It also defends Orientalism as a legitimate scholarly field. And one may want to know why this topic of study needs any defense.

The reason becomes clear right from the start. Ed Said wrote a crazy rant against the whole enterprise. That ought to have had little effect on academia. But it did: plenty of people praised that book! And by now, to say that one is an Orientalist is to risk being branded as a servant of Imperialism, and maybe as a Zionistlover as well. I can see that Irwin is not too happy about the decline of Orientalism as a scholarly field.

Nor can Irwin be too happy with the discrediting of Middle Eastern Studies that has resulted from the acceptance of Said’s nonsense by quite a few supposed intellectuals. That has resulted in Middle Eastern scholars being dismissed by some as a bunch of anti-scholarly racists and bigots who use their positions not to further knowledge but to propagandize against human rights and truth. Irwin is clearly embarrassed by the fact that his field is now associated with Said’s polemical work. Yes, those who study the Middle East are under attack from both sides due to the politicization of the field.

I have to admit that I’m not the proper person to deliver an attack on Said’s book “Orientalism.” For one thing, the book is such garbage that I wouldn’t know where to start. For another, what I say would count for very little. Not only am I not a scholar in that field, I also am an opponent of Said’s entire war on human rights. I see Said as one of the biggest liars of the past century, and I feel that he was a truly evil creature. It would be difficult for me to convince most of those who like Said’s works that I could write a genuinely unbiased and fair appraisal of the trash that he wrote.

That is one reason why it is good to have a view from an Orientalist who attacks Said on scholarly, rather than political grounds. Irwin certainly does not defend Israel or Zionism, and he defends Said from accusations of supporting terrorism (cleverly claiming that he merely praises terrorism “with faint damns”). I think Irwin is wrong here, but that’s not the issue. The question is whether there is any merit in what Said wrote, and how much damage his stuff has done to the field of Orientalism.

Irwin says that “it is a scandal and a damning comment on the quality of intellectual life in Britain in recent decades that Said’s arguments could ever have been taken seriously.” And he notes that in some cases, folks sided with Said just to be anti-Zionist and anti-American. It sure must be fun for some people to taunt those who support human rights for Jews. But I think that the cost is severe if the whole field of Middle Eastern history and Orientalist studies is thus mangled. As for Said himself, I wonder why he did such a thing in the first place. Why, instead of attacking the Israelis or the Jews, or the Blacks, or the Americans, or the Christians, or whatever group he wanted to slander did he pick on those who simply studied the Middle East? After all, many of those scholars were anything but Zionists! I don’t know the answer to that question. Maybe Said felt that to truly smash the rights of Levantine Jews to life, liberty, and property, he’d have to smash truth. And I guess he figured that the best way to attack truth would be to outlaw the right to study it. That would leave Middle Eastern studies in the hands of lying and taunting propagandists and give some chance to get “scholarly” approval for the abolition of human rights in the Levant. That’s just my wild guess. Irwin merely says that he can’t believe that Said’s work was written in good faith.

I would like to see Middle Eastern studies be a scholarly field once again. If I were a few decades younger, I might even want to work in that subject to help that happen. But I now think the first task here has to be to expose and repudiate the barrage of anti-Zionist lies that have become part of the canon offered to many students. And that can’t be done by partisans alone. It needs works such as this one, written by those who value truth and want the field to be rescued from those who merely want to use words to fight a tribal war.

Oh yes, the title. In “The Golden Road to Samarkand” by James Elroy Flecker (1884-1915), Ishak says:

“We travel not for trafficking alone;
By hotter winds our fiery hearts are fanned:
For lust of knowing what should not be known
We take the Golden Road to Samarkand.”

Obviously, Irwin’s point is that the Orientalists were not in their fields primarily to serve as agents of Imperialism, but, almost always, out of genuine love of knowledge.

I recommend this book.”

Adel Imam – Cairowoods superstjärna

Du kan knappast ens titta in i en arabisk videobutik förrän du springer på Adel Imam, arabvärldens filmskådis no.1.
Adel Imam har spelat in 120 filmer, och inte är det några korta filmer heller. Här ett filmklipp från pjäsen Al-za3eem “Ledaren”:  

 

och ett annat från en filmatisering av pjäsen …dubbat till kurdiska.

Egyptisk film II – beskådas just nu…

Al-sifara fil-3imara – “Granne med ambassaden” handlar om en egyptisk man som återvänder hem från Dubai efter många år och upptäcker att Israels ambassad har flyttat in i hyreshuset där han har sin lägenhet.

När jag studerade engelska utgjordes en stor del av undervisningen i realiakursen om USA av filmtittande. Olika aspekter av amerikansk kultur, politik, historia och samhälle studerades utifrån litterära texter och film, som sedan diskuterades i grupp, utifrån instuderingsfrågor. Nu gör jag samma sak igen, fast med Iran Irak, Egypten m fl. Den senaste månaden har jag haft totalt fokus på Egypten, inte minst p.g.a att jag vistats där ett par veckor. Och film finns det gott om.

Egyptisk film

Med mig hem i resväskan från Kairo hade jag 23 egyptiska filmer. Sedan tidigare hade jag 2 st, vilket gör 25 filmer sammantaget. En av de filmer jag hade sedan tidigare var den 3 timmar långa “Yacoubian Building” som utspelar sig i centrala Kairo, vilket för övrigt var just där jag tagit in på hotell. Jag blev visad byggnaden och det var ganska kul att se filmen sedan. Den är gjord just i det kvarteret där jag prommenerade runt en stund varje dag.  Eftersom jag inte orkar skriva om filmen just nu länkar jag till några sidor. Filmen är baserad på en roman med samma namn och den är en skildring av flera människoöden som utgår från samma hyreshus i centrala Kairo. Den ses som symbolisk och innefattar Egyptens historia och samhälle med dess stora problem. En riktigt bra recension av filmen (tyvärr på franska) som dessutom innehåller en massa information om egyptisk film över huvud taget finner du här. Filmen ses som allämnt kontroversiell i egypten och har debatterats livligt.

Ungefär 10 av mina filmer grundar sig på Naguib Mahfouz romaner. Jag har börjat kolla på den förta delen i Kairotrilogin Palace Walk. Min tanke bakom att köpa så många filmer som grundar sig på just Mahfouz, var att han är berömd och att jag säkert kan hitta böckerna på svenska och engelska, vilket underlättar mina studier.

En intressant observation
En itressant detalj i sammanhanget är de många gemensamma nämnarna mellan Kairo-trilogin och Yacoubian building. Båda skildrar flera parallella människoöden samtidigt som de, åtminstone om man ska tro recensenter och filmvetare, ger en slags helhetsbild av Egyptens historia och samhälle, och försöker tolka och förklara något av de dilemman och problem landet befinner sig i. En av skådespelarna figurerar dessutom i båda filmerna trots att det är kanske 45 år mellan filmerna (uppskattningsvis). Kanske har jag av en slump snubblat över filmer som har detta gemensamt, kanske är det något jag själv dragits till. Det ska bli spännande att se om filmerna. Tyvärr är inte mina DVD-filmer av bästa kvalitet. Åtminstone en del av dem är alldeles tydligt inte original. Kan någon tipsa mig om var man får tag på egyptisk film i original, eller åtminstone där undertexten syns tydligt?

Metro Al-Anfaq

Kairos tunnelbana

 

Jag träffade en taxichaufför/butiksägare/guide/Gud-vet-vad vid Tala3et Harb i centrala Kairo. För 150 pund ville han köra mig till pyramiderna i Giza. Jag tyckte det var lite mycket och han gick genast ned till 50 pund. Men ack, jag hade redan bestämt mig för att ta tunnelbanan, Metro Al-Anfaq. Han försökte avskräcka mig: “Not good, many bodies many thief!”, men ack, jag hade redan bestämt mig.  Tunnelbanan + bussen till Giza alltså. Totalt blev det 1,50 pund (två kronor och tjugofem öre).

Kairos tunnelbana är jättefin. Toppskick såvitt jag kan bedöma. Och här slipper man försäljarna och alla bondfångare med en massa agendor för just dig. Här träffar man de vanliga egyptierna. Lätta att prata med, hjälpsamma och visar vägen. Egentligen får man inte fotografera här men jag fick dispens av en polis. (Poliser finns det gott om).

Jag var även i Shubra. Shubra är en jättestadsdel med fler invånare än hela Alexandria sägs det; 8 miljoner. Majoriteten av dem är kopter, d.v.s ortodoxa kristna egyptier. Kyrkorna har kalasjnikovbeväpnade poliser som vaktar utanför. Det känns tryggt! Abu Seyfeyn – St. “Han med de två svärden” är ett gammalt koptiskt helgon, som visserligen katolikerna också har som helgon. Minns inte vad det var han hette…

Abu Seyfeyn

 

En tjur i foajén

Jag hade en härlig tid i Kairo. Under två veckor bodde jag på det här hotellet. Det var rent och fint även om en del i personalen kanske hade ett och annat att lära när det gäller hur man bemöter gästerna. En dag när jag kom till hotellet stod det en tjur i hotellets foajé. Den skulle slaktas för det var “‘eid el-adha”, den muslimska offerhögtiden.

Orientalistiklänkar

 

 

 

• arabiska
  • Arabic Newspapers
  • Egyptian Arabic
  • arabiskt chatalfabet
  • dreams and visions
  • Syrian Arabic
  • The Dialect of Hebron – West Bank
  • المعجم القانوني
  • هـنعيش صح
  • http://arabswata.org/site/translations/29.html
  • http://traductoritaliano.maktoobblog.com/
  • http://translationandteachingofarabic.blogspot.com/
• azeriska/turkspråk
  • Alma Yolu
  • Axısqa türklərinin dili – Språkstudie: Akhisqaturkar
  • Azerbadzjans generalkonsulat i L.A.
  • Azerbadzjans regerings samtliga departement
  • azerbaijan.az
  • azeri literature
  • azeri-svensk ordlista
  • azeriska – turkiska -wiki
  • azeriska förkortningar
  • Azərbaycan Milli Kitabxanası
  • Azərbaycan-İran mədəni əlaqələrində tərcümənin rolu
  • AZƏRBAYCANŞÜNASLIĞIN ƏSASLARI
  • Gutenberg Azerbaijan
  • Ministry of Internal Affairs – Azerbaijan
  • möcüz-türkçə
  • modern azerbajdzjanska
  • Om turkspråket khalaji
  • solgunaz
  • şəhryar – heydərbaba
  • TurkIran
  • Turkoloji-Iran
  • Tələbələr – Azerbajdzjansk Studentportal
  • Xələcistan-Az
  • Yaprak – Iranska Turkmener
  • آموزش زبان ترکی آذری
• Blogroll
  • Institute for Caucasian and Central Asian Studies
  • Om Dhimmitude
  • Oxus Communications
  • Tafsirkhabar
  • Trees for Kurdistan
  • Utbildning i orientaliska och afrikanska språk samt Mellanösternkunskap
  • waybackmachine
  • webmasterlogs
  • subscene
• Farsi
  • Akhundov میرزا فتح علی آخوندزاده
  • Ali Reza Nourizadeh
  • Center for Arab and Iranian Studies
  • Center for Proliferation of Persian Language
  • farda – stories
  • Farsi – Dari
  • farsi christian news network
  • footballpedia – farsi
  • gooya
  • internetkurs uppsala universitet
  • Iranian Economic News Agency
  • Iransk bloggare
  • Iransk nationalistisk blogg
  • iranska formulär
  • islamic databank
  • Juridik på persiska
  • khandaniha – خواندنیها
  • moderna idiom – farsi
  • Nahavand
  • Om den gamla (forn-)azeriskan
  • Om Lori
  • Persian Ebooks
  • persian in texas
  • persian newspapers
  • Persisk språkpolis
  • Persiskt Online Bibliotek
  • Radio Farda
  • Shahnameh
  • Wikipedia på Gileki
  • Wikipedia på Mazandarani – مازرونی
  • اصلاحات – روندی برای همه فصول
  • انتخابات شوراها، عرصه بزرگ مبارزه رفرمیستی
  • تاثير ادبيات ايران بر ادبيات جمهوري آذربايجان
  • جايگاه سيستم رفاهی در الگوی جديد اصلاحات
  • دانشنامه
  • دانلود رایگان کتاب
  • زبان و ادبیات فارسی
  • قوهء قضائیه جمهوری اسلامی ایران
  • مدرسه اینترنتی تبیان Tebyan Internet School
  • مشاوره حقوقی
  • چراغ کم سوی صلح طلبی در میان ایرانیان خارج از کشور
• kurdiska
  • English-Kurdish Dictionary
  • Ferheng
  • Kurdish Library
  • Kurdish Voice
  • Kurdistanan.net
  • Sorani med latinskt alfabet
  • sydkurdiskt lexikon
  • Wikipedia Kurdish
• ordböcker
  • Azeri Dictionary
  • azeri-farsi ordlista
  • azeri-svensk ordlista
  • egyptisk arabisk dialekt – franska
  • English-Kurdish Dictionary
  • Ferheng
  • persisk ordbok
  • sydkurdiskt lexikon
• persiska
  • dadgostary
  • Iran’s Penal Code
  • sociolegal
  • terminolojiyehoqooq
  • ترمینولوژی حقوقی
  • iranska formulär av diverse slag
• radio
  • Radio SBS
  • Radio Erf
  • Radio Liberty
  • Voice of America
  • Radio Ibrahim
  • IBS – radioprogram på egyptisk dialekt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sitter i Knivsta och kartlägger Bagdad…

Under mina bataljer som översättare har jag ibland stött på hårt motstånd i form av oläsliga ortsnamn på formulär, anmälningar dödsattester etc. Detta har jag nu tänkt råda bot på genom att lära mig Iraks geografi, och då främst Bagdads olika stadsdelar och kvarter. Alltså satte jag mig helt sonika ned i Knivsta och surfade runt lite på Webben efter info om Bagdad. Här är resultatet…

Något om Bagdads administrativa indelning:

Bagdad delades tidigare in i fyra delar: Karkh, Rasafa, A’dhamyya och Kadhmyya. Numera
delas Bagdad enligt engelska Wikipedia in i nio “District Advisory Councils (DAC) “:

Adhamiyah (Al-Numan hospital)	الأعظمية
Karkh[29]	الكرخ
Karadah[30][31]	الكرادة
Kadhimyah[32]	الكاظمية
Mansour (Kvarter/ahiya’: Dragh, Ma’moun, Dawoodi, Washash, Harithyya, Qadisyya, Yarmouk, Amariyah, Ghazalia, Khadra, Jamia (västra Bagdad/Karkh)	المنصور
Sadr City (Thawra)[33]	مدينة الصدر
Rasheed[34] (Kvarter: Dora, Al-Baiya) västra Bagdad	الرشيد
Rusafa	الرصافة
New Baghdad (Tisaa Nissan) (9th of April)[35]	بغداد الجديدة

Tyvärr ger inte Wikipedia likvärdig information om de olika distrikten, vad gäller t ex vilka kända kvarter som ligger i respepktive distrikt.

Geografiskt kan man konstatera att Bagdad delas av floden Tigris i en östlig och en västlig del. Den östliga delen av Bagdad kallas Al-Rassafa/Rusafa, och den västliga kallas Al-Karkh

 

 

Distrikten är alltså i sin tur indelade i grannskap/kvarter s.k hayy/pl. Ahyaa’, varav vi har listat några här:

• Al-Ghazaliya
• Al-A’amiriya
• Dora
• Karrada
• Al-Jadriya
• Zayouna
• Al-Saydiya
• Hurriya City
• Al-Sa’adoon
• Al-Shu’ala
• Bab Al-Moatham
• Bab Al-Sharqi
• Al-Baya’
• Al-Za’franiya
• Hayy Ur
• Sha’ab
• Hayy Al-Jami’a
• Al-Adel
• Al Khadhraa
• Hayy Al-Jihad
• Hayy Al-A’amel
• Hayy Aoor
• Al-Horaya
• Hayy Al-Shurtta
• Yarmouk
• Al-Saydiya
• Jesr Diyala
• Abu Disher
• Raghiba Khatoun
• Arab Jijur
• Al-Awashosh
• Al-Fathel
• Al-Ubedy
• Al-Wazireya

Som tidigare nämnts delas Bagdad geografiskt i två delar av floden Tigris i en östlig del Al-Rasafa och en västlig Al-Karkh.

