november 22, 2009

november 19, 2009

Azeriturkisk folklore i Iran

Sparat under: azeri — iranistik @ 4:56 e m

Alla som har erfarenhet av Iran känner till den starka närvaron av turkisk kultur, och språket azeriturkiska i landet, något som går minst 1000 år tillbaka. Än idag har minst 25 % av Irans befolkning turkiska som modersmål, även om shahtidens hyllning av det indoiranska arvet och betoningen av det ariska gjort att turkiskan förlorat kraftigt i prestige och de flesta turkiska familjer i t.e.x Teheran inte talar turkiska med barnen utan bara föräldrarna sinsemellan. Barnen snappar oftast upp tillräckligt för att kunna förstå turkiska. Andelen innevånare med azeriturkiska rötter ligger någonstans runt 50 % i Teheran och turkiska hörs talas överallt på gator och i bazarer. Detta trots att turkiskan som sagt ligger lågt i prestige i jämförelse med persiskan.

Härifrån tänkte jag göra en avstickare in på azerisk litteratur, närmare bestämt ”folklore”. När man umgås med ”iranska turkar” som jag gör ser man att vissa litterära och musikaliska verk ständigt återkommer. Även om det står till lite si och så med färdigheterna i turkiska, så hör man dessa verk citeras om och om igen vart man än kommer. Det visar ju att dessa stycken nått in i folksjälen. Jag tänkte ta upp några av dem här. Jag kommer att tänka på 3 verk:

Sel apardı Saranı – “Vattnet tog med sig Sara bort”, är en sång som ofta hörs nynnas. Den bygger på en gammal historia om en flicka som valde att dränka sig snarare än att låte khanen skända henne innan hon förenades med sin make, vilket var seden på vissa ställen under ”ilkhanernas” tid. Historian har filmatiserats. Om filmen är på persiska eller turkiska vet jag inte, men sången är definitivt på turkiska:

Gedin deyin Xan çobana
Gəlməsin bu il Mugana
Mugan batıb nahaq qana

Apardı sellər Saranı
Bir alagözlü balanı
Arpa çayı aşdı-daşdı

Sel Saranı aldı, qaçdı
Alagözlü, qalam qaşlı

Apardı sellər Saranı
Bir alagözlü balanı

Arpa çayı dərin olmaz
Axar suyu serin olmaz
Sara kimi gelin olmaz

Apardı sellər Saranı
Bir alagözlü balanı

Den andra sången jag ständigt hör sjungas och citeras är Küçələrə su səpmişəm

KÜÇƏLƏRƏ SU SƏPMİŞƏM

Küçələrə su səpmişəm,
Yar gələndə toz olmasın
Elə gəlsin, elə getsin,
Aramızda söz olmasın.
Samovara od salmışam.
Stəkana qənd salmışam.
Yarım gedib tək qalmışam.
Nə əzizdir yarın canı,
Nə şirindir yarın canı.

Detta är en innerlig kärlekssång: ”Jag stänkt vatten på gatorna så att det inte ska vara dammigt när vännen kommer”

Och så har vi diktaren framför alla Shahryar, som diktade främst på persiska, men det är hans turkiska diktverk ”Heydarbaba” som kommit att bli riktigt berömt. Här är det främst två verser av totalt 125, som blivit berömda och som alltid återkommer. Den ena är öppningsstrofen:

Heydər Baba, ildırımlar şaxanda,
Sellər, sular şaqqıldayıb axanda,
Qızlar ona səf bağlayıb baxanda,
Salam olsun şövkətizə, elüzə,
Mənim də bir adım gəlsin dilüzə.

1 Haydar Baba när det åskar,
och vattnet forsar fram som en flod
när flickorna står på rad och beskådar,
Var hälsad i ditt majestät, ditt folk
Nämn då även mig ibland er.

Dikten riktar sig till ett berg Heyar Baba som får symbolisera hela den turkiska folksjälen, naturen och livet på landsbygden, allt man lämnat bakom sig. Den är nostalgisk rakt igenom och framkallar starka känslor åt de azerbajdzjaner som lämnat sina byar och flyttat in till den myllrande storstaden Teheran.

Heydər Baba, dünya yalan dünyadı,
Süleymandan, Nuhdan qalan dünyadı,
Oğul doğan, dərdə salan dünyadı,
Hər kimsəyə hər nə verib, alıbdı,
Əflatundan bir quru ad qalıbdı.

49 Haydar Baba, världen är idel falsket,
Så har det varit sen Salomos tid, ja sen Noas.
Den föder söner och låter dem lida svårt.
Om den ger nån något tar den det strax tillbak
Från Platon och tills nu finns bara ett namn

Kommentera

november 16, 2009

november 2, 2009

Arabiska ordspråk

Sparat under: arabiska — iranistik @ 10:47 e m

التكرار يعلّم الحمار. (it-tikraar yi3allim il-Humaar.)
Genom upprepning kan även en åsna lära sig. (Övning ger färdighet)

في الامتحان يكرم المرء أو يهان.(fil-imteHaan yokram il-mar’ aw yohaan.)
I prövningen kommer man till ära eller på skam. Det är genom prövningar som man ser vad någon går för.

يا واخد القرد على ماله يروح المال ويقعد القرد على حاله. (ya waa5od il-’ird 3ala maalu yiruuH il-maal wa yi’3od il-’ird 3ala Haalu)
Om du gifter dig med en apa (d.v.s. någon ful) för hans pengar, så kommer pengarna att försvinna men apan förblir densamma (ful som vanligt). (Gift dig inte för pengar.)

الوحدة خير من جليس السوء. (il-waHda xeir min giliis is-suu’.)
Att vara ensam är batter än att vara I dåligt sällskap. (Varning för dåligt sällskap.)

امشي في جنازة ولا تمشي في جوازة. (imši fi ganaaza walla timši fi gawaaza.)
Att engagera sig i begravningar är batter än att försöka arrangera äktenskap (Varning för matchmaking.)

القرد في عين أمه غزال. (il-’ird fi 3ein ummu ġazaal.)
Apan är (vacker som) en gasell i sin moders ögon. (mödrar är partiska för sina barn)

لا يلدغ المؤمن من جحر مرتين. (la yuldaġ il-mo’men min goHr marratein.)
Den troende blir inte biten från samma hål två gånger. (Fool me once, shame on you; fool me twice, shame on me.)

قليل البخت يلاقي العظم في الكرشة. (‘aliil il-baxt yilaa’i l-3aDm fil-kirša.)
Den olycksdrabbade hittar ben i inälvsmaten. (Man kan inte undkomma otur.)

الطيور على اشكالها تقع. (iT-Tuyuur 3ala aškaaliha taqa3u.)
Fåglarna landar enligt sina sorter. (birds of a feather flock together/lika barn leka bäst)

اليد في الميّة مش زي اليد في النار. (il-iid fil-mayya miš zayy il-iid fin-naar.)
Handen i vattnet är inte som handen i elden
Lättare sagt än gjort. Det är lätt att säga tulipanaros men svårare att göra en.
(Kritisera inte någon förrän du vandrat en mil i hans skor)

اللى على البرّ عوّام. (illi 3ala l-barr 3awwaam.)
Den som befinner sig på torra land är en mästersimmare. (Se ovan.)

اللى على راسه بطحة بيحصص عليها. (illi 3ala raasu baTHa biHaSSiS 3aleiha.)
Den som har ett sår i huvudet fingrar på det hela tiden. (Den som har en svaghet brukar avslöja detta genom sitt beteende)

لبس البوصة، تبقى عروسة. (labbis il-buuSa, tib’a 3aruusa.)
Klä upp käppen och den blir till en brud. (Kläderna gör mannen)
(motsatsen till vårt talesätt: ”Allting klär en skönhet”

ابن الوزّ عوّام. (ibn il-wazz 3awwam.)
Gåsens son är simmare. (Äpplet faller inte långt från trädet)

دوام الحال من المحال. (dawaam il-Haal min il-muHaal.)
Att samma tillstånd ska fortsätta är omöjligt. (Allting är föränderligt - Det enda som är konstant är förändring)

اللى يشوف بلوة غيره تهون عليه بلوته. (illi yišuuf belwit ġeiru tihuun 3aleih belwitu.)
För den som ser andras olycka tycks den egna olyckan mindre. (Att begrunda andras problem ger en perspektiv på saker och ting.)

باب النجّار مخلع. (baab in-naggaar maxalla3.)
Snickarens dörr hänger lös (När man kritiserar någon som säger åt andra hur de ska göra men inte tillämpar råden på sig själv.)

الشاطرة تغذل برجل الحمار. (iš-šaTra tiġzil bi-rigl il-Homar.)
Hon som är duktig kan spinna med ett åsneben (i.e. kan göra något av det som ingenting är). (används för att kritisera någon som gör ett dåligt jobb men skyller på verktygen.)

اللى ماعندوهوش مايلزمهوش. (illi ma3anduhuuš mayilzimhuuš.)
Den som inte har det (pengarna för att betala något) behöver det inte. (Om du inte har råd med något så fundera noga över om du verkligen behöver det.)

بعد ما شاب ودوه الكتّاب. (ba3d ma šaab wadduuh ik-kuttaab)
Efter att han blivit gråhårig, skickade de honom till skolan. (Man kan inte lära gamla hundar sitta. You can’t teach an old dog new tricks. När man kritiserar en gammal person som föröker sig på saker som passar bättre åt unga.)

عريان الطوق بينط لفوق. (3iryaan iT-Too’ binuTT li-foo’)
Den som saknar (t.o.m.) en krage försöker hoppa uppåt (d.v.s till en högre social klass). (När man kritiserar en fattig person som försöker att sträcka sig alltför högt över sin sociala status.)

الفاضي يعمل قاضي. (el-faaDi yi3mel ‘aaDi)
Den som är ledig agerar domare. (När man vill kritisera någon som har för mycket fritid och lägger sig andras angelägenheter.)

احنا في الهوا سوا. (eHna fil hawa sawa.)
Vi sitter alla i samma båt (lit. vi är i samma luft tillsammans).

العروسة للعريس والجري للمتاعيس. (il-3aruusa lil-3ariis wel gari lil-mata3iis.)
Brudgummen får bruden och resten går hem olyckliga. (Bruden och brudgummen på ett bröllopp är glada men gästerna går hem olyckliga.)

اللى مكتوب عالجبين لازم تشوفه العين. (illi maktuub 3al-gibiin laazim tšuufu l-3ein.)
What is written on the brow will inevitably be seen by the eye. (One will inevitably meet one’s destiny.)

يا مآمن للرجال يا مآمن الميّة في الغربال. (ya me’aammin lir-ragaal ya me’aammin il-mayya fil-ġurbaal.)
Att lita på män är som att lita på vatten i en sil.

الحلو حلو لو قام من النوم، والوحش وحش لو غسل وشّه كل يوم. (il-Helw Helw law ‘aam min in-noom, wal-weHš weHš law ġasal wiššu kull yoom.) Den vackra (kvinnan) är vacker (även då hon just) vaknat ur sömnen, den fula är ful (även) om hon tvättar ansiktet hela dagen. (Man kan inte dölja skönhet eller göra de fula vackra)

يد واحدة ماتسقفش. (iid waaHida matsa”afš.)
Man kan inte klappa händerna med en hand. (Det krävs samarbete för att åstadkomma något.)