I Wikipedias arabiska artikel om Bagdad placerar man in ett antal stadsdelar i antingen den östra eller den västra. Ursäkta mig du som inte kan läsa arabiska. Men jag gör ju detta mest för min egen skull: 

جانب الرصافة	جانب الكرخ
الأعظمية	الكاظمية
البتاوين	العامرية
الكرادة	المنصور
منطقة الشعب	منطقة القادسية
بغداد الجديدة	الدورة
الزعفرانية	السيدية
الوزيرية	الغزالية
شارع الفضل	حي الجهاد
شارع السعدون	مدينة الحرية
الثورة مدينة الصدر حالياً	الشعلة
الشيخ عمر	حي العدل
شارع أبو نؤاس	حي الخضراء
حي أور	14 رمضان
9 نيسان	حي الإعلام
حي الغدير	حي الكندي
حي البنوك	العطيفية
شارع فلسطين	حي العامل
شارع النضال	الشرطة الرابعة
شارع المغرب	حي التراث
الصليخ	الزوراء
الجادرية	شارع حيفا
باب شرقي	الحارثية
المسبح	البياع
البلديات	الدولعي
كمب سارة	الصالحية
الحسينية	الوشاش
زيونة	حي اليرموك
المشتل	حي الجامعة
بوب الشام	عرب الجبور
الراشدية

Fader Zakaria Boutros ett fenomen i (numera utanför) Arabvärlden

Som kristen i arabvärlden får man ofta erbjudandet att gå över till Islam. För den kristne gäller det att tålmodigt höra, men inte själv svara. Själv bör man inte svara med en liknande inbjudan till kristendomen. Faktum är att “protelysering” är förbjudet i de flesta delar av den muslimska världen, och belagt med höga böter och långa fängelsestraff. Dessutom möts fenomenet ofta med starkt avståndstagande från svenska makthavare och mediapersonligheter. Den ivriga muslimska missionen å andra sidan möts med förståelse och huvudet på sned.

En kristen präst som försökt att förklara kristendomens grundtankar för muslimer i Arabvärlden är den ortodoxe prästen Fader Zakaria Boutros. Tyvärr blev han utsatt för svår förföljelse och fängslad i sitt hemland Egypten, som för övrigt är ett av de mer liberala arabländerna. Vi hoppas få se mer av den omtalade “toleransen” inom Islam som vi får höra så mycket om på SVT:s program och i den svenska skolan och universiteten. Om inte annat så hoppas de miljontals f.d muslimer som samlas till gudstjänst i underjordiska kyrkor i Mellanöstern på mer frihet.

/Linus Olsson

Iransk Filmfestival i Uppsala

I helgen var det filmfestival i Uppsala. Föreningen Yari hade bjudit in flera kända iranska regissörer samt en skådespelerska Golshifteh Farahani, som syns här på bild tillsammans med den världsberömde orientalisten Linus Olsson. Jag lät henne ta ett kort tillsammans med mig, vilket hon tycks ha uppskattat.

I filmen Body of Lies spelar Golshifteh mot Leonardo Di Caprio, känd bl a från Titanic

Santoori, Charshanbe Soori, Otobuse Shab, och Daereye Zang var några av de filmer som visades under festivalen. Jag har nämnt de två förstnämnda i tidigare inlägg.

Om Mellanösterns lingvistiska karta, del 1 – nypersiskan

Mellanöstern är ett område som präglas av flerspråkighet och etnisk mångfald. Ändå kan man lite hårdraget säga att regionen domineras av fyra stora språk: Arabiska, persiska, turkiska och kurdiska

Arabiskan har c:a 200 miljoner talare, persiska cirka 100 miljoner, turkiska 100 miljoner och kurdiska 20-30 miljoner. Det blir nästan en halv miljard talare, och riktigt så stor befolkning har inte mellanöstern, så för att förklara språkförhållandena måste vi räkna med en viss tvåspråkighet, där samma talare talar flera olika av dessa språk.

Arabiska är ett semitiskt språk och är alltså inte historiskt ”släkt” med de iranska språken persiska och kurdiska som hör till den indoeuropeiska språkfamiljen. I och med islams utbredning blev arabiskan det främsta kulturspråket i flera hundra år i mellanöstern. Det blev snabbt kulturens och de lärdas språk. När sedan persiskan några hundra år efter den arabiska koloniseringen av Persien började resa sig ur sin dvala var det med tung påverkan från arabiskan, speciellt vad gäller ordförrådet. Ofta var de persiska författarna även bevandrade i det arabiska språket och litteraturen, vilket gjorde att man lånade friskt ur arabiskan.

Under tusentalet och århundradena därefter kom den turkiska folkvandringen och mongolhärarna som till stor del bestod av turkiska soldater. Turkiska språk och dialekter gjorde sig därmed gällande i allt högre grad, och genomsyrade såväl Persien som Anatolien utöver de områden i Centralasien som man kommit från. För 100 år sedan var turkiskan lika utbrett som modersmål i Persien som persiskan om inte mer, medan persiskan dominerade inom administration och litteratur. Persiskan blev det stora kulturspråket, inte bara i Persien, utan även i det turkiska Osmanska riket och det Indiska Mogulriket, och i Centralasien. Turkiska och persiska har alltså levt sida vid sida i enorma områden i Mellanöstern och Centralasien, vilket har gett upphov till uttryck som ”den turkopersiska kultursfären”. Det är väldigt vanligt bland persisktalande iranier att man berättar att föräldrarna talade turkiska hemma men inte förmedlade språket vidare till barnen. I Osmanska riket var det vanligt att adeln behärskade persiska ända in på 1900-talet, och det osmanska språket hade fler ord gemensamt med persiskan än den hade turkiska ord. Även språkets struktur och grammatik påverkades starkt av persiskan, men påverkan var inte enkelriktad.

I Iran var det för en eller ett par generationer sedan inte alls någon självklarhet att man behärskade persiska. I många men inte alla städer talades persiska av gemene man, medan landsbygden dominerades av turkiska, kurdiska, loriska, baluchiska, gileki, mazandarani och andra uråldriga iranska mål med rötter ända in i antiken, av vilka en del fortfarande var relativt opåverkade av såväl nypersiska som arabiska. Nypersiskan spreds från städerna och utåt, inte tvärtom. Och dess totala erövring av iranierna skedde inte förrän televisionen gjorde sitt intåg i deras hem.
Fortsättning följer…

Yrken på arabiska

 

 

Term	Definition
مهندس	engineer
مدرّس	teacher
معلّم	teacher, instructor
أستاذ (ج) أساتذة	professor
طبيب	doctor
ممرّضة	nurse
محامي	lawyer
قاضي	judge
حاكم	judge
ضابط	officer
مترجم	translator
طبّاخ	cook, chef
خبّاز	baker
عامل	worker
رجل أعمال	businessman
إمام	imam
قسيس	priest
حاخام	rabbi
لصّ	thief
رئيس	president, head
فضائيّ	astronaut
محاسب	accountant
لاعِب	player, athlete
موظّف	employee
سياسيّ	politician
ديبلوماسيّ	diplomat
صيدليّ	pharmacist
مستشار	consultant
معيد	graduate assistant
عسكري	soldier
حارس	guard
بوّاب	doorman
خادم	servant
عبد (ج) عبيد	slave
نادل	watier, garcon
مزخرف	decorator
ممثّل	actor
مغنّي	singer
متخصّص	specialist
بائع	seller, vendor, salesman
جزّار	butcher
سكرتير	secretary
مُدير	director, supervisor, administrator
مزارع	farmer
متحدّث	spokesperson, TV news anchor
مؤلّف	composer
رسّام	painter
فنّان	artist (general)
جوهريّ	jeweler
كاتب	author, writer
عالم	scientist
إطفائيّ	firefighter
مخاطر	stuntman
جاسوس	spy
تاجر	trader, merchant
أمين المكتبة	librarian
أمين الصندوق	bank teller, cashier, treasurer
فارس	knight
أمير	prince
ملك	king
أميرة	princess
ملكة	queen
قائد	driver
رُبّان الطائرة	airplan pilot
صيّاد	hunter, fisherman
مصوّر	cameraman

 

Arabisk bio/teater/TV/kulturordlista

(guitar) player: عازف (الجيتار)
a waste of time: خسارة الوقت
act: فصل (ج) فصول
action: أكشن
actor: ممثل
adapted screenplay: سيناريو مقتبس
adventure: مغامرة
advertisement (or announcement): إعلان (ج) إعلانات
after the break: بعد الفاصل
album: ألبوم (ج) ألبومات
animation: الرسوم المتحركة
art: فن (ج) فنون
article: مقالة (ج) مقالات
artist (in general): فنان
assessment; rating (1-5 stars etc.): تقييم
astonishing: مذهل
attractive: جذاب
author: مؤلف
author, literary figure: أديب (ج) أدباء
bamboo flute: ناي (ج) نايات
band: فرقة (ج) فرق
bellydance: رقص شرقي
book: كتاب (ج) كتب
boring: مملّ
box office: شباك التذاكر
breaking news: أخبار عاجلة
broadcaster: مذيع
cartoon: كرتون
ceramics: خزف
channel: قناة (ج) قناوات
chapter: فصل (ج) فصول
character: شخصية (ج) شخصيات
child star: نجم طفل
choir: جوقة (ج) جوقات
cinematic masterpiece: تحفة (ج) تحف سينمائية
cinematography: تصوير
classified ads: إعلانات مبوبة
clay: صلصال
collection of poetry: ديوان (ج) دواوين
column: عمود (ج) أعمدة
comedy: كوديدي
coming up: بعد قليل
complete works: أعمال كاملة
composer: ملحن
concert: حفلة موسيقية
controversial: مثير للجدل
correspondent: مراسل
costume design: تصميم الأزياء
crime: اجرام
critic: ناقد (ج) نقّاد
dedication to: اهداء لـ | إلى
devastating: مدمر
director: مخرج
disgusting, sickening: مقزز
distinguished, superior: مميز
documentary: وثائقي
drama: دراما
drawing, painting: رسم (ج) رسوم
drum: طبلة (ج) طبل
dubbed: مدبلج
editing: تحرير
editor: رئيس تحرير
enjoyable: ممتع
entertaining: مسلٍ
entertainment: تسلية
epic: ملحمي
episode: حلقة (ج) حلقات
exaggerated: مبالغ
excellent: رائع
exciting (excitement): مثير (اثارة)
failure, flop: اخفاق
family: عائلي
famous (fame): مشهور (ج) مشاهير (شهرة)
fans: جمهور
fans: معجبون بـ
fantasy: خيالي
festival: مهرجان (ج) مهرجانات
full of: ملئ بـ
fun: مرح
funny: مضحك
great: ممتاز
hero, main character (or champion): بطل (ج) أبطال
historical: تاريخي
horror: رعب
host: مقدّم
host of the ceremony: مضيف الحفل
interview: مقابلة
introduction: مقدمة (ج) مقدمات
issue (of a periodical): عدد (ج) أعداد
journalism, the press: صحافة
journalist: صحفي
lead singer: مغنٍ رئيسي
line: سطر (ج) سطور
literature: أدب (ج) آداب
live (or direct): مباشر
live action: الحركة الحية
lyrics: كلمات أغنية/أغان
magazine, journal: مجلة (ج) مجلات
makeup: مكياج
marvellous, amazing: خارق
melody: لحن (ج) ألحان
mosaics: فسيفساء
movie: فيلم (ج) أفلام
movie theater: سينما
music: موسيقى
music video: مقطع (ج) مقاطع
musical: موسيقي
musical instrument: آلة (ج) آلات موسيقية
mysterious: غامض
mystery: لغز
negative: سلبي
network: شبكة (ج) شبكات
newspaper: جريدة (ج) جرائد
newspaper: صحيفة (ج) صحف
novel: رواية (ج) روايات
obituaries: الوفيات
on the air: على الهواء
ordinary: عادي
original screenplay: سيناريو أصلي
Oscar award: جائزة (ج) جوائز أوسكار
oud (lute): عود (ج) أعواد
page: صفحة (ج) صفحات
paint: طلاء
painter, artist: رسام
paragraph: فقرة (ج) فقرات
passage, text: نص (ج) نصوص
performance: أداء (ج) أداءات
photographer: مصور
photography: تصوير
picture, photograph: صورة (ج) صور
play: مسرحية (ج) مسرحيات
poem: قصيدة (ج) قصائد
poet: شاعر (ج) شعراء
poetry: شعر (ج) أشعار
popular: شعبي
portrayal, embodiment: تجسيد
positive: ايجابي
poster: ملصق (ج) ملصقات
pottery: فخار
preface, forward: تمهيد
producer: منتج
program: برنامج (ج) برامج
promotion: ترويج
rare: نادر
rating (G, PG, etc.): تصنيف
realistic: واقعي
record: رقم قياسي
record: اسطوانة (ج) اسطوانات
relaxation: ترفيه
report: تقرير (ج) تقارير
revenue: ايراد (ج) ايرادات
review: مراجعة (ج) مراجعات
rock star: نجم (ج) نجوم الروك
role, part: دور (ج) أدوار
romance: رومانسي
satellite channels: فضائيات
scene: مشهد (ج) مشاهد
science fiction: خيالي علمي
screen: شاشة (ج) شاشات
screenshot, still: لقطة (ج) لقطات
script, screenplay: سيناريو (ج) سيناريوهات
scriptwriter: كاتب السيناريو
sentence: جملة (ج) جمل
series: سلسلة (ج) سلاسل
short story: قصة (ج) قصص قصيرة
showing (of a film or play): عرض
silly, ridiculous: سخيف
singer: مغنٍ
singer: مطرب
song: أغنية (ج) أغان
sound effects: مؤثرات صوتية
special effects: مؤثرات (تقنية)
special, distinguished: متميز
stanza: مقطوعة (ج) مقطوعات
star: نجم (ج) نجوم
starring role: دور البطولة
starring…: بطولة
statue: تمثال (ج) تماثيل
subtitled: مترجم
success: نجاح
supporting actor: ممثل مساعد
table of contents: قائمة المحتويات
tape: شريط (ج) شرائط
television: تلفزيون (ج) تلفزيونات
terrifying, frightening: مفزع
The film’s events revolve around…: تدور أحداث الفيلم حول
theater: مسرح (ج) مسارح
thriller: مشوق | تشويق
ticket: تذكرة (ج) تذاكر
to act: مثل – يمثل (تمثيل)
to dance: رقص – يرقص (رقص)
to design: صمم – يصمم (تصميم)
to direct: أخرج – يخرج (اخراج)
to distribute: وزّع – يوزّع (توزيع)
to draw or paint: رسم – يرسم (رسم)
to play (an instrument): عزف – يعزف (عزف) على
to play a role: لعب – يلعب (لعب) دورا
to produce: أنتج – ينتج (انتاج)
to record, tape s.t. (or to register): سجّل – يسجّل (تسجيل)
to sculpt: نحت – ينحت (نحت)
to shine (ex. in a role): لمّع – يلمع (تلميع)
to sing: غنّى – يغنّي
to win an Oscar: فاز – يفوز (فوز) بجائزة أوسكار
tour: جولة غنائية
tune: نغم (ج) أنغام
TV show, series: مسلسل (ج) مسلسلات
under the sponsorship of…: برعاية ___
unique: فريد
verse: بيت (ج) أبيات
violin: كمان
visual effects: مؤثرات بصرية
voice (or sound/vote): صوت (ج) أصوات
war: حربي
weaving: نسيج
word: كلمة (ج) كلمات
writer: كاتب (ج) كتاب

Iransk filmfestival i Uppsala 26 – 28 sept

Intervjuad på kuppen

همین چند روز پیش یک شب تو دلم افتاد که بروم سری بزنم به آقای اصغر تا ببینم کارش با کتابفروشی جدیدش چطور پیش می رود. وقتی به کتابفروشی نزدیک شدم دیدم تجمعی از دوستداران کتاب جلوی کتابفروشی جمع شده اند. از قرار معلوم همین شب افتتاحیه است و خبرگزار رادیو سراسری سوئد هم آنجا حضور دارد. خلاصه شب جالبی بود و معلم دانشگاهی من، خانم فروغ هاشابیکی هم آنجا بود، و با من نیز مصاحبه شد، که عکسش را نیز برای شما گذاشته ام. تماشا کنید و لذت ببرید

 

 

Häromdan hamnade jag av en slump på invigningen av den nya persiska bokhandeln i Stockholm. Jag trodde invigningen skett för länge sedan. Dessutom blev jag intervjuad av Aghaye Aghili på SR.

Vilka som omfattas av visumtvång för utresa ur Syrien

أولاً : الفئات الخاضعة لتأشيرة الخروج

1.    الأطفال والقصر دون الثامنة عشر من العمر وناقصي الأهلية لحاجتهم لموافقة ولي أمرهم إلا إذا كانت مغادرتهم برفقة الولي.

2.    العاملون في الدولة لحاجتهم لموافقة الجهة الوظيفية.

ثانياً : مدة التأشيرة
المدة شهر وسفرة واحدة للعاملين في الدولة أو لمن بحقهم إجراء إداري إذا لم يكن في موافقتهم خلاف ذلك أو حسب ما هو وارد في موافقة الوظيفة.

 

 

För det första: Kategorier som omfattas av visumtvång för utresa

1.   Barn och minderåriga under arton år samt omyndiga eftersom de behöver målmans tillåtelse såvida de inte lämnar landet i sällskap med målsman.

2.   De som arbetar åt staten, då de behöver arbetsgivares tillåtelse.

 

 

För det andra: Visumets giltighetstid

Tiden är en månad och en resa för dem som arbetar åt staten eller är föremål för administrativa åtgärder, och såvida annat inte uppges i tillståndet, eller som nämnts i arbetsgivarens tillstånd.