تحت العمّة قرد. (taHt il-3emma ‘ird.)
Under turbanen finns en apa. (När man vill kritisera någon som försöker verka god och fin på utsidan för att dölja sina fel , särskilt om de försöker verka fromma)

Kommentera

november 1, 2009

Några idiom på egyptisk arabiska

Sparat under: arabiska — iranistik @ 9:16 e m

حطّه على الرفّ (HaTTuh 3ala r-raff)
Att lägga någon på hyllan (inte ta vara på deras talanger)

وجع راسه(waga3 raasu)
Att irritera eller störa någon (bokst. ge dem huvudvärk)

ناس مابتجيش الا بالعين الحمرا (naas matbitgiiš illa bil-3ein il-Hamra)
Folk som man måste hota och skälla på för att de ska göra som man säger (bokst. som bara kommer genom [att man visar dem] det röda/onda ögat)

مقطع السمكة وديلها (mi2aTTa3 is-samaka we-deilha)
En listig typ som gör massor av ofog (en som kapar fisken och dess stjärt)

نسوانجي(niswaangi)
Kvinnokarl

عنده وشّ
(3andu wašš)
galen person (bokst. som har brumm)’

ماعندوش دمّ
(ma3anduuš damm)
Han har ingen skam i kroppen /är känslokall (bokst. har inget blod)

كوسا (koosa)
En ”wasta” (واسطة) – kontakter, person man känner som kan smörja hjulen åt en

بين فكيّ الكمّاشة (bein fakkeiyy il-kammaaša)
I knipa – in en besvärlig situation -Between a rock and a hard place (bokst. mellan tångens två käkar)

خرجنا من الحفرة ووقعنا في الدحديرة (xaragna mil-Hofra wa wi’i3na fid-daHdiira)
Ur askan i elden. (bokst. Vi tog oss ur gropen och ramlade ned för sluttningen)

نزل من عيني (nizil min 3eini)
Jag trodde honom om bättre än så, han sjönk i mina ögon
(bokst. han föll från mina ögon)

حسبي الله و نعم الوكيل
7asbi Allah wa ne3m al wakeel
Gud är allt jag behöver. Han är den bäste försvararen.
(eller bäste vännen) utrop när man möter prövningar *(?)
(Allah sufficeth me! Most excellent is He in whom we trust)

أشهر من نار على علم
ash-har min nar 3la 3alam (Mer berömd än en eld på ett berg)

Kommentera

oktober 30, 2009

Några persiska ordspråk, del 5

Sparat under: persiska — iranistik @ 9:26 e m

روی ضرب المثل کلیک بزنید تا داستان پشت آن را بخوانید

”En som fått i sig mycket lamprök” gammal omskrivning för en mycket lärd person, som studerat många nätter igenom för att uppnå den lärdom han besitter.	دود چراغ خورده
”Här har varken kommit eller gått någon khan” Används när någon ger upp sina ambitioner och struntar i alltsammans.	نه خانی آمده نه خانی رفته است
Som en fontän skjuter upp störtar den till marken. (Ungefär: ”Högmod går före fall”), d.v.s den som står efter världslig makt kommer att störta i fördärvet.	فواره چون بلند شود سرنگون شود
”Han räknar sina dinarer noga men ger allmosor i massvis” (om någon som är noga med sin ekonomi men samtidigt är generös) (xarvâr = massvis/300kg)	حساب به دینار، بخشش به خروار
”Om tuppen är en tupp så gal den väl på vägen också.” (När någon kommer med ursäkter för att slippa göra något)	خروس اگر خروس باشد توی راه هم می خواند
”Likasom grytan födde barn, dog den i barnsäng också”. (När någon är dum och för slem vinnings skull åsidosätter ärlighet och sunt förnuft för någon futtig vinst)	همانطور که می زاید، همانطور هم سر زا می رود

Kommentera

MEMRI TV är intressant

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 4:09 e m

Ibland brukar jag titta på MEMRI:s textade TV-program: http://www.memritv.org/
(MEMRI) ”The Middle East Media Research Institute”, grundades1998 i Washington DC för att överbrygga språkklyftan till Mellanöstern, genom att bevaka, översätta, och studera arabiska, iranska, och turkiska massmedia, skolböcker och religiösa predikningar. MEMRI har sitt högkvarter i Washington, D.C. med filialer i Bagdad, Tokyo och Jerusalem, och med en personal på över 70 personer som arbetar över hela världen. MEMRI:s forskning översätts till engelska, tyska, franska, italienska och spanska, och har enligt hemsidan över 75 000 abonnenter.

Kommentera

Intervju med Ambjörn Madegård (KAJF)

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 12:39 f m

Ambjörn Madegård är en person som fängslar och fascinerar. Jag lärde känna honom för några år sedan efter att han tagit kontakt med mig angående översättning. Han fullständigt flödade över av idéer och energi. Ambjörn fungerar som en slags mentor för mig som översättare. Det var ju han som ledde mig in på översättarbanan. Han översätter själv från ett flertal språk, främst från den slaviska språkgruppen. Jag tänkte intervjua Ambjörn och fråga honom lite grann om livet som frilandsöversättare, entreprenör och allmänt fritänkande själ.

Linus Olsson: Hej Ambjörn! Jag vill börja med att tacka dig för att du hjälpt mig in på banan som översättare. Det är nu drygt ett och ett halvt år sedan jag började. Kan du berätta hur DU kom in på det här med översättning?

Ambjörn Madegård: Jag jobbade precis som du som assistent inom vården och hade seglat genom de flesta vårdkategorierna när det väl begav sig att jag började översätta. En ganska stor tid av tiden gick jag och bannade mig själv för hur jag hade kastat bort min tillvaro genom att inte skaffa min examen efter 7 års studier, och precis i slutskedet när jag hade skjutit upp uppsatsskrivandet in i det sista så drabbade mig en rad livsomständigheter mig som förde mig ganska långt från Jordens omloppsbana på olika sätt. Dessutom var jag djupt förälskad i en kvinna i Paris, och den stora lösningen på det problemet skulle vara att jag kunde ha ett mobilt jobb kom jag fram till. Jag var tvungen att göra något åt situationen och just där har vi väl också en ganska typisk och återkommande sak. Jag måste verkligen vara tvungen till saker och väntar helst till absolut sista stund. En ganska jobbig egenskap.

Eftersom jag tydligen hade en viss språkbegåvning och – intresse, låg det närmast till hands att börja nysta upp den röda tråden just där. Innan det hade jag kunnat tänka mig att jobba med allt mellan himmel och jord och det var väl just det som var problemet… Jag har för mycket fantasi säger min stackars far, haha.

På en studieresa fick jag 2001 kontakt med en man som översatte nyhetsbrev från engelska om utvecklingen i Polen och Baltikum och som behövde hjälp, eftersom han ville börja inrikta sin verksamhet mer mot media, så jag översatte åt honom med korta deadlines varje tisdag och torsdag mellan nattskiften på gruppboendet och drog in ganska bra på det, och dessutom upptäckte jag att jag var snabb och ganska bra på det. När alternativet var att fortsätta gå och räkna timmarna med autisterna, så… var valet ganska enkelt för det fanns ju inget.

Det stora lyftet för min del kom dock egentligen när jag fick kontakt med min mentor Jaroslav, East-West Service och sedan gjorde praktik i 3 månader för honom. Han har lärt mig mycket och jag står i en evig tacksamhetsskuld till honom för det. Därefter har det gått steg för steg framåt. Eftersom ha gjorde det för mig så föll det sig bara naturligt att jag hjälpte dig, som verkade vara lite på samma plats som jag i livet när jag fick Jaroslavs hjälp. Vi ska hjälpa varandra vi människor, det är därför vi har varandra.

Linus Olsson: En lovvärd filosofi Ambjörn! ”Ni har fått för intet, så skall ni också ge för intet.” Vilka språk översätter du idag?

Ambjörn Madegård: Engelska, franska, ryska, ukrainska, polska, bulgariska, makedonska, serbiska, kroatiska, bosniska, slovenska, tjeckiska, isländska, danska och norska.

Linus Olsson: Öh, menar du att du personligen översätter alla dessa språk? Blir det inte splittrat med så många språk?

Ambjörn Madegård: Nej, jag använder dem inte aktivt. Kan prata ryska och franska och engelska hyfsat, resten får jag härdsmälta i hjärnan av att ens försöka knåpa ihop en enda liten aktiv mening. Stöter jag på något problem med något språk; ett ord, en mening jag inte förstår vid översättning har jag en uppsättning kollegor online som översätter FRÅN svenska till sina modersmål som jag kan ta till hjälp. Vi hjälper varandra.

Linus Olsson: Med en så bred kompetens, blir det inte mest ytkunskaper i dina språk då?

Ambjörn Madegård: Jo, kanske det. Det beror på vad du menar med ytkunskaper. Jag har de kunskaper som krävs för mitt jobb, dvs. att översätta, vilket handlar en hel del mycket mer om goda kunskaper i sitt eget modersmål och en utvecklad textanalysförmåga, samt ordböcker. Jag ser knappt de slaviska språken som skilda språk längre. De nyttjar skilda delar av en gemensam grammatik och- språkstomme, och jag har inget problem att spåra deras rötter och förstå ordens innebörd. Det är ett träd med skilda förgreningar och på det avståndet jag står nu och med den översynen jag har är det inte så svårt. Med tiden förflyttar man sig mer och mer bakåt, en vacker dag står jag väl och tittar på skogen Indoeuropeiska språk, och får upp ögonen för ett litet fagert träd i en annan riktning, turkiska kanske… Men livet är ju inte hur långt som helst å andra sidan. Det tar ju tid att lära sig språk.

Linus Olsson: Vilket språk kan du bäst egentligen?

Ambjörn Madegård: Jag vet inte. De göra olika truppförflyttningar framåt hela tiden på olika fronter, men engelska, franska, ryska och polska är nog de jag kan bäst just nu. Jag ska även påpeka att mina kunskaper är framförallt textbaserade.

Linus Olsson: Vad gör du för att förkovra dig i respektive språk?

Ambjörn Madegård: Jag studerar främst genom parallelläsning av texter när jag börjar plocka isär ett språk och sedan går jag över till att läsa böcker. Just nu läser jag mycket på franska, men har pågående läsningar av isländska och tjeckiska också. Jag samlar också filmer från de olika språken och tittar på dem. Med isländska har jag en bok och ljudbok så att jag kan se texten samtidigt som jag lyssnar till hur de läser dem. Där har jag tagit inspiration av dig och din parallelläsning av Bibeln, även om jag läser en annan slags Bibel, och tänkte i framtiden bearbeta t.ex. spanska, italienska, portugisiska och rumänska med den, om jag nu inte äntligen fattar att det faktiskt räcker, vill säga.

Linus Olsson: Internet öppnar ju enorma möjligheter att finna material till sina språkstudier. Alla möjliga språk och till och med dialekter inom olika språk finns ju tillgängliga via nätet för den som vill komma åt dem.

Har du något favoritspråk?

Ambjörn Madegård: Nej. Jag älskar dem alla lika mycket. Kärleken har dock olika färger och nyanser, dofter, smaker och beröring. Den enda fungerande jämförelse jag har kommit fram till är att jag har (just nu) 15 haremsdamer och de är alla oemotståndliga, men med olika personligheter, historier, kulturdrag, sånger och melodier. Jag tänker ofta att jag bara borde ha en fru och ge henne allt, men jag kan aldrig hålla fingrarna borta. Det är lite jobbigt, faktiskt och jag kan avundas de som kan stilla sina begär i monogamisk språkinlärning.

Linus Olsson: Ha ha, en liknelse som inte känns helt obekant. Vad mer finns det för fördelar med att vara frilansöversättare?