 

 

القصر	Minderåriga
ناقصي الأهلية	Omyndiga
ولي أمر	Målsman
الجهة الوظيفية	Chef
الفئات	Kategorier
تأشيرة الخروج	Utresevisum
إجراء إداري	Administrativa åtgärder

 

Hur man får syriskt medborgarskap

الجنسـية

أولاًـ شروط منح الجنسية للعرب: تمنح الجنسية العربية السورية بمرسوم جمهوري ويشترط أن يكون طالب التجنّس: 1- متمتع بجنسية بلد عربي. 2- كامل الأهلية. 3- أن يكون مقيماً عند تقديم الطلب. 4- خالياً من الأمراض السارية والعاهات أو العلل التي تمنعه من مزاولة أي عمل. 5- حسن السلوك والسيرة ولم يسبق الحكم عليه بعقوبة جنائية مقيدة للحرية بجريمة شائنة إلا إذا رد اعتباره. 6- وبعد صدور المرسوم المتضمن منحه الجنسية العربية السورية تصبح الزوجته متمتعة بالجنسية العربية السورية تبعاً للزوج المكتسب للجنسية بمرسوم ضمن الشروط التالية: - أن تبدي رغبتها بذلك بالتوقيع على طلب الزوج أو بطلب منفرد. - أن تكون متمتعة بجنسية بلد عربي أو كانت تتمتع بالجنسية العربية السورية سابقاً.     ثانياًـ شروط منح الجنسية للأجانب: يجوز منح الجنسية العربية السورية للأجانب بمرسوم جمهوري ويشترط: 1- أن يكون كامل الأهلية. 2- أن يكون مقيماً في القطر إقامة متتالية مدة خمس سنوات على الأقل سابقة لتقديم الطلب. 3- شهادة صحية تفيد أنه خالي من الأمراض السارية. 4- خلاصة سجل عدلي. 5- ذو اختصاص أو خبرة وله وسيلة مشروعة للكسب. 6- ملماً باللغة العربية قراءة وكتابة.   ثالثاًـ اكتساب الجنسية السورية للعربيات زوجات السوريين: ـ تكتسب زوجات العرب السوريين من العربيات والأجنبيات الجنسية العربية السورية وفقاً لما يلي: 1) الزوجة العربية: طلب تبدي فيه رغبتها باكتساب الجنسية مرفقاً بالأوراق الثبوتية بما فيها عقد الزواج. 1 ـ صدور قرار عن السيد الوزير باكتسابها للجنسية العربية السورية.   2)  الزوجة الأجنبية: • طلب مرفق به صورتي قيد من نفوس الزوج مثبت عليهما مفصل هوية الزوجة. • صورة عن بطاقة إقامتها في القطر. • مضي سنتين على تقديم الطلب على أن : 1- تكون إقامتها في القطر مشروعة. 2- الزوجية قائمة ومستمرة. 3- صدور قرار عن السيد الوزير باكتسابها الجنسية.   رابعاًـ التخلي عن الجنسية العربية السورية: لا يجوز التخلي عن الجنسية العربية السورية إلا بمرسوم جمهوري.   خامساًـ حالة الأولاد القصر في قانون الجنسية: 1- يعتبر الأولاد القصر متمتعين بجنسية والدهم المجنس ولهم الحق بالعودة لجنسية والدهم الأصلية خلال سنة من تاريخ إكمالهم سن الثامنة عشرة. 2- الأولاد القصر لمن صدر له مرسوم بالتخلي عن الجنسية العربية السورية واكتسبوا جنسية والدهم الجديدة لهم الحق بالعودة إلى جنسية والدهم السابقة خلال سنة من تاريخ إكمالهم سن الثامنة عشرة ويشترط أن تكون إقامتهم في القطر.   سادساًًـ التجريد من الجنسية ويكون: 1- بحكم قضائي لأسباب مبررة في القانون. 2- بمرسوم جمهوري في حالات محددة في القانون.   سابعاًـ عودة المرأة لجنسيتها السورية: - للمرأة العربية السورية التي فقدت جنسيتها بحكم الزواج باكتسابها جنسية الزوج أن تستردها بموجب طلب خطي وبقرار من السيد الوزير وذلك عند انتهاء الزوجية.   ثامناًـ رد الجنسية لمن جرد منها: ترد الجنسية لمن جرد منها بمرسوم جمهوري.   تاسعاً ـ التجنس الاستثنائي: ويكون بمرسوم بناءً على اقتراح وزير الداخلية دون التقيد بشروط منح الجنسية للأشخاص الآتي ذكرهم: 1- لمن يحمل شهادة مواطن مغترب ويتقدم بطلب لاكتساب الجنسية. 2- لمن أدى للدولة أو للأمة العربية خدمات جليلة. 3- لمن ينتمي في الأصل إلى بلد عربي بناء على طلبه.

 

Medborgarskap

Första punkten – Villkor för beviljande av medborgarskap till araber:

Syriskt arabiskt medborgarskap beviljas enligt direktiv från presidentämbetet och med följande villkor för den som ansöker om att få bli medborgare:

1. Att vederbörande åtnjuter medborgarskap i ett arabland.
Behörighet

2. Att man är bosatt (i landet) vid tiden för ansökan

3. Ej har någon smittsam sjukdom, handikapp eller men som hindrar honom från att utföra arbete.

4. Gott uppförande, och gott vittnesbörd om sig, och att han inte varit straffad tidigare för så pass grovt brott att det leder till frihetsberövande, om inte sådant straff visat sig vara ogiltigt.

5. Efter att besked om beviljande av medborgarskap för honom i Arabrepubliken Syrien utfärdats kommer även hans maka i åtnjutande av syriskt medborgarskap till följd av hans erhållande av sådant, enligt direktiv med följande villkor:

6. Att hon visat sin villighet till detta genom underskrift på sin makes ansökan eller på en separat ansökan.

Att hon åtnjuter medborgarskap i ett arabland, eller att hon tidigare varit i åtnjutande av syriskt-arabiskt medborgarskap.

 

 

 

Andra punkten – Villkor för beviljande av medborgarskap till främlingar:

Beviljande av syriskt-arabiskt medborgarskap tillåts enligt direktiv från presidentämbetet och har följande villkor:

1-     Att man är fullständigt behörig.

2-     Att man varit uppehålligt sig kontinuerligt i landet i minst fem år före inlämnandet av ansökan.

3-     Läkarintyg som bevisar att man ej lider av några smittosamma sjukdomar.

4-     Utdrag ur brottsregistret.

5-     Att man har utbildning eller arbetslivserfarenhet och så att man kan försörja sig på ett lagligt sätt.

6-     Att man behärskar arabiska i tal och skrift.

Tredje punkten – Erhållande av syriskt medborgarskap för arabiska kvinnor som gift sig med syrier:

  Arabiska eller främmande kvinnor som är gifta med syrier erhåller syrisk-arabiskt medborgarskap enligt följande:

1-     Arabiska hustrur:
En ansökan där hon visar att hon önskar få syriskt medborgarskap, tillsammans med dokument som bevisar äktenskapet.

1.     Utfärdande av beslut från ansvarig minister angående beviljande av syriskt-arabiskt medborgarskap för henne.

2-     Främmande hustrur:
En ansökan till vilken bifogas två kopior ur makens folkbokföringsuppgifter, i vilka makans identitet styrks på ett detaljerat sätt.
En kopia på hennes uppehållstillstånd.

3-     Innan inlämnandet av ansökan ska hon under två år ha
Uppehållit sig lagligt i landet.
Äktenskapet ska ha varit beständigt och utan uppehåll.
Utfärdande av ansvarig minister angående beviljande av medborgarskap för henne

Fjärde punkten: Hur man avsäger sig sitt syrisk-arabiska medborgarskap.

Det är inte tillåtet att avsäga sig sitt syrisk-arabiska medborgarskap utom med medgivande från presidentämbetet.

Femte punkten: Minderåriga barns villkor enligt lagen om medborgarskap:

Minderåriga barn åtnjuter samma medborgarskap som sin far när denne får medborgarskap, och de har rätt att återvända till sin fars ursprungliga medborgarskap inom ett år efter att de fyllt arton.

Minderåriga barn till den som fått dekret utfärdat om uppsägning av syrisk-arabiskt medborgarskap har rätt att återfå sin faders tidigare medborgarskap inom ett år efter  att de fyllt arton, med förutsättning att de är bosatta i landet.

Sjätte punkten: Fråntagande av medborgarskap sker:
1- enligt juridisk dom och med skäl som grundas på lagen.
2- enligt dekret från presidentämbetet i fall som definierats i lagen.

Sjunde punkten: Kvinnor återfår sitt syriska medborgarskap:
Den syrisk-arabiska kvinna som förlorat sitt syrisk-arabiska medborgarskap genom äktenskap och antagande av makens medborgarskap kan återfå det genom skriftlig ansökan och med beslut från ansvarig minister, när äktenskapet upphör.

 

Åttonde punkten: Hur man återfår fråntaget medborgarskap:

Fråntaget medborgarskap återfås med dekret från presidentämbetet.

 

Nionde punkten: Undantag när det gäller beviljande av medborgarskap:

Sker enligt dekret som grundas på förslag från inrikesministern oberoende av de villkor som gäller för beviljande av medborgarskap, enligt följande:

1-     Till den som inlämnar ansökan om medborgarskap och har intyg om före detta medborgarskap i Syrien.

2-     Till den som gjort staten eller det arabiska folket strålande tjänster.

3-     Till den som enligt ansökan har sitt ursprung i ett arabland.

 

Källa: (Under tiden jag översatte texten stängdes sidan)

Några persiska ordspråk, del 3

Absence makes the heart grow fonder	دوری و دوستی
If it ain’t  broke, don’t fix it	سری که درد نمی کند دستمال نمی بندند
Beggars can’t be choosers	دندون اسب پیشکش را نمی شمرند
Never look a gift horse in the mouth	دندون اسب پیشکش را نمی شمرند
Out of sight, out of mind	از دل برود هر آنکه از دیده برفت
A bird in the hand (is worth two in the bush)	سیلی نقد به از حلوای نسیه
Birds of a feather flock together	کبوتر با کبوتر، باز با باز کند همجنس با همجنس پرواز
One swallow doesn’t make a summer	با یک گل بهار نمی شود
Don’t count your chickens before they’re hatched	جوجه هارا آخر پاییز می شمرند
Out of the frying pan into the fire	از چاله به چاه افتادن
All that glitters is not gold	هر گردی گردو نیست
All that glitters is not gold	مرغ همسایه غازه

Banktermer: engelska – persiska

account	حساب
Pay/put money in an account	پول در حساب گذاشتن
Overdraft	بیش از اندازه برداشت کردن
Deposit account, savings account	حساب پس انداز
Withdraw,take/get money out of an account	برداشت پول از حساب
Interest	سود پول
Current account	حساب جاری
Balance	مانده حساب
Standing order	دستور پرداخت مستمر
Statement	برگ گزارش موجودی
Crossed check	چک غیر حامل
Counterfoil	ته چک
Cash dispenser, cash machine	عابر بانک
Joint account	حساب مشترک
Open an account	باز کردن حساب
Close an account	بستن حساب
Passbook	دفترچه حساب
Bank card	کارت عابر بانک
Traveler’s check	چک پول
Checkbook	دسته چک
Cash a check	نقد کردن چک
Stop the check	بستن چک
Check bouncing	برگشت خوردن چک
Blank check	چک سفید
Dud check, bad check	چک بی محل

Källa: http://firoozzare.blogfa.com/84044.aspx

Klicka för  persisk ordlista, ekonomiska termer 

Reglerna för utfärdande av pass i Syrien

جوازات السفر

أولاً- الأوراق المطلوبة للحصول على جواز سفر أو تجديده: 1-     الهوية الشخصية أو إخراج قيد صادر عن السجل المدني ويحمل صورة الشخص صاحب القيد ممهوراً بخاتم مختار المحلة. 2- صور شخصية ملونة عدد/2/ وجاهية ذات خلفية بيضاء أو فاتحة. 3- موافقة الجهة الوظيفية للموظف أو تصريح غير موظف. 4- موافقة شعبة التجنيد لمن هم من 17 حتى 50 لغير المعفون من الخدمة. 5- إثبات مهنة لمن هم من سن 18 حتى 60. 6- قيمة جواز السفر /1000/ ل. س إضافة إلى بدل تأمين العودة وطوابع الاستمارة. 7- موافقة الولي للقصر وناقصي الأهلية.     ثانياًـ تبديل جواز السفر: يمكن للمواطن تبديل جواز سفره بجواز سفر جديد عندما يرغب ذلك ولأسباب موجبة تقدرها إدارة الهجرة والجوازات.   ثالثاًـ بدل عن فاقد (ضائع): 1-     التقدم بطلب لإدارة الهجرة والجوازات أو فروعها بالمحافظات لإحالة الطلب لإجراء تحقيق بأقسام الشرطة وفروع الهجرة عن الفقدان. 2- يمكن الحصول على الجواز بدلاً عن فاقد بعد دفع الغرامة المقررة/500/ل س وبرسم جديد وبمدة كاملة ويطلب منه نفس الأوراق المطلوبة للحصول على جواز سفر جديد. رابعاًـ بدل عن تالف: 1- التقدم بطلب لاستبدال الجواز مرفقاً بالجواز التالف إلى فرع الهجرة في محافظته أو الفرع الذي أصدر الجواز. 2- يمكن الحصول على جواز سفر جديد إذا تبين عدم وجود (شك، تلاعب، تزوير، في الجواز التالف أو إتلاف عن قصد) حيث تتخذ الإجراءات القانونية حيال ذلك. 3- يحتاج إلى نفس الأوراق للجواز الجديد لأول مرة.

 

PASS

Första punkten: De dokument som krävs för att få ett pass eller få det förnyat:
1- Personligt ID eller registerutdrag utfärdat av Folkbokföringsregistret med personligt foto på personbevisets ägare stämplat med det lon lokala myndighetens stämpel.

2      – Personliga färgfoton /2/ st framifrån tagna foton med vit eller ljus bakgrund.

3-    Tillstånd från arbetsgivare för den som är anställd, eller intyg om arbetslöshet.

4-    Tillstånd från mönstringskontor för den som är mellan 17 och 50 år gammal och ej har frisedel.

5-    Yrkesbevis för den som är mellan 18 och 60 år gammal.

6-    Priset för ett pass är 1000 syriska lira utöver deposition för återvändandeförsäkran och formulärmärken.

7-    Målsmans tillåtelse för minderåriga och omyndiga

 

Andra punkten: Byte av pass

En medborgare kan byta ut sitt pass mot ett nytt när han/hon önskar, och av skäl som bedöms av pass- och migrationsmyndigheten.

Tredje punkten: Utfärdande av nytt istället för borttappat pass

 

1-    Att man vänder sig med sin ansökan till pass- och migrationsmyndigheten eller någon av dess länsavdelningar, som vidarebefordrar ansökan till polisavdelning och migrationsmyndighet för utredning  av förlusten.

2-    Man kan få ut ett nytt pass istället för ett borttappat efter att man betalat den fastställda straffavgiften 500 syriska lira med ny avgift och fullständig giltighetstid. Samma dokument krävs som för utfärdande av nytt pass.

 

Fjärde punkten – Utbyte av utslitet pass

1-    Man vänder sig med en ansökan om utbyte av pass tillsammans med det utslitna passet till migrationskontoret i länet eller till det kontor som utfärdat passet.

2-    Man kan få ett nytt pass om det är uppenbart att det utslitna passet inte innehåller fusk, förfalskats, eller gjorts utslitet med avsikt, vilket i så fall kommer att lagföras.

3-    Samma dokument krävs som för att få ut nytt pass.