Ambjörn Madegård: Friheten, att vara sin egen chef, kunna leva och bo var man vill och inta främmande kulturer på plats samtidigt som man arbetar, det otroligt utvecklande i konstant språk- och kulturinlärning, det ständiga lärandet… de fantastiska språkbesatta kollegor man träffar på, mycket! Men det är också svårt socialt och jag lider av det. Just därför behöver jag satsa på att lära mig tala några av språken riktigt bra för att kunna tolka och träffa folk, men å andra sidan ser jag många andra utvecklingsvägar i framtiden, och vi får se vart det bär hän. Jag blir gärna hemlig agent, till exempel, fast mina nerver skulle aldrig palla trycket, tyvärr, haha. Ett slutmål jag har haft som morot är att åka genom alla slaviska länder från Montenegro till Vladivostok i Ryssland och kunna förstå och kommunicera med alla på vägen. Tanken är att det ska bli en modern reseberättelse av det.

Linus Olsson: Alltså, man möts ju inte sällan av den typen av frågor. Jobbar du för säkerhetspolisen? Är du underrättelseagent, bla bla, och vad svarar man? Svarar man nej så blir de ännu mer misstänksamma. Svarar man ja så blir de nöjda, men hemliga agenter ska ju göra så lite väsen av sig som möjligt, är det inte så? Vad gör du mer än översätter?

Ambjörn Madegård: Ja… Jag har faktiskt varit lite väl uppslukad av just detta länge nu, men försöker upptäcka andra saker att göra. Livet rymmer så mycket annat än bara språåååk…. Jag vill skriva mer och spela mer musik… lära mig dyka, hoppa fallskärm (fast först kanske våga åka karusell).

Men det är ju samma sak där, för många lockelser, för lite tid. Just nu är planen att tillbringa bra mycket mer tid med mina tre underbara barn och fortsätta utvecklas mer på det personliga och andliga planet.

Linus Olsson: Vad har du för framtidsplaner?

Ambjörn Madegård: Cirka tre miljarder… Jag vet inte. Jag får se vart livet bär mig. Jag följer min livsläroplan sedan länge och den bär framåt, riktigt vart vet jag inte. Jag försöker njuta av resan och vara tacksam för allt livet har gett mig. Jag har inte sett det så klart tidigare, men så är det verkligen. Jag har ingenting att klaga över. Jag har fått fantastiska barn, en oerhörd kunskapstörst, begåvning och en oerhörd vilja. Jag har fått fantastiska vänner, bra föräldrar och upplevt kärlek från fantastiska kvinnor. Mycket kan inte vilja ha mer i det oändliga och man måste inse det. Vad jag eftersträvar mest just nu är bara harmoni för det har inte varit min största begåvning att uppnå just det, att uppnå ett naturligt KAJF, vill säga.

Kommentera

oktober 28, 2009

Några persiska ordspråk, del 4

Sparat under: persiska — iranistik @ 11:38 e m

Svenskt ordspråk	Ordagrann översättning	Persiskt ordspråk
Den som öder mer än han avlar får snart tomt visthus	Slutet på shahfasoner är att sitta i hö	آخر شاه منشی کاه نشینی است
Den feta suggan vet inte hur den svultna lider	Den mätte vet inget om den hungrige	سیر از گرسنه خبر ندارد
Man upptäcker lättare folks fel än deras förtjänster	-	عیب دیگران بیشتر از حسنشان به چشم می خورد
Om tokot inte vore, vem vore klok?	Om varje natt vore ödesnatten [shab-e qadr] så vore ödesnatten inte ödesmättad.	اگر همه شب قدر بودی شب قدر بیقدر بودی
I nödfall dansar man med träben	Den dag inget vatten finns snurrar kvarnen av muspiss	روز بی آبی از شاش موش آسیاب میگرده
Han fick lång näsa	Han fick en näsbränna	دماغ سوخته شد
Så lever hönan av sitt krafs som lejonet av sitt rov	Hos myran är morgondaggen en storm	در خانه مور، شبنمی طوفان است
Den som går långsamt går säkert	Den gör framsteg som går sakta men kontinuerligt Gå sakta, gå alltid	رهرو آنست که آهسته و پیوسته رودآهسته برو و همیشه برو
När man inte törs slå hästen slår man sadeln. Den som inte kan slå herren, han slår hans hund.	Han klarade inte av åsnan så han tar sadelväskan av den	زوزش به خر نمیرسد پالون خر را برمیداره
De kokar i en gryta De har slagit sig samman	De har satt sin hand till enhet	دست به یکی کرده اند
Släkten är värst Äpplet faller inte långt från trädet.	Trädmasken är från trädet självt.	کرم درخت از خود درخت است
Jag vet vad du går för	Jag vet av vilket tyg du är gjord	میدونم از چه قماشی
Den som sår törnen ska inte gå barfota	Världen är ett tukthus	دنیا مکافاخانه است
Korpen tycker alltid att hennes ungar är de vitaste	Om än barnet är fult som ett monster så är det dock för sin moder som en himmelsk fé.	اگر چند فرزند چون دیو زشت بوَد نزد مادر چو حور بهشت