 

 

Folkbokföring i Syrien

Kort genomgång om folkbokföringssystemet och dess historiska utveckling i Arabrepubliken Syrien   Folkbokföringssystemet i Arabrepubliken Syrien är en organisation med gamla anor, om man jämför med en del andra länders system. Den första folkräkningen går tillbaka till 1854, då en partiell räkning utfördes, vilken var begränsad till den manliga delen av befolkningen med syftet att mönstra dem till militärtjänst. Denna folkräkning följdes av ytterligare en som genomfördes 1884 och som omfattade alla invånare, såväl män som kvinnor.   Denna betraktas som den första verkliga milstolpen för folkbokföringen och resultaten av denna hamnade i speciella register som utgjorde folkbokföringsregistren. Denna folkräkning följdes av en annan år 1904 som fick ersätta resultaten i den förra, och resutlaten överfördes till speciella register som ersatta de förra.   Den fjortonde augusti 1914 antogs den ottomanska folkbokföringslagen. Denna lag indelade medborgarna i två kategorier: De bofasta och de nomadiserande. Under år 1922 genomfördes en allmän folkräkning i Syrien vars resultat registrerades i sorters register: det första de bofasta syriernas, och det andra de ”okända” (frånvarande) syriernas, medan utlänningar registrerades i ett speciellt register. Denna folkräkning anses ligga till grund för den folkbokföring som nu tillämpas i Syrien.   Den första september 1923 antogs i beslut nummer 176 den första syriska lagen om folkbokföring. Denna lag kallades Syriska Unionens Folkbokföringslag, och fortsatte att tillämpas tills ett nytt beslut, nr 3633 togs den 15 oktober 1931, vilket annullerade alla tidigare bestämmelser i detta avseende.   Den 2 april 1957 antogs lag nr 376 vilken är den lag som gäller för närvarande för folkbokföring i Syrien sedan den 1 januari 1958. Denna lag upphävde alla tidigare förordningar som stred mot den. I den praktiska tillämpningen av denna lag blev det uppenbart att det fanns luckor i den och att ett antal förändringar behövde genomföras i enlighet med rättsliga förordningar, men den fastställde en uppsättning regler och förfaranden vilka utgör grunden för det nuvarande folkbokföringssystemets rättsliga och administrativa ram. Vi nämner de viktigaste nedan:

دوائر حكومية > الداخلية نبذة عن نظام التسجيل المدني وتطوره التاريخي  في الجمهورية العربية السورية إن نظام التسجيل المدني في الجمهورية العربية السورية نظام عريق إذا ما قورن بأنظمة بعض الدول الأخرى وترجع أولى إحصائيات السكان لعام 1854 حيث جرى إحصاء جزئي اقتصر على الذكور فقط بهدف سوقهم للخدمة العسكرية، ثم تبعه إحصاء آخر جرى في عام 1884 شمل جميع السكان من ذكور وإناث  ويعتبر الركيزة الأولى الفعلية للسجل المدني حيث أفرغت نتيجته في سجلات خاصة شكلت السجلات المدنية، ثم تلاه إحصاء آخر في عام 1904 حيث ألغى نتائج الإحصاء السابق وأفرغت نتيجته في سجلات خاصة حلت محل السجلات السابقة. وفي الرابع عشر من آب 1914 صدر قانون النفوس العثماني الذي صنف المواطنين إلى فئتين هما: المقيمون والمسافرون. وخلال عام 1922 جرى إحصاء عام للسكان في سورية أفرغت نتيجته في نوعين من السجلات الأولى الخاصة للسوريين المقيمين والثانية للسوريين الغائبين، أما الأجانب فقد دونوا في سجل خاص، ويعتبر ذلك الإحصاء أساساً للسجل المدني المعمول به حالياً في سوريا. وفي الأول من أيلول 1923 صدر أول قانون سوري للسجل المدني بالقرار رقم 176 سمي بقانون النفوس في الاتحاد السوري وبقي معمولاً به إذ أنه صدر قانون نفوس جديد بالقرار رقم 3633 تاريخ 15/10/1931 ألغى جميع الأحكام السابقة بهذا الصدد.  وبتاريخ 2/4/1957 صدر القانون رقم 376 وهو القانون الحالي المعمول به في الأحوال المدنية في سوريا منذ 1/1/1958 وألغى جميع الأحكام السابقة المخالفةله، ومن خلال التطبيق العملي لهذا القانون تبين وجود ثغرات فيه استدعت إجراء عدة تعديلات له بموجب مراسيم تشريعية، إلا أنه أرسى جملة من القواعد والإجراءات التي تشكل أساساً للإطار القانوني والإداري لنظام التسجيل المدني بوضعه الراهن، نورد أهمها فيما يلي:

Nya Testamentet på persiska – MP3

The New Testament :   کتاب مقدس

 

(انجیل متی (کتاب 1	(فصل 2)      (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)      (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)      (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)      (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)      (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)      (MP3)	(فصل 13)     (MP3)
	(فصل 16)      (MP3)	(فصل 15)     (MP3)
	(فصل 18)      (MP3)	(فصل 17)     (MP3)
	(فصل 20)      (MP3)	(فصل 19)     (MP3)
	(فصل 22)     (MP3)	(فصل 21)     (MP3)
	(فصل 24)     (MP3)	(فصل 23)     (MP3)
	(فصل 26)     (MP3)	(فصل 25)     (MP3)
	(فصل 27)     (MP3)

(انجیل مرقس(کتاب 2	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)     (MP3)	(فصل 13)     (MP3)
	(فصل 16)     (MP3)	(فصل 15)     (MP3)

 

(انجیل لوقا (کتاب 3	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)      (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)     (MP3)	(فصل 13)     (MP3)
	(فصل 16)     (MP3)	(فصل 15)     (MP3)
	(فصل 18)     (MP3)	(فصل17)     (MP3)
	(فصل 20)     (MP3)	(فصل 19)     (MP3)
	(فصل 22)     (MP3)	(فصل 21)     (MP3)
	(فصل 24)     (MP3)	(فصل 23)     (MP3)

 

(انجیل یوحنا(کتاب 4	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)     (MP3)	(فصل 13)     (MP3)
	(فصل 16)     (MP3)	(فصل 15)     (MP3)
	(فصل 18)     (MP3)	(فصل 17)     (MP3)
	(فصل 20)     (MP3)	(فصل 19)     (MP3)
	(فصل 21)     (MP3)

 

(اعمال رسولان (کتاب 5	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)     (MP3)	(فصل 13)     (MP3)
	(فصل 16)     (MP3)	(فصل 15)     (MP3)
	(فصل 18)     (MP3)	(فصل 17)     (MP3)
	(فصل 20)     (MP3)	(فصل 19)     (MP3)
	(فصل 22)     (MP3)	(فصل 21)     (MP3)
	(فصل 24)     (MP3)	(فصل 23)     (MP3)
	(فصل 26)     (MP3)	(فصل 25)     (MP3)
	(فصل 28)     (MP3)	(فصل 27)     (MP3)

 

(رومیان (کتاب 6	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصلر 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)     (MP3)	(فصل 13)      (MP3)
	(فصل 16)     (MP3)	(فصل 15)     (MP3)

 

(قرنتیان اول (کتاب 7	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)     (MP3)	(فصل 13)     (MP3)
	(فصل 16)     (MP3)	(فصل 15)     (MP3)

 

(قرنتیان دوم (کتاب 8	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 13)     (MP3)

 

(غلاطیان (کتاب 9	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)

 

(افسسیان (کتاب 10	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)

 

(فیلیپیان (کتاب 11	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)

 

(کولسیان (کتاب 12	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)

 

(تسالونیکیان اول (کتاب 13	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)

 

(تسالونیکیان دوم (کتاب 14	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 3)     (MP3)

 

(تیموتاوس اول (کتاب 15	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)

 

(تیموتاوس دوم (کتاب 16	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)

 

(رساله تیطس (کتاب 17	(فصل 2)   (MP3)	(فصل 1)  (MP3)
	(فصل 3)   (MP3)

 

(فلیمون (کتاب 18

(فصل 1)                (MP3)

 

(رساله به عبرانیان (کتاب 19	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 13)     (MP3)

 

(رساله یعقوب (کتاب 20	(فصل 2)      (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 5)     (MP3)

 

(رساله اول بطرس (کتاب 21	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 5)     (MP3)

 

(رساله دوم بطرس (کتاب 22	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 3)     (MP3)

 

(رساله اول یوحنا (کتاب 23	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 5)     (MP3)

 

(رساله دوم یوحنا (کتاب 24

(فصل 1)               (MP3)

 

(رساله سوم یوحنا (کتاب 25

(فصل 1)               (MP3)

 

(رساله یهودا (کتاب 26

(فصل 1)                  (MP3)

 

(مکاشفه یوحنا (کتاب 27	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)     (MP3)	(فصل 13)     (MP3)
	(فصل 16)     (MP3)	(فصل 15)     (MP3)
	(فصل 18)     (MP3)	(فصل 17)     (MP3)
	(فصل 20)     (MP3)	(فصل 19)     (MP3)
	(فصل 22)     (MP3)	(فصل 21)     (MP3)

<!– start

غيره

 1-

 2-

 3-

–>

 

Några persiska ordspråk, del 2

svensk motsvarighet/förklaring	ordagrann översättning	persiskt ordspråk
Det här är fel från början till slut.	Vattnet är förorenat från källan.	“آب از سر چشمه گل آلوده“
Här är allt lugnt och stilla.	Vattnet rör sig inte	آب از آب تکان نمی خوره
När någonting är så osannolikt att det är att likna vid en kakafoni som blir melodiös.	När vattnet rinner uppåt sjunger grodorna Abu Atta	آب که سر بالا میره قورباغه ابو عطا  می خونه
Han finner inte rätta tillfället att visa sina talanger och förmågor.	Han ser inte till något vatten, annars är han en skicklig simmare.	آب نمی بیند وگرنه شناگر قابلیه
Ge aldrig upp utan pröva allt.	Mellan den här pelaren och den där finns befrielsen.	از این ستون تا آن ستون فرج است
Han försöker hålla båda parterna nöjda.	Än slår han på spiken, än på hästskon.	یکی به نعل می زند یکی به میخ
att göra en höna av en fjäder.	en kråka, fyrtio kråkor	یک کلاغ، چهل کلاغ
När någon frågar om råd och sedan bara svarar jag vet…det där visste jag…	Lägg en tegelsten i grytan också!	یک خشت هم بگذار در دیگ

 

 

Översättning av uzbekisk artikel om Ryssland Georgien

Россия ўз қўшинларини Грузия ҳудудидан чиқара бошлади
Бу ҳақда Россия бош штаби раҳбари ўринбосари Анатолий Ноговицин эълон қилди.

Бироқ Грузия Ички ишлар вазирлиги матбуот котиби Шота Утиашвили Россия қўшинлари ҳануз Грузия ҳудудида қолаётганини маълум қилмоқда.

Курск шаҳрида чиқиш қилган Россия президенти Дмитрий Медведев эса ўз мамлакатига қилинган ҳар қандай хуруж жавобсиз қолмаслиги тўғрисида огоҳлантирди.

“Агар кимлардир жазоланмасдан бизнинг фуқароларимиз, аскарларимиз ёки тинчликпарвар кучларимизни ўлдириш мумкин, деб ҳисоблаётган бўлса, биз ҳеч қачон бунга йўл қўймаймиз. Кимда-ким бундай қилишга уринса, шунга яраша муносиб жавоб қайтарамиз. Бизда бунинг учун барча манбаалар, жумладан, иқтисодий, сиёсий ва ҳарбий салоҳиятимиз етарлича. Агарда кимлардир шу пайтгача шундай ўйларга борган бўлса, бундан ҳозироқ воз кечиши лозим”,- деди Дмитрий Медведев.

Ryssland har börjat dra tillbaka sina trupper över Georgiens gräns
Detta enligt uppgift från den ryska chefsstabens befälhavares talesman Anatolij Nogovitsin. Men det georgiska inrikesministeriets pressekreterare Sjota Utiashviliy uppger att ryska trupper fortfarande dröjer sig kvar innanför Georgiens gränser.

Under ett framträdande i staden Kursk varnade den ryske presidenten Demitrij Medvedev att ingen som helst aggression mot hans land kommer att lämnas obesvarad.

”Om någon räknar med att kunna döda våra medborgare, soldater, eller fredsbevarande styrkor ostraffat, kommer vi aldrig att tillåta detta. Vem som än försöker något sådant kommer vi att reagera mot på lämpligt sätt. Vi kommer att använda oss av alla medel som står i vår makt, ekonomiska, politiska och militära. Vem som än har tänkt i andra banor hittills kommer hädanefter att tvingas tänka om” – sa Dimitrij Medvedev.

Glosor:
ўринбосар             = ställföreträdare, representant, vice-
Бироқ                    = dock, ännu, forfarande, emellertid
ҳар қандай хуруж = varje form av aggression/angrepp
Кимда-ким            = vemhelst, vem det än vara må
яраша                    = passande, lämplig
урин-                    = försöka, sträva
шу пайтгача          = hitintills

Fixed Pie Mentality

För länge sedan hörde jag ett föredrag, där talaren citerade en känd amerikansk författare Sean Covey, som skrivit boken “Seven Habits of Highly Effective People”. I boken tar författaren upp olika framgångskoncept, och deras motsatser. Ett exempel på felaktigt tänkande är “Fixed pie mentality” (Jag har svårt att översätta detta). Det går ut på att man ser tillvaron som en paj – låt oss säga en svensk rabarberpaj. Om du får en bit paj så får jag mindre. Därför måste jag bevaka dig så du inte tar för mycket av den där pajen. Det vore ju inte bra för då blir jag kanske utan. Detta tänkande gör att jag skiner upp som en sol när det går dåligt för dig. Går det bra för dig blir jag däremot allvarligt bekymrad. :C

Enligt Sean Covey är detta inte ett vinnarconcept. Istället menar han att pajen kan växa genom det tillskott varje person bidrar med. Det blir mer paj åt alla med rätt mentalitet. Det låter nästan för bra för att vara sant. Men om det är sant att Gud har en plan för varje människa så kan ingen annan ta ifrån dej det Gud har planerat för dig, förutom du själv förstås.

Det finns ett arabiskt ord رقابت som har lånats in av persiskan och det brukar översättas med konkurrens eller rivalitet. Det betyder från början att man bevakar varandra, håller varandra under uppsikt. Sedan finns det ett rent persiskt uttryck چشم و هم چشمی, möjligen är det ett försök till översättningslån av ovanstående arabiska ord. Det betyder ungefär rivalitet, men ordagrant betyder det öga-och-öga-tillbaka.

Iransk film

17 juli 2008:
Det var ett tag sen sist jag skrev något nu. Det går inte an att bara lämna sin blogg så där så jag får väl skriva några rader…

Häromveckan köpte jag några iranska filmer och laddade ned ytterligare några från www.iranproud.com. Jag minns när jag skrev min examensuppsats i pedagogik. Den handlade om språkinlärning, och ett av resultaten av enkäter och så vidare var att eleverna ville se mer film på lektionstid. De trodde de skulle lära sig mer av det. Visst kan man vara cynisk och säga att de bara var lata, men film, tillsammans med andra läromedel är ett alldeles ypperligt sätt att få språklig input som liknar den verkliga. Så, ja, det var nog mycket med språkinlärning som syfte jag bänkade mig framför videon förra veckan…

Jag såg alltså följande filmer:

Mohakeme – (Trial)

Hokm – (The Verdict)

Shahre Ziba – (Beautiful City)

Shabhaye Tehran – (The Nights of Teheran)

Marmoolak – (The Lizzard)

Party

Tofiqe Ejbari (A Blessing in Disguise)

Charshanbe Soori

Ekhrajiha

och Lejonkungen på persiska men den räknas väl inte.

Jag hinner tyvärr inte skriva om alla filmerna, men en av dem vill jag gärna skriva några rader om. Filmen heter Marmoolak, vilket betyder “Ghecko-ödlan” på persiska. Den handlar om en brottsling som blir deprimerad och efter ett självmordsförsök hamnar på sjukhus bredvid en mulla. Mullan tycker synd om honom och ger honom ett tillfälle att rymma genom att lämna sina kläder utan uppsikt. “Ödlan” tar alltså mullans atiraljer och rymmer i mullakläder. Väl ute i samhället får han mycket uppmärksamhet och blir behandlad som en mulla (på gott och ont) och såsmåningom gör några personer från en by anspråk på honom som “deras” mulla. Han får predika och hamnar i en massa obekväma situationer. Genom missförstånd och förvecklingar blir han byns store välgörare…

Marmoolak

Man kan lätt tro att det här är ett iranskt original, med tanke på alla mullor och allt, men när jag nämnde om filmen för min irakiske arbetskamrat Saad kände han genast igen storyn. Förlagan är alltså en egyptisk film från åttiotalet som heter Al-Shaytan ya’ez – “Satan predikar”. I denna film lyckas brottslingen fly genom att hans fängelsetransport råkar ut för en olycka där även en mulla är inblandad. Resten verkar i allt väsentligt vara detsamma. Jag har försökt ladda ned filmen men inte lyckats än.

Al- Shaytan yaez - den egyptiska förlagan till Marmoolak

Man kan förvånas över att man får göra en komedi om en mulla i Iran, men filmen är från Khatamitiden då något litet frihet sipprade fram. Filmen förbjöds senare (efter vad jag hört), men visst är det märkligt att den överhuvudtaget tolererats i Iran. Någon av mina iranska bekanta hade en teori om att man ville visa hur öppet Iran var, en annan påstod att filmen var till för att folk skulle få ventilera sin ilska så att inga större “vredesyttringar” ägde rum, men faktum kvarstår att hela fenomenet är märkligt.

Temsah - i färd med att strypa en degarandish - "en oliktänkande"

10 augusti, 2008:
Ytterligare ett antal filmer senare…

Santoori -The Music Man (Den är inte så sliskig som titeln tycks antyda)

Cinema Cinema ast

Royaye Khis…

och så har jag fått ytterligare några filmer som jag ännu inte hunnit se:

Khun-e bazi

In zan harf nemizanad

Och så har jag laddat ned några avsnitt av iranska TV serier:

Qarargah-e Maskoonioch … sist men inte minst, den legendariska TV-serien från innan revolutionen:

Daei-jun Napelon (1976-77) handlar om en stollig och elak farbror som tror att han är Napoleon och ser det som sin främsta uppgift att bekämpa engelsmännen. Han ser engelsmännens konspirationer bakom allt som händer…
Iransk film är faktiskt jättekul. Vilket bra sätt att lära känna iransk kultur! En bild säger mer än tusen ord sägs det. Och film är inte en bild utan tusen…

Många säger att det persiska alfabetet ser så svårt ut. Men hur svårt kan det vara att lära sig ett 30-tal tecken egentligen?

Lektion 3-7 på den här sidan: http://www.learn-persian.com/svenska/index_grammatik.php …
handlar om det persiska alfabetet. Här kan du också lära dig grunderna i persisk grammatik. Faktum är att du klarar dig VÄLDIGT långt med den grammatik som de här sidorna ger dig.

persiska alfabetet

Konstitutionsdomstolen samlas i morgon

Anayasa Mahkemesi yarın tarih için toplanacak A.A 21 Temmuz 2008 Anayasa Mahkemesi heyeti, yarın yapacağı gündem toplantısının ardından AK Parti hakkında açılan kapatma davası için gün belirleyecek. Yüksek Mahkeme heyeti, yarın saat 13.30′da toplanarak, bazı kanunların iptali ve yürürlüklerinin durdurulması istemiyle açılan 10 davada ilk ve esas incelemesini yapacak. Raportör Osman Can’ın raporunu inceleyen Heyet, bu toplantının ardından Ak Parti hakkında açılan kapatma davasıyla ilgili bir gün belirleyecek. Üyeler, belirlenen günde bir araya gelerek kapatma istemini esastan görüşmeye başlayacak. Ak Parti hakkındaki kapatma davasını, 11 kişiden oluşan Anayasa Mahkemesi Heyeti karara bağlayacak. Asıl üyelerden herhangi birinin bulunmaması veya emekliye ayrılması durumunda 4 yedek üyeden en kıdemlileri heyete katılacak.  Anayasa’ya göre bir siyasi partinin kapatılmasına karar verilebilmesi için nitelikli çoğunluğun oyu aranacak. Buna göre, kapatma kararı için Anayasa Mahkemesinin 11 asıl üyesinin en az 7’sinin oyu gerekecek.  Anayasa Mahkemesi Raportörü Osman Can, Yüksek Mahkeme’ye sunduğu raporunda, Ak Parti‘nin kapatılması istemiyle açılan davanın reddine karar verilmesi gerektiği görüşünü savunmuştu.

Konstitutionsdomstolen samlas i morgon A.A 21 juli 2008 Konstitutionsdomstolens rådsförsamling ska efter det möte som står på dagordningen imorgon besluta om dag för ett mål som gäller nedläggning av AK-partiet. Högsta domstolsrådet kommer att samlas i morgon klockan 13.30, för att göra en första grundläggande undersökning av 10 stämningar med krav på att vissa lagar upphävs och att deras giltighet stoppas. Rådet som undersöker Reportern Osman Cans rapport, ska efter detta möte utse en dag för det mål som gäller nedläggning av Ak-partiet. Medlemmarna ska på den utsedda dagen sammanträda och påbörja en grundlig diskussion angående kravet på nedläggning. Målet som gäller nedläggning av Ak-partiet ska avgöras av konstitutionsdomstolens rådsförsamling, vilken består av 11 personer. Om någon av de ordinarie ledamöterna inte infinner sig eller pensioneras, kommer de äldsta av 4 suppleanter ansluta sig till rådsförsamlingen. Enligt konstitutionen krävs en kvalificerad majoritet av ledamöternas röster för att ett politiskt parti ska kunna stoppas. Alltså krävs åtminstone 7 av de 11 ordinarie medlemmarna i konstitutionsdomstolens röster för att beslutet om nedläggning ska gå igenom. I den rapport Konstitutionsdomstolens reporter Osman Can har inlämnat försvaras diskussionen om nödvändigheten av ett avslag för stämningen mot Ak-partiet.

Källa: http://www.hurriyet.com.tr/gundem/9481540.asp?gid=233&sz=61157

Hello world!

Welcome to WordPress.com. This is your first post. Edit or delete it and start blogging!

Konstiga uzbekiska verbformer, del 1

Den modala partikeln –emish kan läggas till finita former av presumptivt futurum för att bilda inidirektivt futurum – vilket uttrycker  ”hörsägen” hos en framtida handling.

  

positiv
Singular
1	yozar emisman	jag ska skriva [sägs det]	o’qir emishman	jag ska läsa [sägs det]
2	yozar emishsan	du ska skriva [sägs det]	o’qir emishsan
3	yozar emish	han ska skriva [sägs det]	o’qir emish
Plural
1	yozar emishmiz	vi ska skriva [sägs det]	o’qir emishmiz
2	yozar emishsiz	ni ska skriva [sägs det]	o’qir emishsiz
3	yozar emishlar	de ska skriva [sägs det]	o’qir emishsiz

 

negative
Sing
1	yozmas emishman	jag ska inte skriva [sägs det]	o’qimas emishman	jag ska inte läsa [sägs det]
2	yozmas emishsan	du ska inte skriva [sägs det]	o’qimas emishsan
3	yozmas emish	han ska inte skriva [sägs det]	o’qimas emish

 Reflektion: Fenomenet indirektiva verbformer känner jag igen från persiska. Det som är nytt är att de fungerar i presenssystemet i uzbekiska. I persiska finns de bara i preteritumsystemet.

Embarking on Uzbek

Jag hade tänkt att utveckla min uzbekiska lite mer nu. Min strategi är att med kunskaper i andra turkspråk som grund (i mitt fall azeri) satsa på en konvertering. Efter att ha kollat lite på uzbekisk grammatik, ordförråd etc, har jag kommit fram till att verbsystemet och s.k ‘gerunds’ (adverb som är avledda från verb genom suffix) är de områden där de stora skillnaderna finns. Det blir alltså där jag sätter in stöten. Som vanligt skriver jag för att lära, och själva aningen om att texterna har en potentiell läsarskara fungerar som en slags motivation för mig att skriva.:) En annan skrivarmotor är pengar, men det är en annan historia, den gäller inte just här. 

Adverb som avletts från verb genom suffixet: ”-gach”uttrycker en handling som avslutats och omedlebart följs av huvudverbets handling. Utöver tids-/ordningsföljd finns det även andra band mellan de två handlingarna: Den handling som uttrycks genom adverbet kan ha lett till eller utlöst huvudverbets handling. Ibland är det själva ögonblicket för adverbhandlingens avslutande som är i fokus; ibland är det de omedelbara konsekvenserna av  den avslutade handlingen. Adverb av suffixet ”-gach” antyder ofta en brådska i huvudverbets handling.

Tayyora Amudaryoga kelgach , tayyoradagi sun’iy muz eriy boshladi.
’Så snart flygplanet kom fram till Amu Darya-floden, började den konstgjorda isen ombord att smälta.’

Baxshi dostonini tamom qilgach, eshituvchilar olqishladilar.
’Så fort folkmusiksångaren avslutat sin story, började publiken att applådera’ 

Hadeganda javob bo’lmagach, qattiqroq qoqdi.
’Då han inte fick svar omedelbart, knackade han lite bestämdare.

’Marhamat, mehmon, – dedi  salomlashgach.
’Varsågod och stig in, sa han så snart de hälsat på varann.’

 O’lik korgach, xayrli ishga qo’l  urish yaxshilik elomati emas emish.
’Det lär inte vara ett gott tecken att se ett lik innan man ska göra en god gärning.’

Källa: (Bodrogligeti 2002, Modern Literary Uzbek, Muenchen: LINCOM) 

Reflektion: Motsvarande suffix finns även i azeri. Om jag inte minns fel ser det ut så här -əcək (-acaq?)

Några azeriska ordspråk med engelsk motsvarighet

Azərbaycanca‐ İngiliscə atalar sözü qarşılıqları:

Aşpaz iki olanda şorba şit olar.	Too many cooks spoil the broth.	(ju fler kockar desto sämre soppa)
Vaxt sərvətdir.	Time is money.	(tid är pengar)
Qonşu toyuğu qaz görünər, özgə divarı düz görünər. Qonşu aşı dadlı olar.	The apples on the other side of the wall are sweeter.	(gräset är grönare på andra sidan)
Hər ışıldayan qızıl deyil.	All that glitters is not gold.	(Allt är inte guld som glimmar)
Zahirə inanma.	Appearances are deceptive.	(skenet bedrar)
Eşşəyə qızıl çatsan, qiyməti artmaz.	An ass is but an ass, though laden with gold.	(snus är snus om än i gyllne dosor)
Nə töksən aşına, o gələr qaşığına.	As you make your bed, so you must lie in it.	(som man bäddar får man ligga)
Əkdiyini biçərsən	As you sow, so shall you reap.	(vad man sår får man skörda)
Çıraq öz dibinə ışıq verməz.	At the foot of the candle it is dark.	(i stormens öga är det lugnt)??
Qara xəbər tez gələr.	Bad news travels fast.
Qəp mal yiyəsinə qayıdar. (yiyə = ägare)	A bad penny always comes back.
Bugünkü yumurta sabahkı toyuqdan yaxşıdır. Bugünkü piy sabahkı quyruqdan yaxşıdır. Bugünkü toyuq sabahkı qazdan yaxşıdır.	Better an egg today, than a hen tomorrow.	(bättre en fågel i handen än tio i skogen)
Damı böyük olanın qarı da çox olar.	A big head has a big ache.
İyidi sözündən tutarlar.	A bird is known by its note, and a man by his talk.
Qaranın üstünə boyaq olmaz.	Black will take no other hue.
İlan vurmuş ala çatıdan qorxar.	A burnt child dreads fire.	(Bränt barn skyr elden)
Qoruyan gözə çöp düşər.	Care killed a cat.	(Nyfiken i en ask)
Dəvə yatar, yuxuda çiyid görər.(çiyid = kärnor, frön =  هسته، تخم، پنبه دانه)	The cat dreams of mice.
Əvvəlcə məscidin içi, sonra eşiyi.	Charity begins at home.	(Sopa först framför egen dörr)
Hesabı pak olanın üzü də ağ olar.	A clear conscience fears no accusation.	(Den som inte har något att dölja, har heller inget att frukta)
Çox göylə getməyin təpəsi üstə yerə gəlməyi də var. Hər göyə gedənin üzüqoylu gəlməyi də var.	Climb not too high, lest the fall be greater.
Yorğanına görə ayağını uzat.	Cut your coat according to your cloth. Stretch your legs according to your coverlet.	(Man ska inte ta sig vatten över huvudet.) alternativt: (Håll dig på mattan!)
Dinsizin öhdəsindən imansız gələr.	Diamond cuts diamonds.	lika barn leka bäst. järn ger skärpa åt järn.
Saman çöpünü dirək eləmə.	Donʹt make a mountain out of a mole hill.	(att göra en höna av en fjäder)
Boğulan adam kosa‐kola əl atar.	A drowning man will cluch at a straw.	(att gripa efter ett halmstrå)
Tez tərpənən qız alar, gec tərpənən dul alar.	The early bird catches the worm.	(först till kvarn får först mala)
Boşçuval ayaq üstə dayanmaz.	An empty sack cannot stand upright.	En tom säck kan inte stå upprätt.*
Eşşəyin anqırtısı özünə xoşgələr.	Every ass likes to hear himself bray.	Varje åsna gillar att höra sig själv bröla.*
Dözən aparar.	Everything comes to him, who waits.
Iyid yüz yaşar, fürsət bir düşər.	Opportunity seldom knocks twice. Fortune knocks once at least at every manʹs gate.	(iyid = kämpe, hjälte, modig)
Çağrılan yerə ərinmə, çağrılmayan yerdə görünmə. (ərinmək = skämmas, blygas)	Go neither to a wedding, nor a christening without invitation.	(Skäms inte att gå dit du är inbjuden, visa dig inte där du inte är inbjuden)
Ürəkdən ürəya yol olar.	Heart speaks to heart.
Ehtiyat iyidin yaraşığıdır.	He that fights and runs away may live to fight another day. Förskiktighet är hjältens prydnad.	(bättre fly än illa fäkta) (yaraşıq = برازندگی، زیبندگی، آراستگی، زیب، زیور، زینت)
İsti istəyən tüstüsünə dözər.	He that would have eggs, must endure the cacklings of hens.
Əski hamam, əski tas.	It is the same old story in the same old day.
Ağıla gəlməyən başa gələr.	It is the unexpected that always happens.
Elm qara daşları dələr.	Knowledge is power.
Yerimədən yügürmə.	Learn to walk before you run.
Olan olub, keçən keçib.	Let bygones be bygones.
Yel ile gələn yel ilə gedər.	Lightly come, lightly go. Easy come, easy go.	(lätt fånget lätt förgånget)
Dəmir qapının taxta qapıya işi düşər.	A lion may come to be beholden to a mouse.
Damla‐ damla göl olar.	Little and often fills the purse.	(många bäckar små blir till en stor å)
Aslan qocalanda götünə qarışqa daraşar.	Little birds peck at the dead lion.
Bəy verən atın dişinə baxmazlar.	Never look a gift horse in the mouth.	(skåda inte given häst i mun)
İşləməyən dişləməz.	No gain without pain.
Bir gül ilə bahar olmaz.	One swallow does not make a summer. One flower makes no garland.	(En svala gör ingen sommar)
Gözdən geden könüldən də gedər.	Out of sight, out of mind.
Zədəli alma bir anbarı kifsədər.	A rotten apple injures its neighbours.
Görmək hara, eşitmək hara?  Bir görmək min eşitməkdən yaxşıdır.	Seeing is believing.
Susmaq razılıq əlamətidir.	Silence gives consent.	Den som tiger samtycker.
Qızını döyməyən dizinə döyər.	Spare the rod, and spoil the child.
Danışmaq gümüşdürsə, susmaq qızıldır.	Speech is silver, silence is golden.	(tala är silver – tiga är guld)
Dəmiri isti ikən döyərlər.	Strike while the iron is hot.	(det gäller att smida medan järnet är varmt)
Od olan yerdən tüstü çıxar. Ocaq yanmasa, tüstü çıxmaz.	There is no smoke without fire.     Where there is smoke, there is fire.	(ingen rök utan eld)
Tələsənin kündəsi küt gedər. Tələsən yolda qalar. Tələsənin ayağı büdrər.	The hasty hand catches frog for fish. Haste makes waste.	(hastverk är lastverk)
Axırda gülən yaxşı gülər.	He laughs best, who laughs last.	(skrattar bäst som skrattar sist)
Qonaq bir olsa, ev yiyəsi öküz kəsər.	For a single guest one could kill a cow.
Olacağın qarşısını almaq olmaz.	What must be, must be.
Bir ata yeddi oğul bəslər, yeddi oğul bir atanı bəsləməz.	One father can support ten children; ten children cannot support one father. One father is enough to govern one hundred sons, but not a hundred sons one father.
Qızıl odda, insan möhnətdə bəlli olar.	Fire is the test of gold; adversity of friendship.
Balıq başdan qoxuyar.	The fish always stinks from the head downwards.
Suyu bulandırır, balıq tutsun.	It is good fishing in troubled waters.
Dəli quyuya bir daş atar, yuz ağıllı çıxara bilməz.	A fool may throw a stone into a well, which a hundred wise men cannot pull out.
Ayağın büdrəməsi dilin büdrəməsindən yaxşıdır.	Better the foot slip than the tongue.
Qurd dərisini dəyişər, xasiyyətini dəyişməz.	The fox may grow grey, but never good.
Hər şeyin təzəsi, dostun köhnəsi.	Old friends and old wine and old gold are best.
Əl əli yuyar, əl də dönər üzü yuyar.	One hand washes another and both the face.
Cins toyuq bərk yumurtlar. Pis toyuq cis yumurtlar.	A black hen lays a white egg.
Eşşayəsədir düyüsü başağrısı gətirər.	Honey is not for the assʹs mouth.
Halva‐ halva deməklə ağız şirin olmaz.	It is not with saying Honey, Honey, that sweetness will come into the mouth.
Yürüyən at özünə qamçı vurdurmaz.	A running horse needs no spur.
İşləyən dəmir pas tutmaz.	Iron not used soon rusts.	(pas = rost)

Azerbajdzjan – eldarnas land

Azerbajdzjan är ett litet land, okänt för de flesta svenskar, en bananrepublik långt långt borta, som de flesta inte har någon som helst uppfattning om. Men historien har fört svenskar och azerbajdzjanier samman mer än en gång. Kanske några svenskar visste att det var här, i staden Bakus oljeinmutningar som bröderna Nobel gjorde sig en förmögenhet som de senare kunde leva gott på, göra revolutionerande uppfinningar och lämna efter sig en fond som genererar det mest prestigefyllda pris en vetenskapsman kan få. Och Azerbajdzjan är idag känt för just sina oljetillgångar och sin lärdom. Här kan ungdomar från hela Kaukasus, Iran och andra närliggande områden få en gedigen utbildning. Och här ger marken och oljekällorna i Kaspiska havet fortfarande ifrån sig det svarta guldet. Azerbazdjan, eldarnas land, ”odlar yurdusu”, en plats där turkiskt, persiskt och ryskt möts och blandas och smälter samman i hettan från solen och de självtända eldarnas flammor. Azerbajdzjan blev självständigt 1991 efter Sovjetunionens upplösning och började genast att tala om sin identitet. Landet prövades av ett krig med Armenien där man förlorade en femtedel av sitt territorium och tvingades ta hand om en miljon flyktingar. Vilka är vi egentligen? Varifrån kommer vi? Athurapatekan – en provins i det gamla persien, känt för sina många eldstempel, där man vördade elden som en manifestation av Ormuzd, den gode guden, som tillbads av Zoroastrierna. Eller var det kanske de många brinnande oljekällorna som gav landet dess namn ”eldarnas land”? Meningarna går isär, både om detta och om var Azerbajdzjans hjärtland är beläget. Azerbajdzjanerna är idag ett turkisktalande folk. Så har det varit i 1000 år säger perserna. En del azerer håller med, andra blir aldeles ursinniga och häpnar över persernas fräckhet. ”Vi har alltid varit turkar”. Som om inte detta vore nog är Azerbjdzjan ett delat land, och större delen av dess befolkning och dess yta hör till Iran. Iran är ett land som är djupt förenat med Azerbajdzjan. Med en befolkning på upp till 30% azerispråkiga, och för ett par generationer sedan ännu mer. Med månghundraåriga azeriturkiska dynastier på härskartronen, och med en nuvarande högste ledare Ayatollah Khamenei som är etnisk azerbajdzjanier, kan Iran inte bortse från det faktum att man har en delvis azerbajdzjansk identitet. Det var under början av 1800-talet som Ryssland lade beslag på den norra delen av de turkiskspråkiga västliga delarna av Persien. Gränsen kom att utgöras av Arazfloden.