Kommentera

oktober 23, 2009

Ordspråk på sorani II

Sparat under: kurdiska — iranistik @ 9:29 e m

Ytterligare några ordspråk på sorani. Blott för samlandets skull

په‌ندی پێشینان

1- قه‌ل به‌ قه‌لی وت ڕووت ڕه‌ش بێت	Du är svart i ansiktet sa den ena kråkan till den andra
2- چه‌م بێ چه‌قه‌ڵ نابێت	Ingen flod utan schackaler Varje välsignelse har en baksida också
3- له‌ هه‌موو هه‌ورێک باران نابارێت	Det regnar inte från varje moln
4- ئه‌وه‌ی سمێڵی سوور بێت هه‌مزاغا نیه‌	Den som har röd mustasch är inte ”hemzagha”
5- نان ئه‌و نانه‌یه‌ ئه‌مڕۆ له‌خوانه‌	Bröd är det bröd som står på bordet idag
6- ده‌ستی ماندوو له‌سه‌ر سکی تێره‌	Det är en trött hand på en mätt mage
7- گۆشتی لاڕانی خۆت بخۆ مننه‌تی قه‌ساب هه‌ڵمه‌گره‌	Ät köttet från ditt eget lår och sätt dig inte i tacksamhetsskuld hos slaktaren
8- تا خاوه‌ن ماڵ دزی گرت،دز خاوه‌ن ماڵی گرت	Innan husets ägare fick fast tjuven, fick tjuven fast husets ägare.
9- که‌ زۆر هات قه‌واره‌ به‌تاڵه‌	När det kommer mycket är utrymmet tomt
10- ماڵ له‌ خۆی نه‌بوو میوانیش ڕووی تێکرد	Huset var inte hans och han ställde till med gästabud i det
11- سه‌ری نایه‌شێت په‌ڕۆی لێ به‌ستووه‌
12- که‌ڵه‌شێریش نه‌بێت ڕۆژ ئه‌بێته‌وه‌	Det blir nog morgon även om inte tuppen gal
13- سه‌فه‌رو مه‌عامه‌له‌ سه‌نگی مه‌حه‌که‌	På resan och i det dagliga umgänget/arbetet tillsammans/ i affärer, visar det sig vad man går för
14- کاری ئه‌مڕۆ مه‌خه‌ره‌ سبه‌ی	Skjut inte upp till imorgon vad du kan göra idag
15- گیا له‌سه‌ر بنجی خۆی ئه‌ڕوێته‌وه‌	Växten växer på sin rot (Äpplet faller inte långt från trädet)Q
16- به‌رد له‌ جێ ی خۆی سه‌نگینه‌	Stenen är tung där den ligger (på sin egen plats)Q
17- دۆم بێت و کڵاش بۆ خۆی دروست کات
18- مار ڕقی له‌ سیره‌، سیریش له‌ به‌رده‌م کونی مار ئه‌ڕوێت	Ormen hatar vitlök, och vitlöken växer upp framför ormens håla
19- سه‌لکی سیری یان قنچکی پیازی
20-هه‌موو شتێک به‌ خوێ، خوێش به‌ مانا	? Allting kryddas med salt och salt med qqq
21- ماڵی قه‌ڵب سه‌ر با خاوه‌نێتی
22- ماست نیه‌ به‌ ده‌مته‌وه‌ دیار بێت
23-چی بچێنیت ئه‌وه‌ ئه‌دووریته‌وه‌	Vad man sår får man skörda
24- پاره‌ بده‌و مه‌لا له‌ مزگه‌وت ده‌رکه‌
25- سه‌یری دایک بکه‌و ، دوێته‌ بخوازه(داڵک بدوێنه‌و دوێته‌ بخوازه‌‌)‌
26- ماسی له‌ به‌حرا سه‌ودا ناکرێت
27- شه‌ل نی یه‌ پێ ی شکاوه‌	Han är inte lam han har bara brutit foten
28- قه‌دری زێڕ لا ی زه‌ڕه‌نگه‌ره‌	Guldsmeden vet att sätta värde på guld
29- ئاش له‌ خه‌یاڵێک ، ئاشه‌وان له‌ خه‌یاڵێک
30- به‌ به‌ردێک دوو چۆله‌که‌ی کوشت	Han dödade två sparvar med en sten Slå två flugor i en smäll)
31- برسێتی ڕه‌گی هاری به‌ده‌مه‌وه‌یه‌
32- دار هه‌ڵبڕه‌ سه‌گی دز دیاره‌
33-دوو پشکه‌ له‌خۆی به‌شکه‌
34- بۆ ڕیش جوو سمێڵیشی دانا
35- مریشک هێلکه‌ی قازی کرد قنگی دڕا
36- به‌ قه‌د به‌ڕه‌که‌ی خۆت قاچ ڕاکێشه‌	Sträck ut dina ben så långt som din (matta?) räcker (inte längre än så) Cut your coat according to your cloth
37- هه‌ر که‌س به‌ لێفه‌ی خۆی بنوێ	Var och en må sova som han själv bäddat (som man bäddar får man ligga)Q
38- کێ خواردوویه‌ته‌وه‌و کێ ی گرتووه‌
39- بانێکه‌و دوو هه‌وا
40- به‌ڕه‌ لای ته‌نکیه‌وه‌ ئه‌دڕێ
41- کونه‌ مشکی لێ بووه‌ به‌ قه‌یسه‌ری
42- گه‌وره‌ ئاو ئه‌ڕێژێ و بچوکیش قاچی تێوه‌ر ئه‌دات
43- کوێر تا ئه‌مرێ به‌تامای دوو چاوی ساغه‌	Den blinde önskar sig två friska ögon så länge han lever
44- کاسه‌ی پڕ ئاشتی ماڵه‌
45- ئه‌وه‌ی که‌ بۆ گوو که‌ر هه‌ڵ ئه‌که‌وێت بۆ ڕاوکه‌ر هه‌ڵ ناکه‌وێت	Det som lyckas för ”guuker” lyckas inte för jägaren
46- نان بۆ نانه‌وا گۆشت بۆ قه‌ساب	Bröd åt bagaren, kött åt slaktaren
47- له‌ کاتی ڕاوا نه‌بێت گووی نایه‌ت
48- به‌ری ڕۆژ به‌ بێژنگ ناگیرێت
49- دوو گا له‌ دۆڵێکا ڕه‌نگی یه‌ک نه‌گرن خوی یه‌ک ئه‌گرن
50- ندی و بدی کورێکیان بوو له‌ جیاتی ناوک کێریان بڕی	Nidi och Bidi fick en son, och istället för navelsträngen klippte de av hans ***Q
51- تف هه‌ڵده‌ ناو چه‌وانی خۆت ئه‌گرێته‌وه‌
52- کای کۆن به‌با مه‌که‌
53- هه‌تا گوندۆر گوندۆر بوو خزمی مه‌ گه‌له‌ک زۆر بوو، گوندۆر هاته‌ بڕانێ خزمی مه‌ هاته‌ قڕانێ
54- گۆزه‌ی تازه‌ ئاوی خۆشه
55- ئه‌و ماسته‌ بێ موو نی یه‌	Den yoghurten är inte utan hårstrån i Med andra ord: Det är något skumt här
56- ئه‌و باوکه‌ی مه‌له‌وان بوو کوڕه‌که‌ی ئاو بردی
57- به‌رد تل بده،‌ بێ کار مه‌به‌
58- دۆم به‌ دانیشتن ماڵی وێرانه
59- کا هی خۆت نه‌بوو کایێنه‌که‌ هی خۆت بوو
60- سه‌ری بێ ده‌لاک مه‌تاشه
61- مریشک هێلکه‌ش ئه‌کات و ڕیقنه‌ش ئه‌کات
62- گۆم تا قووڵ بێت مه‌له‌ی خۆشه‌
63- له‌ ئاوی خووڕ مه‌ترسه‌ له‌ ئاوی مه‌نگ بترسه‌
64- له‌ بخۆر مه‌ترسه‌ له‌ نه‌خۆر بترسه‌
65- ده‌ریا به‌ ده‌می سه‌گ گڵاو نابێت
66- باری که‌ر دایم قورسه
67- بووکێ له‌گه‌ڵ تۆمه‌ خه‌سوو تێبگه‌
68- دیوار له‌گه‌ڵ تۆمه‌و پاسار گوێت لێ بێت
69- هه‌موو که‌س له‌ شه‌ڕواڵی خۆی دا پیاوه‌
70- که‌س به‌ دۆی خۆی ناڵێت ترشه
71- ئه‌یه‌وێت ماسی بگرێت و قاچیشی ته‌ڕ نه‌بێت
72- ده‌سته‌ چه‌وره‌که‌ی خۆت به‌ من مه‌سڕه
73- مردوو له‌وه‌ پاکتر ناشۆرێت
74- له‌ ئاش زۆری پێچووه‌، له‌ ڕێگا په‌له‌ په‌لیه‌تی
75- دوای کڵاوی با بردوو مه‌که‌وه‌
76- ئه‌و هه‌ویره‌ ئاو زۆر ئه‌کێشێت
77- ته‌شی ڕێس ته‌شی ڕێس بێت به‌کلکی که‌ریش بێت ئه‌ی ڕێسێت
78- بیانووی تڕ نانی جۆیه‌
79- به‌ختی له‌ هه‌موو شتێکدا ڕه‌شه‌،ته‌نها له‌ شووتی دا سپی یه‌
80- سه‌ری له‌ به‌ر هه‌تاو سپی نه‌کردووه‌
81- من هه‌ر به‌ پاڵووت ئه‌که‌م و تۆ هه‌ر ئه‌بیت به‌ پاشوو
82- من ئه‌ڵێم نێره‌ ئه‌و ئه‌ڵێت بیدۆشه‌
83- ڕێوی به‌ کونا نه‌ ئه‌چوو شتێکیشی به‌ست به‌خۆیه‌وه‌
84- که‌ گوورگ پیر بوو ئه‌بێت به‌ مه‌خسه‌ره‌ی سه‌گ	När vargen blir gammal driver hunden gäck med den
85- ڕێوی له‌ کونی خۆی هه‌ڵگه‌ڕێته‌وه‌ گه‌ڕ ئه‌بێت
86- که‌ری دێز حه‌ز به‌ تۆپینی خۆی و زه‌ره‌ری ساحێبی ئه‌کات
87- نان خۆرت بمرێ به‌س مشور خۆرت نه‌مرێ	Den som äter ditt bröd må dö men den vars råd du behöver (äter) får inte dö
88- ئه‌وه‌ی ده‌تگرێنێت دۆسته‌، ئه‌وه‌ی که‌ پێت پێ ئه‌که‌نێ دوژمنته‌	Den som får dig att gråta är din vän och den som får dig att skratta är din fiende
87- له‌ ده‌ گوێز گوێزێک پووچ ئه‌بێت	En av tio valnötter borde/kan inte vara tom.
88- که‌ جام پڕ بوو لێ ی ئه‌ڕژێ	När bägaren blir full rinner den över
89- سه‌رێکی هه‌یه‌و هه‌زار سه‌ودا
90- له‌ ده‌رگای هه‌ر که‌سێکت دا له‌ ده‌رگات ئه‌ده‌نه‌وه‌
91- ده‌نگی ده‌هۆڵ له‌ دوور خۆشه‌	Ljudet av trummor i fjärran är ljuvt
92- ئه‌گه‌ر مار جارێک پێوه‌ی دایت خوا بیگرێ، ئه‌گه‌ر بوو بو دوو جار خوا تۆ بگرێت	Om ormen biter dig en gång straffar Gud den, men om den biter dig två gånger straffar Gud dig
93- با له‌ هه‌ر کوێیه‌که‌وه‌ بێت ئه‌و له‌وێ شه‌ن ئه‌کات
94- له‌ کانی یه‌ک ئاوت خوارده‌وه‌ لێڵی مه‌که‌	Grumla inte en annans källa som du druckit ur
95- دار به‌ ته‌وری وت گه‌ر کلکت له‌ خۆم نه‌ بوایه توانای بڕینمت نه‌ ده‌بوو	Trädet sa till yxan: Om du inte fått skaftet av mig skulle du inte orka hugga ned mig
96- هه‌ردووک جاشی ماکه‌رێکن
97- ئه‌وه‌ی به‌رز بفڕێت نزم ئه‌نیشێته‌وه‌
98- سوار تا نه‌گلێ نابێت به‌ سوار
99- قه‌رز کۆن ئه‌بێت نافه‌وتێت
100- قه‌رز دوو ماڵ ئاوه‌دان ئه‌کاته‌وه‌	Lån får två hus att blomstra
101- ماڵی زیاد سه‌ر ناشکێنێت
102- قومارچی دۆڕاو نه‌ڵێت به‌ …….ه‌وه‌ دڵی ئه‌ته‌قێ
103- ئاشی نه‌زان خوا ئه‌یگێڕێت
104- خوا تا کێو نه‌بینێت به‌فری تێ ناکات	Gud snöar inte på ett berg förrän han ser ett berg
105- به‌ردی بچووکیش سه‌ر ده‌شکێنێ
106- هه‌موو گیانله‌به‌رێک گۆشتخۆره‌ به‌س ناوی گورگ به‌ده‌
107- بزن هه‌میشه‌ قنگی به‌ ده‌ره‌وه‌ بوو که‌س ناوی نه‌ ده‌برد، مه‌ڕ یه‌ک جار قنگی به‌ده‌ر‌ که‌وت کردیان به‌ چه‌پڵه‌	Geten gick alltid med rumpan bar och ingen nämnde det, fåret vidade rumpan en gång och fick sig en klapp/smiskning (Alla bedöms inte lika)

108- چه‌پڵه‌ به‌ یه‌ک ده‌ست لێ نادرێت	Man kan inte applådera med en hand
109- ئه‌وه‌نده‌ مه‌ڵێ گوێت لێ نه‌گرن، ئه‌وه‌نده‌ش گوێ ڕامه‌گره‌ سه‌رت بێته‌ ژان	Prata inte så mycket att de slutar lyssna, och täpp inte heller till dina öron så mycket att ditt huvud skadas/ du råkar illa ut
110- مناڵی بچووکیش خه‌ونی گه‌وره‌ ده‌بینێت	Även små barn har stora drömmar
110- هه‌ر که‌س ده‌چێته‌ قه‌بری خۆی	Alla går mot sin egen grav
‌111- ماڵی نه‌خۆری بۆ چه‌کمه‌ سۆری
112- بزن بۆ شه‌وێکیش شوێنی خۆی خۆش ئه‌کات	Geten bäddar aldrig sin säng
113- ئه‌گه‌ر گوڵ نیت دڕکیش مه‌به‌
114- که‌چه‌ڵ که‌ ده‌رمانکه‌ر بێت ده‌رمانی سه‌ری خۆی ئه‌کات
115- ساڵی خۆش له‌ به‌هاره‌که‌یدا دیاره‌	Ett gott år visar sig på våren
116- مه‌ستی و ڕاستی	Fylla och ärlighet (Av barn och fyllesvin får man höra sanningen)
‌117- قسه‌ یان له‌ شێت یان له‌ مناڵ	Pratar (yppar sanningen) gör antingen av galningar eller barn (som ovan)
118- له‌ برسا بمری له‌ گه‌ڵتا ئه‌گری نانت ناداتێ	Om du dör av svält kan du inte ta med dig det bröd du inte delat med dig av
119- گۆم تا قووڵ بێت مه‌له‌ی خۆشه‌	Så länge en sjö är djup är den bra att simma i
120- بانگی موحه‌مه‌د به‌ ئاشکرا خۆشه
121- به‌رخی نێر بۆ سه‌ر بڕینه‌
122- که‌ره‌ مه‌مره‌ به‌هاره‌ کورتانت بۆ دێت له‌ش

Kommentera

Några ordspråk på sorani/sydkurdiska

Sparat under: kurdiska — iranistik @ 7:50 e m

Jag har länge tänkt samla några ordspråk på sorani/sydkurdiska. Här är några stycken, dock utan översättning. Det kräver lite väl mycket anstränging att lära sig hundratals ordspråk på ett tiotal olika språk, men bara att ha läst dem gör att man känner igen dem; man ser att det är ett ordspråk. Sedan ser man att många av ordspråken och talesätten kommer igen i olika språk, speciellt i dem som ligger nära geografiskt. Mitt favoritordspråk just nu är persiskans بگذار در کوزه آبش را بخور, som motsvaras av det egyptiskt arabiska: بلّه واشرب ميّته. Det säger man när någonting, t. ex. ett dokument är värdelöst. ”Lägg det i blöt och drick sedan upp vattnet”. Jag undrar om detta talesätt finns på sydkurdiska:

بۆ ئیشی بچوك، قه‌ت تێمه‌كۆشه‌ گۆم هه‌تا قووڵ بێ بۆ مه‌له‌ خۆشه‌	Ansträng dig inte alls för småsaker En sjö är bra att simma i så länge den är djup.
ئه‌گه‌ر قسه‌ی حه‌ق له‌ من ده‌پرسی تێر ئاگای نییه‌ هه‌رگیز له‌ برسی	Om du frågar mig om vad sant är, den som är mätt vet aldrig hur hunger känns
به‌و كه‌سه‌ ده‌ڵێن عاقڵ و وشیار دو جار له‌ جێیه‌ك پێوه‌ی نه‌دا مار	Den kallas vis och klok, som inte blev ormbiten två gånger på samma ställe.
ئه‌گه‌ر بكه‌ویه‌ به‌ر هه‌ڵمه‌تی شێر قه‌ت په‌نا نه‌به‌ی بۆ ڕێوی بێخێر!	Om du än blir anfallen av ett lejon, så sök aldrig skydd hos den ondskefulla räven!
وه‌ختێك ئه‌زانی مانای حه‌وسه‌ڵه‌ به‌ كه‌وچكه‌ ئاوی نه‌كه‌ویه‌ مه‌له‌!	Du vet vad tålamod är den dag du inte simmar med sked (jag missförstod nog denna)
میوان نایه‌وێ سفره‌ت ڕه‌نگین بێ! نانت جۆیین بێ و خوڵقت گه‌نمین بێ!	Gästen önskar inte att din bordsduk ska vara färgad (i olika färger), att ditt bröd ska bli havrefärgat (grått) och ditt humör vetefärgat (vitt). (Gästen kräver inte så mycket av dig)
بۆ ئه‌م نه‌زیلـه‌ش گوێ ڕابدێره‌ چێشتی پڕ كه‌بان، بێخوێ یا سوێره‌
كه‌سێ نه‌گبه‌تی بێته‌ سه‌ر شانی په‌ڵووڵه‌ بخوات، ده‌شكی ددانی
حه‌زده‌كه‌ی دوور بی له‌ گێره‌ و كێشه‌ به‌قه‌د به‌ڕه‌ی خۆت پێ ڕابكێشه‌!
ئاوت خوارده‌وه‌ جارێك له‌ كانی به‌ردی تێ مه‌خه‌، خۆ تۆ ئینسانی	Kasta inte sten i den brun du druckit ur, du är ju själv människa.
پیاو به‌ خزم و دۆست ده‌بێ كۆڵه‌وار ناقه‌ڵیشێ، هۆره‌ له‌ خۆی نه‌بێ دار
له‌گه‌ڵ ئه‌م بیرو باوه‌ڕه‌ چۆنی؟ ده‌ڵێن چێشتی خۆش دیاره‌ به‌ بۆنی!	Hur mår du med denna tanke och denna tro?Det sägs att god mat känns igen på lukten! (ett ordspråk)
بیستوومه‌ پارو له‌ زار بكه‌وێ بۆ كۆش چاكتره‌، نه‌ك ئێره‌و ئه‌وێ
له‌ قه‌دیمه‌وه‌ ئه‌م قسه‌ قاوه‌: ” كوێر هه‌تا ده‌مرێ، به‌ته‌مای چاوه‌”	Sedan forna tider har man sagt så här: Den blinde önskar sig synen så länge han lever
ئه‌مه‌ش فه‌رموده‌ی قه‌دیمیه‌كانه‌ به‌رد له‌ جێگای خۆی قورس و گرانه‌	Detta är vad de gamle har sagt: stenen/klippan ligger hård och tung på sin plats.
له‌ شارو لادێ ئه‌م نه‌قڵه‌ باوه‌ گیای شین به‌ جێگای سه‌خته‌وه‌ ماوه‌	”I stad och by säger man så: Blå växter överlever på svåra platser” (blir kvar där).
دووڕوو هه‌روایه‌ پیشه‌و ڕه‌فتاری هه‌م له‌ ناڵ ئه‌دات، هه‌م له‌ بزماری
قه‌دیمی ده‌ڵێن بۆ ده‌سته‌وستان هیچ فه‌رقی نییه‌ گه‌رمێن و كوێستان
ڕه‌نگه‌ ده‌رنه‌چی له‌ ئیمتیحانم ئه‌گه‌ر عه‌یبی تۆ ته‌واو بزانم!
عه‌یبه‌كانی خۆت بێته‌ به‌ر چاوی ڕه‌وا نابینی به‌ كه‌س به‌دناوی
هه‌ر خوویه‌ك مرۆ گرتی به‌ شیری بۆی ته‌رك نابێ زه‌مانی پیری
برا گیان هێشتا ئه‌سپ نه‌كڕاوه‌ ئاخوڕ هه‌ڵبه‌ستن، خه‌یاڵی خاوه‌
گۆشتخۆرن هه‌موو ده‌عبای ئه‌م ناوه‌ كه‌چی هه‌ر ناوی گورگ به‌دناوه‌
قه‌ت له‌ شوێن چووان نه‌چیه‌وه‌ چاكه‌ به‌س لێرو له‌وێ كای كۆن به‌ با كه‌!
ئاو بتبا مه‌چۆ سه‌ر پردی نامه‌رد چش با بخنكێی به‌ سه‌د ئێش و ده‌رد
مریشك بۆخۆی وه‌سه‌ر نه‌كا خۆڵ ناكری به‌ سه‌ریا به‌ هیچ شان و قۆڵ
سه‌رباری خه‌ڵكه‌ ته‌نبه‌ڵی بێخێر ده‌ستی ماندووه‌ له‌سه‌ر زگی تێر
ئه‌و ڕۆژه‌ هه‌ر دێ سه‌ركه‌وی له‌ كه‌ل به‌و مه‌رجه‌ به‌جێ نه‌مێنی له‌ گه‌ل
وا مه‌شهوره‌ شوان هه‌تا بخه‌وێ مه‌ڕه‌كه‌ی زیاتر لێ دورر ئه‌وه‌وێ
نانێ ڕۆژ په‌یدا بكه‌ و نانێ شه‌و هه‌ڵمه‌گره‌ هه‌رگیز منه‌ت له‌م و له‌و
شوێن بۆ سه‌ر پیشه‌ی خۆی ده‌چێته‌وه‌ گیا له‌سه‌ر پنجی خۆی ده‌ڕوێته‌وه‌
ڕووبه‌ڕوو ده‌بی له‌گه‌ڵ ژینی تاڵ چونكی به‌ خه‌یاڵ كه‌س نه‌بووه‌ به‌ ماڵ
سه‌گ ئه‌گه‌ر نه‌مرێ له‌ قه‌سابخانه‌ لێی زایه‌ ده‌بێ ئه‌و عومره‌ جوانه‌
كاكه‌ زۆر بۆلای خۆتی مه‌تاشه‌ نه‌ شیش بسووتێ، نه‌ كه‌باب باشه‌
مار خۆشی نه‌هات له‌ سیری بێعار له‌به‌ر كونه‌كه‌ی شین ده‌بوو به‌ بار
ئه‌و كه‌سه‌ی ڕاسته‌ و حیسابی پاكه‌ له‌ حیسابكێشان بێ ترس و باكه
له‌ چاكه‌ی كه‌می زاڵم مه‌تۆره‌ موویه‌ك له‌ به‌راز بێته‌وه‌ زۆره
ناشكوری مه‌كه‌ به‌م به‌شه‌ كاكه‌ له‌ قوڕ ئه‌وه‌نده‌ تۆز هه‌ستێ چاكه‌
مه‌شهوره‌ بزن بۆ تاقه‌ شه‌وێ جێگای خۆش ده‌كا له‌ كوێ وه‌ركه‌وێ
درۆزن‌زه‌ینی کوێره
سیربه‌پیازی‌ده‌وت‌بۆت‌دێ
بۆکه‌سێ‌بمره‌یاوێکت بۆبکا
به‌جێی شابازان کۆرکۆره‌وازان
‌به‌قنگی مامرهێلکه‌ی قازناکرێت
قه‌ل به‌قه‌لی ئه‌وت رووت‌ره‌ش‌بێت
دۆستی وه‌ک تۆم بێت دوژمنم ناوێت
قولی ره‌ش‌وسپی‌له‌بواردا ده‌ر ده‌که‌وێت
یه‌کێ‌له‌شارهاتبوه‌وه‌ هه‌واڵی شاری له‌که‌سێتر ده‌پرسی
هه‌رکه‌س‌چاڵ‌بۆخه‌ڵک‌هه‌ڵکه‌نێت‌ئاخری رۆژێک‌خۆیشی‌تێی ده‌که‌وێت
رێویی‌نه‌ئه‌چووبه‌کوناهه‌ژگی‌ئه‌به‌ست به‌کلکی خۆیه‌وه‌
لای خواروودانانیشێت ولای ژووروویش جێی ناکه‌نه‌وه‌
گۆشتی‌ڕانی خۆت بخۆومنه‌تی‌قه‌ساب‌مه‌کێشه‌
له‌سه‌ر ئاوی‌حه‌مام‌ته‌عاروف ده‌کات
چه‌پڵه‌به‌یه‌کده‌ست‌لێنادرێ
هه‌رچی گابیکانابێ گابیخوا
من ئه‌ڵێم نێره‌ئه‌وئه‌ڵێ بی دۆشه‌
که‌چه‌ڵ‌تیمارکه‌ر بوایه‌ت سه‌ری‌خۆی تیمار ده‌کرد
ئاگری بن‌کایه‌، بۆسۆی لێ نایه‌، دزی خۆماڵی‌له‌گرتن نایه‌
ده‌ست به‌کڵاوه‌شڕه‌که‌ی خۆته‌وه‌بگره‌وسه‌گی هاوسێ ماڵ به‌دزمه‌که‌
ئاش‌کاری خۆی ده‌کات وچه‌قه‌نه‌سه‌ری خۆی دێشێنێت
له‌ئاش‌که‌وتوه‌ته‌دواوله‌رێگاداپه‌له‌ده‌کات
له‌ناڵێش ده‌داوله‌بزاماریش
لێش ده‌داوهاواریش‌ده‌کا

Kommentera

Några azeriska ordspråk II

Sparat under: azeri — iranistik @ 6:23 e m

Ağ gün adamı ağardar.	He lives long that lives well.
Hər quş öz yuvasının ağasıdır.	Every dog is a lion at home.
Ağıl ağıldan üstündür.	Four eyes see more than two.
Ağıl yaşda deyil başdadır.	Wisdom is not attained with years but by ability.
Ağıllı başa daş dəyməz.	A close mouth catches no flies.
Ağlamayan uşağa süd verməzlər.	A child that does not cry is not nursed.
Yalan ayaq tutar yeriməz.	Lies have short legs.
Aman deyənə qılınc qalxmaz.	A fault confessed is half redressed.
Arifə bir işarə bəsdir.	A word is enough to the wise.
Armud ağacdan uzağa düşməz.	As the tree so the fruit.
Artıq tamah baş yarar.	Grasp all,lose all.
Asta gedən, çox gedər.	More haste,less speed.
Üz verirsən astarını da istəyir.	If you give him an inch he will take an ell.
Yaxşı at büdrəməz.	It is a good horse that never stumbles.
Bəy verən atın dişinə baxmazlar.	Never look a gift horse in the mouth.
Yaxşi atadan pis oğul.	Many a good father hath but a bad son.
Ac toyuq yuxuda darı görər.	The hungry hen dreams she is in the barley barn.
Bağa baxarsan bağ olar, baxmazsan dağ olar.	Success depends upon effort.
Balıq başından iylener.	The fish begins to stinks at the head.
Yıxılana balta vurmazlar.	Never hit a man when he is down.
Beş barmağın beşi də bir deyil.	All the fingers are not alike.
Bu günun işini sabaha qoyma.	Don’t put off till tomorrow what can be done today.
Tənbələ iş buyur, sənə ağıl öyrətsin.	Offer work to a lazy one, let him give you good advice.
Uşağa buyur, dalinca yuyur.	If you want a thing well done do it yourself.
Gəzməyə qərib ölkə, ölməyə vətən yaxşı.	East or west, home is the best.
Qismetində olan, qaşığına çixar.	You get what fate brings you.
Dağ-dağa qovuşmaz, adam adama qovuşar.	Men may meet, but mountains never.
Bir qoyundan iki dəri soyulmaz.	You cannot flay the same ox twice.
Özgəyə quyu qazan özu düşər.	He that mischief hatches, mischief catches.
Yerin də qulağı var.	Walls have ears.
Qurddan qorxan meşəyə girməz.	He that fears every bush must never go a birding.
Alıcı quş dimdiyindən bilinər.	A bird may be known by its song.
Az danış, çox eşit.	Give every man thine ear, but few thy voice.
Dilini saxlayan salamat olar.	A still tongue makes a wise head.
İşləməyən, dişləməz.	No pains, no gains.
Yaxşı dost qara gündə məlum olar.	A friend in need is a friend indeed.
Nə əkərsən, onu biçərsən.	As you saw you shall mow.
Bir çiçəklə yaz olmaz.	One swallow does not make a spring.
Ağıl yaşda dəyil, başdadır.	Age is no guarantee of wisdom.
Həm ziyarət, həm ticarət.	Combine a visit with business.
Ayağını yorğanına görə uzat.	Cut your coat according to your cloth.
Gözəllik ondur, doqquzu dondur.	Fine feathres make fine birds.
Gözdən uzaq, könüldən ıraq.	Out of sight,out of mind.
Gördüyünü qoyub, eşitdiyinə inanma.	Seeing in believing.
Əl gücü, sel gücü.	Many hands make work light.
Günəşdə də ləkə var.	Nothing is perfect.
Ot öz kökü üstünde bitər.	Like father,like son.
Könül sevən göyçək olar.	Tastes differ. Love is in beholder`s eyes.
Saxla samanı, geler zamanı.	A stitch in time saves nine.
Sirkə tünd olsa öz qabını çatladar.	A man of evil temper harms himself.
Tələsən tərsə düşər.	Haste makes waste.
Tək əldən səs çıxmaz.	One man, no man.
Toydan sonra nagara.	After death doctor.
Nə tökərsən aşına, o çıxar qaşığına.	As you brew, so must you drink.
Heç kəs ayranına turş deməz.	No one ruins his own wares.
Insan tüpürdüyünü yalamaz.	Better the foot slip than the tongue trip.
Od olmasa tüstü çıxmaz.	There is no smoke without a fire.
Kişi fəhlədir, arvad bənna.	Men make houses, women make homes

Kommentera

juli 14, 2009

Mövlananın Ayrılıq

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 8:00 e m

A y r ı l ı q

Dinlə nеyi, gör nеcə hеkayətlər söyləyir,

Ayrılıq həsrətindən şikayətlər еyləyir.