Banden med Iran kom dock att fortsätta att vara starka, och åtminstone till 1930-talet var kontakterna livliga, och det var mycket vanligt att man gifte sig över gränsen. Under andra världskriget ockuperade Sovjetunionen även de delar av Azerbajdzjan som ligger söder om Arazfloden, och en sovjetstödd republik utropades även på den iranska sidan. Sovjet drog dock tillbaka sitt stöd när kriget var slut och republiken krossades av Shahens trupper. Efter det att Sovjetunionen upplösts förklarade Sovjetrepubliken Azerbajdzjan sig självständig, men krig utbröt med Armenien angående provinsen Qarabağ (Ngorno på Armeniska). Armenien vann kriget, stött av Ryssland, och en miljon azerer tvingades på flykt. Azerbajdzjan har dock hopp om en ljus framtid. De rikliga oljetillgångarna lockar till sig många investerare från väst och en lång olje- och gaspipeline har nyligen invigts för transporter från Baku via Tblisi i Georgien till hamnstaden Ceyan i Turkiet. På så vis når olja från Kaukasus och Centralasien Europa bakvägen, utom räckhåll för Ryssland. Azerbajdzjan upplever just nu något av en ekonomisk boom.

Analys av situationen i Azerbajdzjan inför valet

The translator does not necessarily share the views presented in this article.
Tərcüməçi və sayt adminləri aşağıdakı məqaləyə görə heç bir məsuliyyət daşımır.

Torsdag, 10:e april 2008

Oppositionen klandrar folket och folket oppositionen

Hüseynbala Salimov, oberoende analytiker

Att göra en prognos över folkets aktivitet i samhälle och politik, och över dess deltagande i sociopolitiska processer är ingen lätt sak. Ibland visar sig aktivismen inte på det sätt man kunde förvänta sig, och ibland är det tvärtom- och så sätter en vanlig händelse folket i rörelse, och ökar dess engagemang. Ur detta perspektiv är den azerbajdzjanska befolkningens belägenhet inför valet en svårbegriplig situation. Det förefaller som om människor har glömt att man genom valet kan ändra styre. Den sociala dynamiken vittnar om en kaotisk rörelse. Det går inte att förutsäga hur befolkningen tänker eller hur den kommer att agera.

Det är inte bara banden mellan de olika sociala och politiska institutionerna som försvagats, gemenskapen mellan människorna själva har blivit svagare. Numera är den genomsnittlige medborgaren i statistiken oftare en arbetare eller en konsument. Väljarens psykologi märks inte. Diverse antaganden om orsakerna till detta förs på tal. De betraktare som står regeringen nära knyter detta till strömmen av oljedollar. De senaste sociala problemen har om än bara delvis minskat och det förefaller som om minskningen av problemen försvagar folks intresse för politik. Det är naturligt att de regeringen närstående betraktarna är nöjda med detta. Och sanningen är den att oljedollarna har förbättrat ett litet skikts sociala situation medan situationen för den stora majoriteten fortsätter att vara svår.

Så varför visar då inte människor intresse för politik? Varför visar de inte någon politisk aktivitet nu inför det stundande valet? Det fanns tider då tusentals medborgare samlades till politiska möten. Nu samlas i bästa fall några hundratals personer till politiska aktioner. Dessutom var den senaste gången det inträffade i början på förra året, vid tiden för prisökningarna. Det går att föra fram många versioner om orsaken. Enligt de experters åsikt som står oppositionen nära tror folk att varken situationen eller regeringen kan förändras på demokratisk väg, och just därför visar de inget intresse för demokratiska processer och procedurer.

Partiet ”Ett Nytt Azerbajdzjan”, vilket kom till makten 1993 har en repressiv karaktär – först försvagade man den politiska oppositionen, och den blev nästan helt utmanövrerad. Nu är det pressens tur.

 Och i valen år 2000, 2003 och 2005 visade folket verkligen stort engagemang. Men av detta blev det inget resultat. Folk som letts bakom ljuset av både regeringen och oppositionen greps av en social misströstan. Dock bör det också sägas att den plattform som krävs för att visa politiskt engagemang inte ges människor. Därför går det heller inte att fastslå vad eller vem folk mest har tappat tron på. Är det själva demokratin eller oppositionens ledare som tappat i förtroende? Tyvärr går det inte att ge något entydigt svar på den frågan. Oppositionen klagar på samhället, och samhället förebrår oppositionen.

Det måste finnas en väl fungerande ömsesidig relation mellan befolkningen och oppositionen.Men nu säger oppositionen att om folket inte kommer i rörelse kommer vi inte att uppnå någon som helst förändring. Folket å sin sida ser på oppositionen som ett ”verket för klagomål på samhälle och politik” och tror att man kan man kan formulera protester t o m mot det faktum att oppositionen inte har folkets stöd. I slutändan är båda parter förlorare, och regeringen, vilken besitter de starka organisatoriska resurserna, kan som alltid bevara sina positioner.Om denna misströstan bara berodde på oppositionen, kunde detta i ett demokratiskt samhälle snart få sin lösning, och en ny opposition kunde bildas. Men problemet är att Azerbajdzjan inte är något demokratiskt samhälle.

Att de politiska partier som formats i början stannar kvar och att de nya försvinner från scenen är ett faktum som inte går att förneka. Partiet ”Ett Nytt Azerbajdzjan”, vilket kom till makten 1993 har en repressiv karaktär – först försvagade man den politiska oppositionen, och den blev nästan helt utmanövrerad. Nu är det pressens tur. Trots att valkampanjernas period ännu inte börjat är de regeringen närstående TV-kanalerna redan igång med sin svartmålningskampanj mot oppositionen och den oberoende pressen. Med sådana förutsättningar kan man säga att det är en svår sak för en ny politisk kraft att komma fram. Och tyvärr är folkets inblandning i dessa processer helt obefintlig. Den genomsnittlige medborgaren är blott en åhörare och åskådare, det enda han kan ägna sig åt är att bevittna processerna.”Ta er an politiken, annars kommer politiken att ta sig an er” hör och läser man demokratins teoretiker säga. De som nu inte engagerar sig i politiken tror felaktigt att de inte påverkas av politiken. Är det så? Naturligtvis inte. Politiken letar sig in i varje situation i människors liv, och om den inte används kommer den frihet som inte bevaras att gradvis gå förlorad. Då kan man vara beklaga sig när man påminns om med vilken möda dessa friheter vanns.

Siyasət – Kontekst – Panorama – Seçki 2008

Cümə axşamı, 10 aprel 2008

Müxalifət cəmiyyəti, cəmiyyət isə müxalifəti qınayır

Hüseynbala Səlimov, müstəqil şərhçi

Cəmiyyətin ictimai-siyasi fəallığını, sosial-siyasi proseslərdə iştirakını proqnozlaşdırmaq o qədər də asan məsələ deyil. Bəzən fəallıq güman edilən hallarda bu, təzahür etdirilmir, bəzən də əksinə olur – bir də görürsən ki, adi bir hadisə cəmiyyəti hərəkətə gətirir, onun fəallığını artırır. Bu baxımdan seçki ərəfəsində Azərbaycan cəmiyyətinin durumu çətin anlaşılan vəziyyətdədir. İnsanlar sanki seçkini, hakimiyyətin seçki ilə dəyişə bilməsini unudublar. Sosial dinamika xaotik hərəkəti andırır. Cəmiyyətin nə düşündüyünü, necə hərəkət edəcəyini müəyyənləşdirmək olmur. Təkcə ayrı-ayrı sosial-siyasi institutlar arasında rabitə zəifləməyib, insanların özləri arasındakı ünsiyyət də azalıb.

İndi orta statistik vətəndaş daha çox işçi və istehlakçıdır. Seçici psixologiyası duyulmur. Bunun səbəbləri ilə bağlı müxtəlif ehtimallar söylənir. Hakimiyyətə yaxın müşahidəçilər bunu neft dollarlarının axını ilə bağlayırlar. Sonuncu sosial problemləri qismən də olsa azaldıb və belə güman edilir ki, problemlərin azalması insanların siyasətə marağını zəiflədir. Təbii ki, bu, hakimiyyətə yaxın müşahidəçilərin qənaətidir. Həqiqət isə budur ki, neft dollarları ancaq kiçik bir təbəqənin sosial vəziyyətini yaxşılaşdırıb. Böyük əksəriyyətin vəziyyəti isə ağır olaraq qalır. Bəs onda insanlar niyə görə siyasətə maraq göstərmir, seçki ərəfəsində siyasi fəallıq nümayiş etdirmirlər?

Minlərlə vətəndaşın mitinqlərə toplaşdığı vaxtlar da olurdu. İndi ən yaxşı halda siyasi aksiyalara yüzlərlə adam toplaşır. Üstəlik bu da sonuncu dəfə ötən ilin əvvəlində, qiymət artımı vaxtı olmuşdu. Səbəb kimi çox versiyalar irəli sürmək olar. Müxalifətə yaxın ekspertlərin fikrincə insanlar vəziyyətin, eləcə də hakimiyyətin demokratik yolla dəyişə bilməsinə inanmırlar, elə bu səbəbdən də demokratik proseslərə və prosedurlara maraq göstərmirlər.

1993-cü ildə hakimiyyətə gələn Yeni Azərbaycan Partiyasının təzyiqi sistemli xarakter daşıyır-əvvəlcə siyasi müxalifət zəiflədildi və demək olar ki, sıradan çıxarıldı. İndi növbə mətbuatındır.

 Həqiqətən də 2000-ci, 2003-cü və 2005-ci illərdə insanlar seçkilərdə çox fəallıq göstərdilər. Amma bunun nəticəsi olmadı. Həm hakimiyyət, həm də müxalifət tərəfindən aldadılan insanları sosial məyusluq bürüdü. Amma onu da qeyd etmək lazımdır ki, siyasi fəallıq göstərmək üçün insanlara zəruri səhnə də verilmir. Ona görə də müəyyən etmək olmur ki, insanlar daha çox nəyə və kimə inamlarını itiriblər. Gözdən düşən demokratiyanın özüdür, yoxsa müxalifət liderləri? Təəssüf ki, bu suala birmənalı cavab vermək olmur. Müxalifət cəmiyyətdən gileylənir, cəmiyyət isə müxalifəti qınayır.

Yaxşı halda cəmiyyətlə müxalifət arasında əlaqə və əks əlaqə olmalıdır.

İndi isə müxalifət deyir ki, cəmiyyət hərəkətə gəlməsə hər hansı dəyişikliyə nail olmaq mümkün deyil. Cəmiyyət də öz növbəsində müxalifətə sosial-siyasi etirazlar idarəsi kimi baxır və belə güman edir ki, müxalifət hətta cəmiyyətin dəstəyi olmadan da etirazlar təşkil etməlidir. Son nəticədə hər iki tərəf uduzur və həmişə olduğu kimi güclü inzibati resurslara malik olan hakimiyyət öz mövqelərini saxlaya bilir. Əgər məyusluq təkcə müxalifətlə bağlı olsaydı, demokratik cəmiyyətdə bu, tez bir zamanda öz həllini tapar və yeni müxalifət formalaşardı. Problem ondadır k, Azərbaycanda demokratik cəmiyyət yoxdur.

Ölkədə faktiki olaraq əvvəllər formalaşan və yaranan siyasi partiyalar qalıb və yenilərinin meydana çıxmasından heç danışmaq olmur. 1993-cü ildə hakimiyyətə gələn Yeni Azərbaycan Partiyasının təzyiqi sistemli xarakter daşıyır-əvvəlcə siyasi müxalifət zəiflədildi və demək olar ki, sıradan çıxarıldı. İndi növbə mətbuatındır. Hələ seçkinin təbliğat mərhələsinin başlanmamasına baxmayaraq artıq hakimiyyətə yaxın telekanallar müxalifətə və müstəqil mətbuata qarşı qara təbliğat kampaniyası aparır. Belə fonda yeni siyasi qüvvənin səhnəyə çıxması demək olar ki, müşkül məsələdir. Təəssüf ki, cəmiyyətin də bu proseslərə müdaxiləsi yox dərəcəsindədir. Orta statistik vətəndaş sadəcə dinləyici və tamaşaçıdır, o, prosesləri sadəcə seyr etməklə məşğuldur. Demokratiya nəzəriyyəçiləri yazır və deyirdilər ki, siyasətlə məşğul olun, əks təqdirdə siyasət sizinlə məşğul olacaq. İndi siyasətlə məşğul olmayan insanlar səhv olaraq belə güman edirlər ki, siyasətin təsirindən kənardadırlar. Amma belədirmi? Təbii ki, yox. Siyasət bütün hallarda insanların həyatına sirayət edir və istifadə olunmayan, qorunmayan azadlıq tədricən itirilir. Bu azadlıqların hansı çətinliklə qazanıldığını yada salanda isə təəssüflənməkdən başqa çarə qalmır

Källa: http://www.azadliq.org/Article/2008/04/10/20080410140755647.html

Lyssna på radioprogrammet: http://realaudio.rferl.org/mp3/ch15/2008/04/10/20080410-150000-AZ-program.mp3

qınamaq  förebrå, skylla, klandra, skälla ut
təzahür etdirilmir uppenbaras inte, uppdagas ej, visar sig ej, blir inte synligt
seçki ərəfəsində inför valet, på tröskeln till valet
andırmaq vittna om. tyda på, påminna om
hakimiyyət styre, regim, auktoritet, makten, regeringen
duyulmaq kännas, bli medveten, märkas
Üstəlik förutom, utöver, dessutom, tillråga på detta
cəmiyyət befolkningen, folket, samhället

Rumi’s Spiritual Couplets för nedladdning

مولانا جلال الدين محمد بلخی (مولوی)

مثـنوی معـنوی گویا

قرائت و گفتار توسط دکتر عبدالکريم سروش

بشنو از نی چون حکایت می کند

زندگینامه مولانا

نحوه سروده شدن مثنوی

قرائت لب لباب

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12	13	14	15
16	17	18	19	20	21	22	23	24	25	26	27	28	29	30
31	32	33	34	35	36	37	38	39	40	41	42	43	44	45
46	47	48	49	50	51	52	53	54	55	56	57	58	59	60
61	62	63	64	65	66	67	68	69	70	71	72	73	74	75
76	77	78	79	80	81	82	83	84	85	86	87	88	89	90
91	92	93	94	95	96	97	98	99	100	101	102	103	104	105
106	107	108	109	110	111	112	113	114	115	116	117	118	119	120
121	122	123	124	125	126	127	128	129	130	131	132	133	134	135
136	137	138	139	140	141	142	143	144	145	146	147	148	149	150
151	152	153	154	155	156	157	158	159	160	161	162	163	164	165
166	167	168	169	170	171	172	173	174	175	176	177	178	179	180
181	182	183	184	185	186	187	188	189	190	191	192	193	194	195
196	197	198	199	200	201	202	203	204	205	206	207	208	209	210
211	212	213	214	215	216	217	218	219	220	221	222	223	224	225
226	227	228	229	230	231	232	233	234	235	236	237	238	239	240
241	242	243	244	245	246	247	248	249	250	251	252	253	254	255
256	257	258	259	260	261	262	263	264	265	266	267	268	269	270
271	272	273	274	275	276	277	278	279	280	281	282	283	284	285
286	287	288	289	290	291	292	293	294	295	296	297	298	299	300
301	302	303	304	305	306	307	308	309	310	311	312	313	314	315
316	317	318	319	320

Litteratur för nedladdning

کتابهای گویا صوتی

نام اثر	نویسنده	فرمت
روزگار غريبي‌ست نازنين	احمد شاملو	mp3
جشن فرخنده	جلال آل احمد	mp3
دید و بازدید عید	جلال آل احمد	mp3
غزل “به سر جام جم آنگه نظر توانی کرد”	حضرت حافظ	mp3
غزل ” دوش از مسجد سوی میخانه آمد پیر ما”	حضرت حافظ	mp3
شرافت ادبی	پرويز ناتل خانلري	mp3
نامه به فرزندش	پرويز ناتل خانلري	mp3
به باغ همسفران	سهراب سپهری	mp3
سوره تماشا	سهراب سپهری	mp3
صدای پای آب	سهراب سپهری	mp3
نشانی	سهراب سپهری	mp3
آرش کمانگیر	سیاوش کسرائی	mp3
در کوچه باغهای نیشابور	شفیعی کدکنی	mp3
سگ ولگرد	صادق هدایت	mp3
داش آکل	صادق هدایت	mp3
زنده به گور	صادق هدایت	mp3
بيست و چهار ساعت در خواب و بيدارى	صمد بهرنگی	mp3
تلخون	صمد بهرنگی	mp3
آنها هنوز جوانند	علي‌اشرف درويشيان	mp3
ايمان بياوريم به آغاز فصل سرد …	فروغ فرخزاد	mp3
بعد از تو	فروغ فرخزاد	mp3
تولدی دیگر	فروغ فرخزاد	mp3
عروسک کوکی	فروغ فرخزاد	mp3
كسي كه مثل هيچ كس نيست	فروغ فرخزاد	mp3
زن در شاهنامه(از کتاب راه رفتن روی ریل)	فریدون تنکابنی	mp3
ماشین مبارزه با بی سوادی(از کتاب ستاره های شب تیره)	فریدون تنکابنی	mp3
تو نیستی که ببینی	فریدون مشیری	mp3
خروش فردوسی	فریدون مشیری	mp3
در تماشاخانه دنیا	فریدون مشیری	mp3
دستهامان نرسيده ست به هم	فریدون مشیری	mp3
دوستی	فریدون مشیری	mp3
سوغات یاد	فریدون مشیری	mp3
نسیمی از دیار آشتی	فریدون مشیری	mp3
نظامی	فریدون مشیری	mp3
نقش	فریدون مشیری	mp3
ببار اي بارون ، ببار	محمدعلی معلم	mp3
اشعار داروک	نیما یوشیج	mp3
ترا من چشم در راهم	نیما یوشیج	mp3
چشمۀ کوچک	نیما یوشیج	mp3
تسبیح	هوشنگ مرادی	mp3
چكمه	هوشنگ مرادی

تهران 2006 – نويسنده: منيرو روانى پور

فارسی شکر است – جمالزاده

بچه مردم – جلال آل احمد

اشک تمساح – مثنوی مع

حافظ شیرازی

کتاب گویا 

فرهنگسرا – نظم

 ماهى سياه كوچولو – صمد بهرنگى

کتابخانه گویا بلاگسپات

Några persiska ordspråk, del 1

Några iranska ordspråk. I vänster spalt – ordspråket på persiska och länk till en liten historia som förklarar bakgrunden till ordspråket – och i höger spalt en för klaring på svenska.