-Vətənim qamışlıqdan, salmışlar ayrı məni,

Səsim nalan еyləmiş, naləmi еşidəni.

Ayrılıq fəraqından sinəmdir parə-parə,

Dərd söyləməkdən qеyri, yоxumdur başqa çarə.

Hər kim sоyundan kənar düşmüş оlarsa əgər,

Nə qədər ömr еdərsə, vüsala həsrət çəkər.

Mən hər bir cəmiyyətdə yanmışam, zar оlmuşam,

Yasda ağlar оlmuşam, tоyda qəmxar оlmuşam.

Hər kəs öz zənni ilə, оlsa sadiq yar mənə,

Axtarmasa tapammaz, içimdən əsrar[1] yеnə.

Çünki naləmdən mənim, dеyildir sirrim uzaq,

Gözlər görməsi üçün, nur оlmuş gözə yasaq.

Mənim canım tənimdən, tən candan gizli dеyil,

Canıma görünməyə izin vеrilməmiş, bil.

Atəşimdir nеy səsim, sən оnu sanma külək.

Kimdə atəş оlmasa, gəl оnu ölmüş bilək.

Еşqimin atəşidir, düşmüş nеyin üstünə,

Qaynarlığın atəşi, düşmüş mеyin üstünə.

Yardan ayrılanlara, dоst оlar nеyin səsi,

Daxili pərdəmizi, yırtar nеyin pərdəsi.

Nеy zəhər tək, həmçinin, padzəhər tək içilən,

Nеy kimi qəm dоstu yоx, həm sеvən, həm sеvilən.

Nеy özü dərddən yanır, оdlanır, qan ağlayır,

Məcnun еşqindən dеyir, vеrərək can ağlayır.

Varımızdır nеy kimi, həmişə dilbir ağız,

Nеy ləbində gizlənib, həmçinin bir dil, ağız.

Bir ağız nalan оlub, səsi sizlərə tərəf,

Hay-harayı göylərə, yaymağı sеçmiş hədəf.

Hər kim оna baxarsa, dərk еdər naləsini,

Bu başında fəğanı, о başında səsini.

Bu nеyin şirin səsi, Ondan almış nəfəsi,

Ruhunun hay-harayı, Ondan almış bu səsi,

Bu huşa məhrəm оlmaq, bihuş оlmaqdır, еy dil,

Dillərin müştərisi, bil ki, qulaqdır еy dil.

Xеyirsiz оlsa, əgər qəmli nеyin naləsi,

Dünyaya yayılmaz hеç, nеylərin şirin səsi.

Dərd əlindən günlərin, ləzzəti yоx, adı yоx,

Naləli günlər ötür,məzəsi yоx, dadı yоx.

Qоrxumuz yоx, gеtsədə həftələr, aylar hədər,

Qal mənimlə birlikdə, daxilən paksan əgər.

Balıq cinsi оlmasan, su səni sirab еdər,

Ruzin olmasa sənin, günlərin uzun keçər.

Huşyarın halını hеç, anlaya bilərmi xam?!

Müxtəsər оlsun sözüm, dеdiyim bu, vəssalam!

Badə qaynarlığıyla, nuşumuzun gədası,

Dünya öz kərdişiylə, huşumuzun fədası.

Badə bizdən оlub məst, biz оndan məst dеyilik,

Can da bizlə var оlub, biz оndan həst[2] dеyilik.

Qalib gələ bilməyib, rasta[3] xaric[4] bir zaman,

Əncir оlmaz quşlara, dadlı yеmək hər zaman.

Qır оğul, zəncirləri, zəhmət çək, azadə оl,

Simu-zərdən qaç yеnə, gеt, uzaqlaş, sadə оl.

Tökülərsə kuzəyə, dəniz qədər su əgər,

Küzənin tutduğu su, bir günə bəs еyləyər.

Dоymaz hеç hərislərin, tamahkar göz kuzəsi,

Sədəflər dоymayıbsa, yоx оlar dürdanəsi.

Hər kimin ki, libası, еşq üzündən çak⁴ оlar,

Еşqin günahlarından, tamamilə pak оlar.

Sеvin, еşq mənbəyimiz, həbibimizsən bizim,

Dərdlərə əlac еdən, təbibimizsən bizim.

Еy, gidi dünyamızın, dava-dərmanı оlan,

Əflatun, Ərəstun tək, yaddaşımızda qalan.

Еşq əlindən ruh özü uçub qalxdı göylərə,

Dağlar sanki rəqs еdib, şövqlə baxdı göylərə.

Çatdı aşiq Turunda, özünün dildarına,

Tur sеvincdən məst оldu, Musa çatdı yarına⁵.

Çоx sirlər gizlənmişdir, nеyin zilü-bəmində,

Əgər açsam sirri mən, dünya itər qəmində,

Ləblərimlə yar ləbin, əgər bir еyləsəm mən,

Nеy kimi mən də daim, qəmli dastan söylərəm.

Hər kim öz dildarından,qalarsa çоx aralı,

Nə qədər nəğmə dеsə, yеnə qəlbi yaralı.

Çünkü güllər tеz sоlub, gülüstan оlub xarab,

Daha gülün ətrini, əvəz еyləyir gülab.

Cümlə məşuq оlmuşdur,aşiq qalmış pərdədə,

Məşuq həmişə sağdır, aşiq ölmüş pərdədə.

Еşqə mеyil еtməz о, hay da vеrməz hayına,

О, bir quş kimi оlar, səs vеrər harayına.

Qоl-qanadı vеrmişik, о еşqin kəməndinə,

Saçından tutub çəkər, öz dоstunun kəndinə.

Əvvəl-axır bеynimdə, nə qədər ki, şüur var,

Yarımın da üzündə mənim üçün, nur var.

Nurdur sağ-sоlum mənim, həm arxam, önüm mənim,

Başımda vardır tacım, həlqədədir gərdənim[5].

Еşqimiz оlmalıdır, biz də söz qоşa bilək,

Güzgüyə baxmaq üçün, bizə göz qоşa gərək.

Bilirsənmi, güzgüyə baxmır, qanmazlar nеçin?!

Çünkü baxsa güzgüyə, surətin görər çirkin.

Güzgü təmizlənərsə, çirki üstdən pak оlar,

Tanrının günəşi tək, parlayan nurla dolar .

Sən də gеt sil, təmizlə bir tоzun, pasın оnun,

Dərk еylə təmizliyi, gör təcəllasın оnun.

Qəlbinin duyğusuyla, bu həqiqəti еşit,

Çamırlıqdan çıxaraq, düz yоlu mərdanə gеt.

Əgər varsa ağlınız, tə‘yin еdin düz yоlu,

Оndan sоnra şövq ilə, siz gеdin dümdüz yоlu.

Kommentera

juni 11, 2009

Om de arabiska dialekterna

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 7:36 e m

Äntlingen har jag fått lite ordning på min blogg. Något hade hänt med användargränssnittet och jag fick ingen ordning på det. Men nu är det åtgärdat! Jag har faktiskt varit sugen på att skriva alltsom oftast men problemet med bloggen och mitt överfyllda schema har satt käppar i hjulet för detta. De senaste 8-10 månaderna har jag studerat arabiska ganska intensivt och gör så fortfarande. Arabiska är ett enormt språk och egentligen inte ett utan flera, med ett gemensamt skriftspråk och 5-6 olika talspråk med ett oöverskådligt antal dialekter.

Det klassiska sättet att beskriva arabiska är att dela in det i standardarabiska som är det gemensamma skriftspråket och som egentligen inte talas; snarare läses upp och, dialekterna. Det är förvisso vanligt att närma sig standardarabiska utifrån ens dialekt efter förmåga och ju mer ”officiellt/formellt” sammanhanget är, men det är y t t e r s t svårt att föra ett samtal på standardarabiska utan att avvika till någon av dialekterna, helt enkelt för att det inte känns naturligt att tala på standardarabiska.

Dialekterna har utvecklats i mötet mellan den arabiska som talades av de arabiska erövrarna och de språk som talades av ursprungsbefolkningarna i de underkuvade områdena, och i vissa områden, speciellt det område som den närbesläktade arameiskan talades, har en gradvis påverkan av arameiskan skett tills språket alltmer liknat arabiska, och till slut kommit att bli arabiska, även om arameiskan fortfarande präglar den arabiska som talas där.

Nja ovanstående är en teori snarare än fakta, men jämför situationen bland romanska språk. Vulgärlatinet utvecklades i det romerska riket till olika dialekter, som idag kommit att betraktas som språk. ”Ett språk är en dialekt med flotta och armé” fick jag lära mig på universitetet och det är ett sånt där citat som alla som läser språkvetenskap får lära sig. Det betyder att det är ganska godtyckligt vad som kallas språk och vad som kallas dialekt. En definition på språk är att om två olika språk/dialekter är inbördes förståbara ”mutually intelligible” så är det ett språk. Den andra är den där med ”flotta och armé”, som har att göra med de institutioner; som skriftspråk, akademi, och en myndig regering som kan hävda att ”detta är ett språk och inte en dialekt!, eller helt enkelt vad som av hävd ansetts vara ett språk. Så är svenska och norska två olika språk trots att norrmän och svenskar förstår varandra, medan marockanska och yemenitiska är två olika dialekter fastän de behöver tolk sinsemellan. MEN, det ska sägas att globaliseringen, egyptiska filmindustrin och satellitkanalerna fört även de senare samman så att de kan anpassa sitt talspråk till varandra så att de förstår varandra.

D i a l e k t k o n t i n u u m är ett annat sånt där fint ord man får lära sig när man läser lingvistik. Det betyder att dialekter gradvis förändras med geografiska avstånd och hinder (berg, skogar, öknar etc.) så att ett språk gradvis övergår i ett annat. Så talade man för c:a 200 år sedan på gränsen mellan Sverige och Norge s a m m a språk på båda sidor gränsen. Det som gjorde att det blev två olika språk var Gustav Vasas respektive dito danska version som användes i Norge, och så småningom läskunnigheten som gjorde att talspråket spaltades upp mellan de som lärde sig svenska respektive danska/bokmål. Samma situation gäller arabvärlden fast där skiljer sig inte skriftspråket. Talspråket i huvudstaden har emellertid viss påverkan på befolkningen i mindre städer och på landsbygden . Den har ofta högre prestige än de mer lantliga dialekterna. Därför talar i Egypten t.ex många kairodialekt i städer där man traditionellt talar en annan dialekt. I Libanon sprids beirutdialekten, ja till och med utanför Libanon, i Syrien och Palestina där man talar samma språk med dialektala skillnader.