آش نخورده و دهن سوخته	munnen vidbränd utan att ha ätit stuvning -när man blir oskyldigt anklagad
بشنو و باور مكن	hör och tro inte -när någon pratar strunt eller brukar fara med osanning – ung. ta det med en nypa salt
علاج واقعه قبل از وقوع بايد كرد	”man ska råda bot innan olyckan är skedd” -  dvs. ”stämma i bäck” eller mota Olle i grind”
اگر پيش همه شرمنده ام ، پيش دزده روسفید ام …	”om jag skäms inför alla så skäms jag inte inför tjuven” -  ”jag har gott samvete” – ”ni får tro vad ni vill”
بيلش را پارو كرده	”han förvandlade sin spade till en åra” när någon missar ett dyrbart tillfälle av ren dumhet.
دعوا سر لحاف ملا بود	”bråket gällde mullans lakan” När någon lagt näsan i blöt och fått lida för sin nyfikenhet, kan han säga detta. -
ما پوستين را ول كرديم ، پوستين …	”Vi släppte skinnfällen men skinnfällen släppte inte oss…” När någon ger sig in i något för vinnings skull men fastnar i smeten kan den säga så för att urskulda sig.
شتر ديدي ، نديدي	(svara rakt på frågan) har du sett en kamel eller inte? När någon ödslar tid med långrandiga svar men egentligen inte vet… ”fatta dig kort”
باد آورده را باد مي بره	lätt fånget lätt förgånget
كفگير به ته ديگ خورده	sleven har nått botten av grytan – d v s ledsen, men det finns inget kvar till dig…
آستين نو بخور پلو	”ny skjortärm –  ät ris” När rikare och förnämare personer behandlas bättre…

Reklam för TOSHIBA riskokare i Iran, 1970-tal

مادر: ای عزیز دل من، دختر خوشگل من چشم و گوشت را باید وا بکنی، راه دلبستگی شوهرت را پیدا بکنی مردها آن زن که غذا خوب بپزد دوستش دارند هی به پاش پول می ریزند هی اورا گردش می برند من حالا یادت می مم، که چطور برنج را خوب دم بکنی  در دیگ را محکم بکنی، یک غذای خوب و خوشمزه فراهم بکنی

دختر: دخترت ناز است، چشم و گوش دخترت باز استاین روزها وقتی جهازم را تدارک می دیدم پلوپز توشیبا خریدم

مادر: او ، او تو دستت توشیبا داری جونم، تو دستت کیمیایی داری جونم. شیرینی پلو می پزد برام، باقلی پلو می پزد برام. هر غذایی که بخوام توشیبا برام دم می کند، توشیبا زحمتم را کم کم کم کم می کند.خانم ها شما هم توشیبا بخرین،دخترهای دم بخت، شما هم توشیبا بخرین.

Det afghanska hazarafolkets situation

Har du någonsin hört talas om hazarerna? Dessa är en av de största folkgrupperna i Afghanistan och bor främst i centrala Afghanistan. De flesta afghaner jag känner hör till hazara-folket så jag har gjort lite efterforskningar om dem. Jag har även lärt mig förstå deras dialekt någotsånär och kanske blir det av att jag publicerar en artikel om den någon gång. I den här artikeln vill jag uppmärksamma hazarernas svåra situation i Afghanistan och grannländerna .

Den som har kontakt med afghaner i Sverige kan inte undgå att lägga märke till att flertalet av dem hör till den hazariska minoriteten.

Hazarerna utgör c:a 10% av befolkningen i Afghanistan. De bor främst i de centrala delarna av Afghanistan i ett stort bergsområde öster om Kabul men är också bosatta i alla större städer i landet. De utmärker sig från mängden genom sitt mongoliska utseende och sin speciella dialekt/språk hazaragi och genom sin religiösa tillhörighet, nämligen shiitisk Islam.

Hazarerna har under de senaste århundradena utsatts för vågor av förföljelse från övriga folkgrupper, främst tadzjiker och pashtuner, p g a sin bekännelse till shia-islam. Under 1800-talet massakrerades ca 60% av hazarerna p g a ett uppror mot centralregeringen.

Senast under talibanregimen utsattes hazarerna för en våg av intensiv förföljelse, massakrer, våldtäkter och etnisk rensning. Bl a avrättades c:a 6000 hazariska män och pojkar i staden Mazar-i Sharif 1997 efter att talibanerna intagit staden.

Efter talibanregimens fall 2001 har inga stora massakrer på hazarer rapporterats. Detta betyder inte att situationen för folkgruppen på något sätt normaliserats. Varje vecka dödas hazarer p g a sin etniska/religiösa tillhörighet. De områden där hazarer bor infiltreras av talibaner. Som exempel kan man nämna provinsen Ghazni där flera olika etniska grupper bor nära varandra. Det var också där 24 koreanska hjälparbetare togs som gisslan för en tid sedan. Många av de hazarer/afghaner jag träffat kommer just från denna provins.

Inte heller den afghanska centralregeringen, i vilken personer som tillhör folkgrupper som alltid varit fientligt inställda till hazarerna innehar alla viktiga poster lyfter ett finger för att hjälpa dem. Flera av dessa ledare är dessutom krigsherrar och dokumenterade krigsförbrytare, vilket är allmänt känt. Den provins i vilken hazarerna tidigare var i majoritet har delats upp i 12 provinser. Hazarerna är inte i majoritet i någon av dessa.

Till råga på detta har under senare tid en mängd fatwor utfärdats av inflytelserika pashtunska sunnitiska mullor i vilka shiamuslimer/hazarer beskrivs som ”otrogna”, ”kättare” och mord på dem beskrivs som en god gärning.

Förnärvarande pågår massavvisningar av afghaner från Iran, och i Pakistan befinner sig hazarerna i en fientlig pashtunsk starkt sunnitisk omgivning.

 Källor:Khawari, Amsal wa Hekam-e Mardum-e Hazara, Mashad, 2002
Ewans, Afghanistan: A Short History of Its People and Politics, Harper Perennial, 2002 Olesen, Asta, Islam and politics in Afghanistan, Curzon press in association with NIAS press, 1995
www.erc.org.au/just_comments/pdf/1097457164.pdf
http://www.acc.asn.au/HazaraBook.pdf
http://www.afghantimes.com/
http://www.afghanradio.net

 

Inflationen ökar i Irans ekonomi

…vilket i och för sig inte är unikt på något sätt. Det gör den lite varstans just nu. Inflationen i den svenska ekonomin är förnärvarande den högsta på 15 år.  (2% inflation är målet för den svenska ekonomin, vilket inte kommer att uppnås i år). Häromdagen hörde jag att Zimbabwe har 100.000% inflation! Då kan vi börja snacka. 

Översättningen av den här artikeln är bara påbörjad men jag tyckte det var lika bra att publicera den medan den är färsk (10 april, 2008)…

 Under året som gick (1386) nådde inflationen gränsen 18,4%,  vilket föranledde regeringens ekonomiska ministrar att meddela statliga åtgärder som ska tygla inflationen. Ekonomiska experter  passade på att utifrån sina synvinklar dryfta lämpliga strategier medan man analyserade orsakerna till inflationsökningen under året  1386. 

Under året som gick (1386) nådde inflationen gränsen  18,4%,  vilket föranledde regeringens ekonomiska ministrar att meddela statliga åtgärder som ska tygla inflationen. Ekonomiska experter  passade på att utifrån sina synvinklar dryfta lämpliga strategier medan man analyserade orsakerna till inflationsökningen under året  1386. Enligt vad Mehr rapporterar gick inflationstakten trots regeringens omfattande ansträngningar för att dämpa inflationen och ruschen mot likvida medel,  in i en uppåtgående trend under 1386 och nådde sin högsta nivå på flera år, vilket fick chefen för centralbanken att uttrycka sin oro för den växande inflationen och utlysa tyglandet av inflationen som en av regeringens allvarligaste utmaningar. Det som presenterats som den viktigaste av Centralbankens  åtgärder  under det gångna året var enligt Tahmasb Mazaheri att man hindrat bankerna att utnyttja  centralbankens reserver, samt att hindra tillflödet  av likvida medel till landets ekonomi. Trots detta har inflationen fortsatt att stiga och har förvandlats till det största problemet för vanligt folk just nu. Ekonomiska experter har nämnt bl a likvidisering, upprepade uttag från valutareserven, kaotiskt handhavande av  ekonomi och egendom och ökning av löpande utgifter, som de största orsakerna till den växande inflationen och föreslår samtidigt åtgärder som åtstramningspolitik och  krympande av den offentliga sektorn.

Finansministern kallade även dämpandet av inflationen en av de viktigaste prioriteringarna i regeringens arbete under året 87. Han sa:”Trots stora ansträngningar när det gäller dämpandet av inflationstakten, har regeringen inte nått sina mål, och förra året var inflationen mellan fyra och fem procent högre än året dessförinnan.”

Källa: aftab.ir 

 

ezay t3allemt el-lugha l-3arabeyya / Hur jag lärde mig arabiska on-line

Jag har redan skrivit en artikel om hur jag egentligen lärde mig persiska och jag nämnde där i förbifarten att jag också lärt mig arabiska. Jag får en del frågor om det så jag tänkte att jag kan lika väl skriva ett inlägg om det också. Dessutom hjälper det ju mig själv att få lite överblick i hur det har gått till.
Jag tror att det började med några fraser som en iransk arab, en nära vän till mig, lärde mig på standardarabiska. Persiska som är det språk jag gått längst med, har c:a 60-70% låneord om man ser till ordförrådet i en stor ordbok. I vardagligt talspråk blir det betydligt färre arabiska ord. Hursomhelst, mina persiska studier och alla de 1000-tals glosor och idiomatiska uttryck jag lärde mig gjorde att jag hade en enorm fördel när det gäller att gå vidare till arabiska. Genom persiska får man ganska bra kläm på hur stora delar av det arabiska systemet med ordrötter fungerar.

Det första konkreta minnet av studier i arabiska jag har är när jag lånade en bok Nybörjarkurs i Arabiska. Jag minns några konkreta fraser أرید غرفتاً في الفندق … ارید طعام  osv. Du som kan arabiska får dig kanske ett gott skratt nu. Det var alltså standardarabiska som jag hade börjat lära mig. Jag visste att det fanns dialekter men hade väl inte upptäckt att det finns läroböcker för talspråksdialekter.
Jag fick också tag på ett par iranska läroböcker i Modern Standardarabiska .آموزش زبان عربی.Det var intressant att studera arabiska på det sättet. Jag tror inte det är så många svenskar som lärt sig den vägen. Många av grammatikförklaringarna var utmärkta, även om själva innehållet mest handlade om att ta farväl av mor och åka till fronten.  Någon far syntes inte till, varken i första eller andra boken. Det var syskonen Ahmad och Maryam och Mor. En del roliga texter om nyheter i tidningarna طیارات ایرانیة تقصف بغداد ”Iranskt flyg bombar Baghdad” o dyl, och när Ahmad skriver brev hem till mor och lillasyster Maryam från fronten. Böckerna slutar med att Ahmad kommer hem dödligt sårad från fronten och familjen står runt hans säng och gråter när han blir martyr. Lite annorlunda med andra ord, än våra svenska skolböcker. Jag minns tydligt hösten 1999 när jag stoppade ned alla persiska böcker i bananlådor och sköt in dem längst in i garderoben. Vid ungefär samma tidpunkt köpte jag en parlör Arabic, utgiven av Berlitz, ett förlag som ger ut mycket parlörer. Det var också standardarabiska men innehöll väldigt kortfattat och lättöverskådligt grunderna i grammatiken, och speciellt verbböjningarna i perfektiv och imperfektiv (jag tror det heter något sådant i arabisk grammatik), vilket var till en del hjälp. Studierna i arabiska var dock minst sagt sporadiska, några timmar här och där, jag uppskattar, högst en gång i månaden. Under mina studier i stockholm fick jag tag på en lärobok i dialekt: Eastern Arabic, och den gav mig en rejäl skjuts framåt när det gäller att tala och förstå  talad arabiska. Sedan hittade jag sajten www.syrianarabic.com  som innehåller en hel bok på 300 sidor med damaskusdialekt och mp3-filer att lyssna på. Nu började det lossna med talad arabiska. Syrisk-libanesisk dialekt förstås av de flesta, liksom palestinsk-jordansk.  Jag började söka på libanesiska sökord och många av mina sökningar tog mig till den här sajten (jag letar upp en sida som har mycket libanesisk dialekt i  sig): http://www.formulawahed.com/msgboard/topic.asp?ARCHIVE=true&TOPIC_ID=498 Här någonstans kom jag på hur oerhört efektivt det är med diskussionsforum i språkinlärning. Språket är enkelt, talspråkligt och kryddat med mycket engelska och ibland franska, vilket gör det lättare att förstå sammanhanget. Det skrivs med en sorts arabisk chatskrift, baserad på latinskt alfabet och siffror som används för att uttrycka de ljud som är svåra att representera med latinska bokstäver. Det var detta chat-språk jag nu alltmer bekantade mig med. Diskussionsforum har också den fördelen att det som skrivits ligger kvar till skillnad från chat, även om  man visst kan spara sin chat, men jag tycker det är suveränt att följa en dialog mellan flera personer i min egen takt. Och eftersom vokalerna även står utskrivna hjälpte det mig lära mig uttalet också. Jag letade upp sajten www.radioibrahim.com vilken innehåller mer än 1000 radioprogram på många olika dialekter och jag hittade bibelberättelser och lukasevangelium och apostlagärningarna på egyptisk arabiska. Egyptisk arabiska skiljer sig avsevärt från syrisk men inte för mycket. Den egyptiska arabiskan lossnade riktigt ordentligt för mig, dels genom audiobibel-filerna (http://www.ibs-mena.com/downloads.asp ), dels genom egyptiska låttexter, bl a av Amr Diab som fanns tillgängliga och översatta till engelska (http://www.allthelyrics.com/forum/arabic-lyrics-translation/ ). För att identifiera alla lexem (betydelsebärande enheter) i låttexterna satte jag mig vid något tillfälle bredvid några araber på pendeln och bad dem förklara för mig. Jag lärde mig otroligt mycket på bara en några minuter, efter som en av dem, en irakier vill jag minnas kunde både svenska och egyptisk dialekt bra. Egyptisk arabiska är en dialekt som de flesta araber förstår. Här finner du en egyptisk-fransk dialektordbok on-line: http://www.egypt.edu/pdf/arabe/Lexique.pdf Tryck på Esc när du kommit fram, för att kunna hantera dokumentet. En lärobok i egyptisk arabiska som jag verkligen kan rekommendera är Kullu Tamâm!. Det är den bästa som finns att tillgå, punkt.
Jag kom även in på palestinsk arabiska.