Jag föredrar alltså att tala om de arabiska talspråken. Det som talas i Marocko och västra Algeriet kan vi kalla västmaghrebiska. Sedan har vi östmaghrebiska som talas i Tunisien och västra Libyen. Egyptiska i Egypten och Sudan. Levantinska i Syrien, Libanon och Palestina (d.v.s Israel, Jordanien och de omstridda områdena), Mesopotanska i Östra Syrien och Irak, och Nordgulfiska i norra delen av arabiska halvön, Yemenitiska i södra delen, inklusive Yemen och Oman. Jag ska erkänna att jag inte har stenkoll på de två sist nämnda. Dessa skiljer sig åt ungefär som de romanska språken skiljer sig från varandra. Franska, ”spanska”, italienska, portugisiska, rumänska, rätoromanska, osv. Dessa språk går dessutom att dela in i dialekter och det gör de arabiska talspråken också.

MYCKET av vad som står i böcker om arabiska gäller den situation som rådde innan uppfinningarna radion, cinematografen, satellitkanalen och internet kom in på scenen, och måste omprövas. Till exempel så brukar det stå i böckerna att standardarabiska förstås av de välutbildade. Det gällde förr. Nu förstår vem som helst standardarabiska, även analfabeter och barn (som tittar på barnprogram varje dag på standardarabiska), p.g.a ovannämnda uppfinningar. Internet har förresten gett dialekterna ett vitamintillskott. Så finns t. ex. på Wikipedia hundratals artiklar publicerade på egyptiska.

Kommentera

april 14, 2009

!!آقادار

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 11:43 e m

کاس آقا-درخت وملا

عيد دم بو خنکی داشتی هوا    بنا بو غنچه خوسر سرخ کلاه

خالی واشان بزبيد دشت جی سر     حج حجن تازه بمابيد زسفر

کاس آقا وازده از دهکده بو           دهکده اونه ره غمکده بو

ايته صبح بغچه به خو تک بزه پس       پاپروسه به خو مشتک بزه پس

يورغه اسب خوشينه زين بگوده         خودست انجاره به خورجين بگوده

تا بشه شهر دلي وا بکنه                کارو باري خوره پيدا بکونه

بده اول خوره اسپند دانه دود      به اصطلاح تا کورا به چشم حسود

چندتا ماچي بده قران بعدن       راه دکفته بشو از خانه برون

راه ميان وازو ولنگي تواده         آب مين هفت دانه سنگي تواده

تا بده سيزده خو سال بدر        دوارسته همته پردان سر

يورغه اسب از پيشو دنبال کاس آقا     ابچي نشتي خوره ابچي شوهي راه

تازه خورشيد زه افق سر بزبو        زه خو لانه چچني پر بزه بو

هاتوکه ذوق مرا شونده بو راه       جاده خاکيه نم نم زهي پا

بده خو راهه سره دره تنگ           ايدنه سبز کونوس دار قشنگ

خو مره بيسا بگوفته کاس آقا         زه اين دار شا چاگودن صد تا عصا

من ومي روزي ره بسه اين درخت      آخ عصاي بمرده اين درخت

از خو جا يکهو زشادي بپرس      سرخ تيکه همره اون دار دبست

تا برگرده اونه از يادا نشه          کاس آقا آرزو بر بادا نشه

باز خو راه سفر از سرا گيفت      هي بگود اسب زشادي پر بگيفت

دو سه روزي زه اين جريان بگذشت    ابر وارش بزه سرسبزابو دشت

تا ايته ملا زه اوره بگذشت!          سرخ تيکه بده از جا بپرست!

خودل همره بگفته که اين دار         ايسه حتما ايته نذري آقادار!

بشو آبادي ميان جار بزه              گپ زه اون نظري کونوس دار بزه!!

هر کس ور که بنشته بزه گپ       هرته منبر که بنيشته بزه گپ

مردم صاف ساده خام گوده             گپ همره اوشانه رام گوده

کار بجايي فارسه آخر سر          همه کس نذري ببرده اونه ور

هر کس چوم کور بو اونه برگ چيدي!!    مثل سرمه خودوتا چشم زهي!

اين ميانه بزه از راه کاس آقا         بما با دب دبهو تازه قبا

عين آهوي جدا بوسه زدشت      دربه در سبز کونوس داره دنبال بگشت

تا بوارده خو کونوس دار بگير        کر لو لانه بنا بو اونه زير

خلوتي مردم ده تا نبينه             داس اوساد تا اونه خاله وابينه

از قضا ملا زه اوره بگذشت          کاس آقاي بده از جا بپرست

داد بزه! هاي!مگه ديوونه اي تو؟!    زه خدا غافل وبيگانه اي تو؟

تا حاسه نذري درخته کي وابه؟    نديني خون زه اونه شاخه فوبه؟!!!

کاس آقا خال فگود هيچي نگفت! خوره بيشتر لوس بگود هيچي نگفت!!

جان ملا که هواي دينه پس!!     دوي زنه شه زه اوره مردم پس

شه خو آبادي ميان هي زنه جار         دوخانه مردمه خامه خو کنار

که بائيدخودسرا بوسته کاس آقا        فارسيد کافرا بوسته کاس آقا!!

شيمه ايمان سر تيشه بزه!!         آقا داره يکهو از ريشه بزه!!

مردمان تا اين گپ ايشناودي!       خوشانه ملاي گريان دينيدي!!!

دوتا دستي بزه هر کس به خو سر!       ايدنه داس اوساد او يدنه تبر!!

راه دکفتيد همگي تا آقا دار            کاس آقاي بدئيد مشغول کار

تا خدا خواستي بزهيد زن ومرد!!        کاس آقا جانه بزهيد زن ومرد!!

اون هر ذره هزار تيکه گوديد         خوشان غيض اونه سر خالي بگوديد!!

هيچکس اين نقل نانستي تا الان     که آقا دار زير دفن کاس آقا!!

کاس آقايي که ايته سيزده بدر         مثل سيزده بشو از دنيا بدر

کاس آقايي که اونه دست بمانست     بي عصا خاکان زير تا بتانست…

Kommentera

februari 24, 2009

Ordspråk på dari-hazaragi 1

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 2:49 f m

Några hazaragiordspråk. Hazaragi är en dialekt av dari som talas av hazarerna i Afghanistan.
Skyll inte på mig att layouten blev så här tråkig. Det är wordpress nya användarovänliga användargränssnitt. Tyvärr…

Förståndet sitter inte i åldern utan i huvudet
[aql da sâl nîya, da sara]
عقل دَ سال نییه دَ سره

Jag har ju inte dödat en seyyed [släkting till profeten] M.a.o, så farligt var det väl inte!
[seyid ki nakushtem]
سید که نکوشتِم !

Kabuls motsvarighet till ovanstående ordspråk. Jag har ju bara kastat sten i Kaaban!
[faqat da ka’ba sang zadom]
فقط ده کعبه سنگ زدم

”Hans hjärta rycktes upp ur hjärtehuset”, d.v.s: Han blev plötsligt skrämd.
[dil az dilxânashi kanda shud!]
ىيل از دیلخانه شی کنده شد !

”Nu tänker jag inte vända mitt ansikte mot ditt mera” (När man är besviken på någon)
[diga ruy xura da ruy tu namezanum]
دیگه روی خوره دَ روی تو نمی زننم !

Det där önskar jag inte ens åt en otrogen!
[xudâ nasîb-e yed kâfar nakana]
خدا نصیب یِد (هیچ) کافر نکنه !

Himlen är långt bort och jorden hård!
(Livet är inte lätt) [âsemô dûra zimî saxt-a]
[Kabul: âsemân baland-a zemîn saxt-a]
آسموُ دورهَ زیمی سخته !

Det är fel att bli vän med dem som nyligen kommit upp sig/nyrika.
(eftersom de har en massa komplex och vill ta ut dem på andra)
[dôsti qad naw-nôkar o naw-kîsa xatâya]
دوستی قد نو نوکر و نوکیسه خطایه.

Han har ryggen mot berget (d.v.s han har mäktiga bundsförvanter som stöder honom)
[pusht-shi da kôy-a]
پوشتشی دَ کویه…

Sätt inte foten utanför din (fars?) matta/dörrmatta! (Håll dig på din plats/vet om dina begränsningar)
Cut your coat according to your cloth!
[pây xura az kunjile bâb-e xu dirâztar naku!]
پای خورَ از کونجیلِ بابِ خو درازتر نکو!

Det finns en lösning för allt.
[ar dardi darmô dara]
آر دردی درمو داره

Kommentera

februari 6, 2009

Rescension av boken: ”For Lust of Knowing: The Orientalists and Their Enemies”

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 1:15 f m

Jag var bara tvungen att lägga ut en rescension som jag läst, av en bok som jag inte läst, som sågar en bok som jag läst, och irriterat mig något så vansinnigt på… Hängde du med nu? Nå, i vart fall, håll till godo, här kommer den, klippt rakt ur amazons websida:

”This book is fun to read. It discusses the history of Orientalism and tells about some of the leading Orientalists. It also defends Orientalism as a legitimate scholarly field. And one may want to know why this topic of study needs any defense.

The reason becomes clear right from the start. Ed Said wrote a crazy rant against the whole enterprise. That ought to have had little effect on academia. But it did: plenty of people praised that book! And by now, to say that one is an Orientalist is to risk being branded as a servant of Imperialism, and maybe as a Zionistlover as well. I can see that Irwin is not too happy about the decline of Orientalism as a scholarly field.

Nor can Irwin be too happy with the discrediting of Middle Eastern Studies that has resulted from the acceptance of Said’s nonsense by quite a few supposed intellectuals. That has resulted in Middle Eastern scholars being dismissed by some as a bunch of anti-scholarly racists and bigots who use their positions not to further knowledge but to propagandize against human rights and truth. Irwin is clearly embarrassed by the fact that his field is now associated with Said’s polemical work. Yes, those who study the Middle East are under attack from both sides due to the politicization of the field.

I have to admit that I’m not the proper person to deliver an attack on Said’s book ”Orientalism.” For one thing, the book is such garbage that I wouldn’t know where to start. For another, what I say would count for very little. Not only am I not a scholar in that field, I also am an opponent of Said’s entire war on human rights. I see Said as one of the biggest liars of the past century, and I feel that he was a truly evil creature. It would be difficult for me to convince most of those who like Said’s works that I could write a genuinely unbiased and fair appraisal of the trash that he wrote.

That is one reason why it is good to have a view from an Orientalist who attacks Said on scholarly, rather than political grounds. Irwin certainly does not defend Israel or Zionism, and he defends Said from accusations of supporting terrorism (cleverly claiming that he merely praises terrorism ”with faint damns”). I think Irwin is wrong here, but that’s not the issue. The question is whether there is any merit in what Said wrote, and how much damage his stuff has done to the field of Orientalism.

Irwin says that ”it is a scandal and a damning comment on the quality of intellectual life in Britain in recent decades that Said’s arguments could ever have been taken seriously.” And he notes that in some cases, folks sided with Said just to be anti-Zionist and anti-American. It sure must be fun for some people to taunt those who support human rights for Jews. But I think that the cost is severe if the whole field of Middle Eastern history and Orientalist studies is thus mangled. As for Said himself, I wonder why he did such a thing in the first place. Why, instead of attacking the Israelis or the Jews, or the Blacks, or the Americans, or the Christians, or whatever group he wanted to slander did he pick on those who simply studied the Middle East? After all, many of those scholars were anything but Zionists! I don’t know the answer to that question. Maybe Said felt that to truly smash the rights of Levantine Jews to life, liberty, and property, he’d have to smash truth. And I guess he figured that the best way to attack truth would be to outlaw the right to study it. That would leave Middle Eastern studies in the hands of lying and taunting propagandists and give some chance to get ”scholarly” approval for the abolition of human rights in the Levant. That’s just my wild guess. Irwin merely says that he can’t believe that Said’s work was written in good faith.