Den med libanesiska närbesläktade palestinska dialekten har även många typiskt egyptiska  i sig, som t ex: /خش یخش طخ یطخ زي/, det upptäckte jag när jag studerade Seegers studie av hebrondialekten. Och det vore väl konstigt annars eftersom området  gränsar till Egypten. Seegers studie kan du hitta här: http://semitistik.uni-hd.de/seeger/il-xalil.pdf
Ett diskussionsforum där det skrivs mycket på palestinsk dialekt är http://www.mahjoob.com/en/forums/index.php. Den arabiska jag lärt mig har jag lärt mig nästan helt utan att tala arabiska med araber och helt utan formella studier. Istället är det Mp3-filer, diskussionsforum  och lär- dig-självböcker  som haft mest betydelse för mig.  Jag avrundar här så länge.

Översättning av text om topografi tillägnad min gode vän, topografen Pooya

AZƏRBAYCAN RESPUBLİKASI DÖVLƏT TORPAQ VƏ XƏRİTƏÇƏKMƏ KOMİTƏSİ 

Komitə ona həvalə olunmuş vəzifələrə uyğun olaraq aşağıdakı funksiyaları həyata keçirir:
[...]
Azərbaycan Respublikası ərazisində baş verən dəyişikliklərə uyğun olaraq topoqrafik, inzibati, coğrafi və məlumat xəritələrində olan bütün dəyişiklikləri yeni nəşr olunan xəritələrdə əks etdirilməsini təmin edir;
Azərbaycan Respublikasının inzibati ərazi bölgüsünə uyğun olaraq rayon, şəhər, şəhər tipli qəsəbələr və digər yaşayış məntəqələrinin və bələdiyyələrin sərhədlərini naturada müəyyən edir və xəritələşdirilməsini həyata keçirir;
Vahid koordinat və hündürlük sistemində obyekt və sənaye komplekslərinin, şəhər və başqa yaşayış məntəqələrinin ərazisinin 1:2000 və daha böyük, tikilməmiş (açıq) ərazilərdə isə 1:5000 və daha kiçik miqyaslı topoqrafik xəritələrinin təzələnməsini və çoxməqsədli topoqrafik planlamasımı həyata keçirir;
[...] 

REPUBLIKEN AZERBADZJANS STATLIGA KOMMITTÉ FÖR MARK OCH KARTRITNING  

Kommittén fyller följande funktioner  i enlighet med de uppgifter som tilldelats den:
[...]
Den ansvarar för att alla förändringar som inträffar inom Republiken Azerbadzjans territorium med avseende på topografi, systematisering, geografi och information i kartor återges i nyutgivna kartor.
Den utför bestämning på plats och kartläggning av sådant som har att göra med den systematiska indelningen av republiken Azerbadzjans territorium med avseende på regioners, städers, småstäders, och annan bostadsbebyggelses och kommuners gränser
Den utför topografisk planläggning för diverse ändamål samt uppdatering av topografiska kartor med enhetligt koordinat- och höjdsystem i skala 1:2000 och större över territorium med objekt- och industrikomplex, städer och annan bostadsbebyggelse, och i skala 1:5000 och mindre, över obebyggt (öppet) territorium.
[...]

Källa: DTXK

Azeri – iransk turkiska

Azerbadzjanska, eller azeri, som det också kallas är ett turkspråk som utvecklats inom de nordvästra delarna av det forna Perserriket, där det talas av shiitiska turkar i Iran, samt av sunnitiska turkmener i Irak. Azeri är nära besläktat med turkietturkiska, och speciellt den azeriska som talas i republiken Azerbadzjan har rönt stor påverkan från den moderna turkietturkiskan. Azerbadzjanska är också starkt präglat av persiska lånord. I norra Azerbadzjan, (Republiken Azerbadzjan) skrevs azeri med kyrilliskt alfabet under Sovjettiden, och gick 1991 över till latinskt alfabet. I Iran skrivs det med persisk-arabiskt alfabet men används inte som skriftspråk i någon större utsträckning. Kända personer med azeri som modersmål är bl a: Ayatollah Khamenei, Irans högste ledare.

Iransk azeri är med sina 18 miljoner talare det största minoritetsspråket i dagens Iran, och i flera storstäder såsom Tabriz, Urumiyeh, Ardabil, och Zanjan talas nästan bara azeri, även i kontakter mellan olika etniska grupper. Persiska förekommer bara i speciella situationer, samt i skolor, men även där kan undervisningen ske delvis på azeri, i synnerhet i de lägre årskurserna. Även i Tehran hörs azeri talas överallt på gator och i bazarerna. 

I den forna sovjetrepubliken Azerbadzjan talas azeri av över 8 miljoner människor. Här är också skrivkunnigheten vad gäller azeri hög, en rik litteratur finns tillgänglig, både inhemsk och översatt, och man kan genomföra de flesta högre studier helt på azeri. I huvudstaden Baku dominerar dock ryskan fortfarande gatorna, även om de flesta azerer även där behärskar azeri.

För att lära dig grunderna i azeri, klicka här

  

Länkar:

Dictionaries

• English – Azeri Dictionary One of the few Online English – Azeri Dictionaries.

Grammars

• Learn Azeri Learning Azeri in Social Context by Jala Garibova and Betty Blair

Language Resources

• Azerbaijani ProfileA short description of the Azeri (Azerbaijani) language.
• Azeri Hand-Held Electronic DictionariesAzeri electronic dictionaries that you can carry in your pocket.
• Azeri Language Resources
• Azerbaijan Newspapers World’s largest listing of newspapers on the web
• Azerbaijani Radio Stations
• Azeri Fonts Several Azeri font faces.

نوروزتان فرخنده باد – نه وروژتان پیروز بیت

 Jag vill passa på att önska alla kurder, iranier, afghaner, azerer, och alla andra som firar nowruz ett gott nytt år. Må Gud välsigna er ingång och er utgång!

جه‌ژنه‌ جه‌ژنی کوردسانه‌ جه‌ژنی نه‌ورۆزه

‌
به‌تیشکی ئاگر ده‌نووسم جه‌ژنه‌ پیرۆزه‌ 

Noorooz

Nouruz (förekommer även som noorooz, noruz, m.m.) (persiska: نوروز , sv. “ny dag”), är de iranska folkens nyårsdag som infaller på vårdagjämningen. Noorooz firas av befolkningen inom den iranska kultursfären, av perser, kurder, tajiker, afghaner, balucher, samt även av zoroastrier och bahá’íer över hela världen.

Noorooz är nationell högtid i Iran, Afghanistan och Tajikistan. Nyåret inleds den 20 mars, 21 mars eller 22 mars, beroende på solens position över horisonten. Nyårsfirandet har sina rötter flera tusen år tillbaka, till tidpunkten för de första ariernas bosattning på den iranska högplatån. Högtiden har en religiös anknytning i zoroastrismen som var statsreligion i det persiska riket.

Traditionella iranska högtider

Traditionellt sett firar man varje årstid i Iran genom att anordna en fest:

• Noorooz: Festen i början av den varma årstiden, det vill säga vid vårdagjämningen. Förr tog man denna dag ut djuren på bete.
• Tirgan: Midsommarfesten är vattnets fest.
• Mehregan: Höst- och skördefesten infaller vid höstdagjämningen. På denna dag skulle man förr ta in sin djur.
• Shab-e Yalda: Festen vid vintersolståndet.

Noorooz är den viktigaste iranska högtiden och festligheterna pågår i cirka 18 dagar. Festen börjar tisdagen före nyårsdagen med eldfesten chaharshamba souri då man sjunger till elden och ber om dess värme och färg samtidigt som man hoppar över den. Det nya året infaller oftast den 20:e eller 21:e mars (som överensstämmer med den första Farvardin i den persiska kalendern).

I äldre tider brukade man 25 dagar före noorooz göra tolv stolpar av lera och odla tolv olika sädesslag och frön som vete, korn, havre, hirs, majs, ris, ärter, bönor och sesam. Det som växte bäst trodde man skulle ge den bästa skörden under året. Idag firar man noorooz lite annorlunda.

Haft Sîn

Haft Sin eller Nyårsduken

Dagen före noorooz (nyårsdagen) tar man fram de saker som hör till den så kallade “nyårsdukningen”. Man brukar duka fram på ett bord eller breda ut en duk på de mjuka persiska mattorna på golvet. Det här bordet heter haft sin vilket på persiska betyder “de sju saker som börjar på s”. Det som måste finnas på bordet är följande:

1. Senjed – en sorts söta frukter som ungefär lite som dadlar och växer i öknen under svåra omständigheter. Frukten symboliserar tålamod.
2. Somaq – det är en sur krydda och med den önskar man maten en god smak i framtiden.
3. Sabzeh – som är en bricka med groddar av vetekorn, linser eller liknande. Med detta önskar man att det ska bli ett år med bra skörd.
4. Sib – som är ett rött äpple och symboliserar glädje.
5. Sonbol – hyacinter som symboliserar skönhet.
6. Sir – vitlök detta symboliserar hälsa och kampen mot sjukdom.
7. Serkeh – vinäger som symboliserar rörelse i livet.

Dessutom ska det finnas:

• En spegel som symboliserar renheten.
• Målade ägg.
• En Diwan (diktsamling) av poeterna Hafez eller Firdausi som symboliserar den rika persiska kulturen. Iranska zoroastrier lägger fram Avesta och religiösa muslimer lägger fram Koranen under noorooz.
• En skål med en levande guldfisk
• Kakor och nötter

Nyårsdagen

 Vid nyårsdagen brukar man samlas hos den äldste i familjen och äta noorooz’ speciella mat som består av fisk (för det mesta sik) med ris som har blandats med dill, persilja, gräslök och färsk vitlök så att riset blir grönt. När det är dags för det nya året, brukar alla i familjen sitta runt “haftsin-bordet”. Någon läser al-Fatiha (Ingressen) ur Koranen och en dikt ur Hafez Diwan. Det sägs att i samma ögonblick som det nya året börjar, kommer den lilla guldfisken i skålen att sluta simma och bli blickstill för ett ögonblick! När det blir nyår önskar alla varandra Gott nytt år. Sedan ger de äldre presenter eller nytryckta sedlar till de yngre. Det är en sed hos iranier att man ska besöka alla släktingar och vänner vid nyåret. Under de första fem dagarna av nyårsfesten brukar de äldre i släkten stanna hemma och de yngre besöker dessa. Sedan besöker de äldre de yngre. Nyåret är den tid på året då man träffar även dem man inte hinner träffa under resten av året. Tretton dagar efter det nya året, det vill säga 2 april infaller sizdah-be-dar vilket sätter punkt för nyårsfirandet. Många iranier åker på utflykt med familj och vänner och seden på just den här dagen är att man ska lura varandra, vilket är samma princip som aprilskämtet i Sverige.

I dag är noorooz en stor festdag i Sverige och övriga världen.

Källa: Wikipedia

Nezami Ganjavi persisk-azerisk diktare

 

 

 

 

خداوند در توفیق بگشای          نظامی را ره تحقیق بنمای
دلی ده کو یقینت را بشاید         زبانی کافرینت را سراید
مده ناخوب را بر خاطرم راه     بدار از ناپسندم دست کوتاه
درونم را به نور خود برافروز   زبانم را ثنای خود در آموز
به داودی دلم را تازه گردان       زبورم را بلند آوازه گردان
عروسی را که پروردم به جانش مبارک روی گردان در جهانش
چنان کز خواندنش فرخ شود رای ز مشک افشاندش خلخ شود جای
سوادش دیده راه پر نور دارد     سماعش مغز را معمور دارد
مفرح نامه‌ی دلهاش خوانند        کلید بند مشکل هاش دانند
معانی را بدو ده سربلندی          سعادت را بدو کن نقش‌بندی
به چشم شاه شیرین کن جمالش    که خود بر نام شیرینست فالش
نسیمی از عنایت یار او کن        ز فیضت قطره‌ای در کار او کن
چو فیاض عنایت کرد یاری        بیارای کان معنی تا چه داری

 

 

 Kömək qapısını aç, ey yaradan! Göstər Nizamiyə düz yolu hər an!
Səni tanıyan bir könül ver ona! Tərifini deyən bir dil ver ona!
Yol vermə ki, pislik qəlbinə dolsun, Əlim yamanlıqdan qoy uzaq olsun.
Könlümün evini nurunla bəzət! Sənin tərifinə dilimi öyrət!
Davudtək könlümü təzələ hər an, Qalxsın Zəburumun şöhrəti haman.
Təbimin bakirə gəlini ancaq Bu dünya üzünə gəlsin üzü ağ.
Onu oxuyanda ürək şadlansın, Müşk səpdiyi yer Xəllux adlansın.
Camalı gözlərə daim nur versin, Avazı ürəyə min sürur versin.
Desinlər ki, şadlıq kitabı budur, Bununla müşküllər tez asan olur.
Onunla mənaya özün qüdrət ver! Səadət mülkünə gözəl zinət ver!
Şahın gözlərində onu et şirin, Şirin haqqındadır özü əsərin.
Lütfün ətir saçan meh olsun ona, Feyzinin qətrəsi şeh olsun ona,
Kəsmə kərəmini, ey pərvərdigar, Sən, ey gövhər kanı, gətir nəyin var!   

Detta är inledningen till Nezami Ganjavis Khosro och Shirin på persiska respektive azeriska, och den innehåller en bön om Guds välsignelse och hjälp i skrivandet. Han ber helt enkelt att få vara inspirerad av Gud när han skriver och att verket ska vara till Guds ära.  Nezami Ganjavi är en av den klassiska persiska litteraturens stora författare, och hans litteratur är av stor betydelse för stora delar av den islamiska kultursfären. Han levde 1141-1209, och som namnet anger var han bördig från staden Ganja i den del av Perserriket som idag är Republiken Azerbaijan.

 Hans verk är översatta till azeriska eller som en del azerer menar, de finns översatta till persiska. Han är alltså även ett av de största namnen inom azerisk litteratur. Nezami skrev 5 stora verk som än idag läses på både persiska och azeriska: Leyli och Majnun, Shirin och Khosrau, Haft Peykar, Eskandarname, och Makhzan ul-Asrar.

Hans riktiga namn var Eliyas Ebn-e Yusef, men han fick namnet Nezami eftersom han skrev manzume, d v s berättelse på vers. Det gör honom till en av mina favoriter just för tillfället. Som du kan läsa i mina tidigare artiklar härnedan så skrev Shivan Foumani just berättelser på vers, och jag tycker mig kunna skönja en del påverkan. Konstigt vore väl annars!  Detta är de persiska respektive de azeriska titlarna. De liknar varandra på persiska och azeriska, även till uttalet så det var inte svårt att para ihop dem. Titlarna är länkade till verken så om du kan persiska eller azeri så kan du läsa dem on-line:

۱. خسرو و شیرین                   Xosrov və Şirin                
۲. لیلی و مجنون                      Leyli və Məcnun
۳. هفت پیکر                          Yeddi gözəl
۴. شرف نامه                         İsgəndərnamə Şərəfnamə
۵. خرد نامه                           İsgəndərnamə İqbalnamə
۶. مخزن الاسرار                    Sirlər xəzinəsi

Det verkar som det blir ett verk över, nämligen ghazellerna (eller hur det nu stavades på svenska) Det är alltså ett versmått. Kan hända är det gaseller som valts ut ur hans övriga verk.

• Qəzəllər

Det kan bli ett framtida projekt att studera och jämföra de persiska och de azeriska versionerna.
Jag nöjer mig så länge med att bara lägga ut några länkar om Nezami Ganjavi:

Om azerbadzjanska ordspråk i Nizami Gəncəvis fem stora verk:http://zerb.iatp.az/zerb/

Sheevan Foumani – Gilans nationalskald

Sheevan Foumani var en av de mest fascinerande poeterna i det moderna Iran enligt min åsikt. Inte för att jag vet så mycket om personen men hans poesi är sannerligen remarkabel. Sheevan (han gick bort för några år sedan) diktade på persiska och gav ut en del diktsamlingar som publicerades. Men mest känd är han för sina dikter på dialekten/minoritetsspråket gilaki. Det sägs att varje hem i Gilan – en provins vid Kaspiska havet i norra Iran – har några kassetter med hans diktning – man skriver normalt inte på gilaki.

Själv fick jag en CD med nästan alla hans gilakiska dikter “Gile-Oukhan”. Sheevan läser själv sina dikter med förtrollande inlevelse. Hans poesi innehåller dikter av alla de slag. De mest populära tycks dock vara hans manzumeha, berättelser på rimm. Här kan nämnas Geisha Damarde, Gab-dekafte-bazar, Gab och Aghadar, som är helt unika i sitt slag. Sheevan läser dikterna med gilakisk bakgrundsmusik och med sådan inlevelse att man blir aldeles hänryckt!

Aghadar  är en berättelse på dikt som handlar om en “gilemerd”, en gilakisk man, Kas-Agha, som tröttnar på sin by och ger sig ut för att söka lyckan. Det är vår och sjuder av liv i naturen och han får syn på ett ståtligt träd. Wow, tänker han det där trädet kan man göra hundra stycken spatserkäppar av. Han knyter en röd tygbit om en gren på trädet för att “inmuta” det, sedan går han hem. Så kommer där en mulla förbi och ser tygbiten. Aha, det är ett heligt träd tänker han, eftersom man knyter tygbitar om heliga träd samtidigt som man ber en bön om något man önskar sig. (Det kallas “dakheel” på persiska) Så går mullan runt och predikar om trädet för alla. Men Kas-Agha kommer tillbaka och börjar såga ned trädet. Och tror