I would like to see Middle Eastern studies be a scholarly field once again. If I were a few decades younger, I might even want to work in that subject to help that happen. But I now think the first task here has to be to expose and repudiate the barrage of anti-Zionist lies that have become part of the canon offered to many students. And that can’t be done by partisans alone. It needs works such as this one, written by those who value truth and want the field to be rescued from those who merely want to use words to fight a tribal war.

Oh yes, the title. In ”The Golden Road to Samarkand” by James Elroy Flecker (1884-1915), Ishak says:

”We travel not for trafficking alone;
By hotter winds our fiery hearts are fanned:
For lust of knowing what should not be known
We take the Golden Road to Samarkand.”

Obviously, Irwin’s point is that the Orientalists were not in their fields primarily to serve as agents of Imperialism, but, almost always, out of genuine love of knowledge.

I recommend this book.”

Kommentera

december 27, 2008

Adel Imam – Cairowoods superstjärna

Sparat under: arabiska, kurdiska, litteratur — iranistik @ 6:31 e m

Du kan knappast ens titta in i en arabisk videobutik förrän du springer på Adel Imam, arabvärldens filmskådis no.1.
Adel Imam har spelat in 120 filmer, och inte är det några korta filmer heller. Här ett filmklipp från pjäsen Al-za3eem ”Ledaren”:

och ett annat från en filmatisering av pjäsen …dubbat till kurdiska.

Kommentera

Egyptisk film II – beskådas just nu…

Sparat under: Egypten, arabiska, film — iranistik @ 4:21 e m

Al-sifara fil-3imara – ”Granne med ambassaden” handlar om en egyptisk man som återvänder hem från Dubai efter många år och upptäcker att Israels ambassad har flyttat in i hyreshuset där han har sin lägenhet.

När jag studerade engelska utgjordes en stor del av undervisningen i realiakursen om USA av filmtittande. Olika aspekter av amerikansk kultur, politik, historia och samhälle studerades utifrån litterära texter och film, som sedan diskuterades i grupp, utifrån instuderingsfrågor. Nu gör jag samma sak igen, fast med Iran Irak, Egypten m fl. Den senaste månaden har jag haft totalt fokus på Egypten, inte minst p.g.a att jag vistats där ett par veckor. Och film finns det gott om.

Kommentarer (2)

december 25, 2008

Egyptisk film

Sparat under: Egypten, arabiska, film — iranistik @ 6:19 e m

Med mig hem i resväskan från Kairo hade jag 23 egyptiska filmer. Sedan tidigare hade jag 2 st, vilket gör 25 filmer sammantaget. En av de filmer jag hade sedan tidigare var den 3 timmar långa ”Yacoubian Building” som utspelar sig i centrala Kairo, vilket för övrigt var just där jag tagit in på hotell. Jag blev visad byggnaden och det var ganska kul att se filmen sedan. Den är gjord just i det kvarteret där jag prommenerade runt en stund varje dag. Eftersom jag inte orkar skriva om filmen just nu länkar jag till några sidor. Filmen är baserad på en roman med samma namn och den är en skildring av flera människoöden som utgår från samma hyreshus i centrala Kairo. Den ses som symbolisk och innefattar Egyptens historia och samhälle med dess stora problem. En riktigt bra recension av filmen (tyvärr på franska) som dessutom innehåller en massa information om egyptisk film över huvud taget finner du här. Filmen ses som allämnt kontroversiell i egypten och har debatterats livligt.

Ungefär 10 av mina filmer grundar sig på Naguib Mahfouz romaner. Jag har börjat kolla på den förta delen i Kairotrilogin Palace Walk. Min tanke bakom att köpa så många filmer som grundar sig på just Mahfouz, var att han är berömd och att jag säkert kan hitta böckerna på svenska och engelska, vilket underlättar mina studier.

En intressant observation
En itressant detalj i sammanhanget är de många gemensamma nämnarna mellan Kairo-trilogin och Yacoubian building. Båda skildrar flera parallella människoöden samtidigt som de, åtminstone om man ska tro recensenter och filmvetare, ger en slags helhetsbild av Egyptens historia och samhälle, och försöker tolka och förklara något av de dilemman och problem landet befinner sig i. En av skådespelarna figurerar dessutom i båda filmerna trots att det är kanske 45 år mellan filmerna (uppskattningsvis). Kanske har jag av en slump snubblat över filmer som har detta gemensamt, kanske är det något jag själv dragits till. Det ska bli spännande att se om filmerna. Tyvärr är inte mina DVD-filmer av bästa kvalitet. Åtminstone en del av dem är alldeles tydligt inte original. Kan någon tipsa mig om var man får tag på egyptisk film i original, eller åtminstone där undertexten syns tydligt?

Kommentera

december 16, 2008

Metro Al-Anfaq

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 7:57 e m

: Kairos tunnelbana

Shubra

Jag träffade en taxichaufför/butiksägare/guide/Gud-vet-vad vid Tala3et Harb i centrala Kairo. För 150 pund ville han köra mig till pyramiderna i Giza. Jag tyckte det var lite mycket och han gick genast ned till 50 pund. Men ack, jag hade redan bestämt mig för att ta tunnelbanan, Metro Al-Anfaq. Han försökte avskräcka mig: ”Not good, many bodies many thief!”, men ack, jag hade redan bestämt mig. Tunnelbanan + bussen till Giza alltså. Totalt blev det 1,50 pund (två kronor och tjugofem öre).

Kairos tunnelbana är jättefin. Toppskick såvitt jag kan bedöma. Och här slipper man försäljarna och alla bondfångare med en massa agendor för just dig. Här träffar man de vanliga egyptierna. Lätta att prata med, hjälpsamma och visar vägen. Egentligen får man inte fotografera här men jag fick dispens av en polis. (Poliser finns det gott om).
kairos-tunnelbana

Jag var även i Shubra. Shubra är en jättestadsdel med fler invånare än hela Alexandria sägs det; 8 miljoner. Majoriteten av dem är kopter, d.v.s ortodoxa kristna egyptier. Kyrkorna har kalasjnikovbeväpnade poliser som vaktar utanför. Det känns tryggt! Abu Seyfeyn – St. ”Han med de två svärden” är ett gammalt koptiskt helgon, som visserligen katolikerna också har som helgon. Minns inte vad det var han hette…

Abu Seyfeyn

Kommentera

En tjur i foajén

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 5:09 e m

tjuren1
Jag hade en härlig tid i Kairo. Under två veckor bodde jag på det här hotellet. Det var rent och fint även om en del i personalen kanske hade ett och annat att lära när det gäller hur man bemöter gästerna. En dag när jag kom till hotellet stod det en tjur i hotellets foajé. Den skulle slaktas för det var ”‘eid el-adha”, den muslimska offerhögtiden.

Kommentarer (2)

december 1, 2008

Orientalistiklänkar

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 2:05 e m

Kommentera

oktober 14, 2008

Sitter i Knivsta och kartlägger Bagdad…

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 8:50 e m

Under mina bataljer som översättare har jag ibland stött på hårt motstånd i form av oläsliga ortsnamn på formulär, anmälningar dödsattester etc. Detta har jag nu tänkt råda bot på genom att lära mig Iraks geografi, och då främst Bagdads olika stadsdelar och kvarter. Alltså satte jag mig helt sonika ned i Knivsta och surfade runt lite på Webben efter info om Bagdad. Här är resultatet…

Något om Bagdads administrativa indelning:

Bagdad delades tidigare in i fyra delar: Karkh, Rasafa, A’dhamyya och Kadhmyya. Numera
delas Bagdad enligt engelska Wikipedia in i nio ”District Advisory Councils (DAC) ”:

Adhamiyah (Al-Numan hospital)	الأعظمية
Karkh^[29]	الكرخ
Karadah^[30][31]	الكرادة
Kadhimyah^[32]	الكاظمية
Mansour (Kvarter/ahiya’: Dragh, Ma’moun, Dawoodi, Washash, Harithyya, Qadisyya, Yarmouk, Amariyah, Ghazalia, Khadra, Jamia (västra Bagdad/Karkh)	المنصور
Sadr City (Thawra)^[33]	مدينة الصدر
Rasheed^[34] (Kvarter: Dora, Al-Baiya) västra Bagdad	الرشيد
Rusafa	الرصافة
New Baghdad (Tisaa Nissan) (9th of April)^[35]	بغداد الجديدة

Tyvärr ger inte Wikipedia likvärdig information om de olika distrikten, vad gäller t ex vilka kända kvarter som ligger i respepktive distrikt.

Geografiskt kan man konstatera att Bagdad delas av floden Tigris i en östlig och en västlig del. Den östliga delen av Bagdad kallas Al-Rassafa/Rusafa, och den västliga kallas Al-Karkh

Distrikten är alltså i sin tur indelade i grannskap/kvarter s.k hayy/pl. Ahyaa’, varav vi har listat några här:

Som tidigare nämnts delas Bagdad geografiskt i två delar av floden Tigris i en östlig del Al-Rasafa och en västlig Al-Karkh.

I Wikipedias arabiska artikel om Bagdad placerar man in ett antal stadsdelar i antingen den östra eller den västra. Ursäkta mig du som inte kan läsa arabiska. Men jag gör ju detta mest för min egen skull:

جانب الرصافة	جانب الكرخ
الأعظمية	الكاظمية
البتاوين	العامرية
الكرادة	المنصور
منطقة الشعب	منطقة القادسية
بغداد الجديدة	الدورة
الزعفرانية	السيدية
الوزيرية	الغزالية
شارع الفضل	حي الجهاد
شارع السعدون	مدينة الحرية
الثورة مدينة الصدر حالياً	الشعلة
الشيخ عمر	حي العدل
شارع أبو نؤاس	حي الخضراء
حي أور	14 رمضان
9 نيسان	حي الإعلام
حي الغدير	حي الكندي
حي البنوك	العطيفية
شارع فلسطين	حي العامل
شارع النضال	الشرطة الرابعة
شارع المغرب	حي التراث
الصليخ	الزوراء
الجادرية	شارع حيفا
باب شرقي	الحارثية
المسبح	البياع
البلديات	الدولعي
كمب سارة	الصالحية
الحسينية	الوشاش
زيونة	حي اليرموك
المشتل	حي الجامعة
بوب الشام	عرب الجبور
الراشدية

Kommentera

oktober 12, 2008

Fader Zakaria Boutros ett fenomen i (numera utanför) Arabvärlden

Sparat under: Egypten, arabiska — iranistik @ 10:02 e m

Som kristen i arabvärlden får man ofta erbjudandet att gå över till Islam. För den kristne gäller det att tålmodigt höra, men inte själv svara. Själv bör man inte svara med en liknande inbjudan till kristendomen. Faktum är att ”protelysering” är förbjudet i de flesta delar av den muslimska världen, och belagt med höga böter och långa fängelsestraff. Dessutom möts fenomenet ofta med starkt avståndstagande från svenska makthavare och mediapersonligheter. Den ivriga muslimska missionen å andra sidan möts med förståelse och huvudet på sned.

En kristen präst som försökt att förklara kristendomens grundtankar för muslimer i Arabvärlden är den ortodoxe prästen Fader Zakaria Boutros. Tyvärr blev han utsatt för svår förföljelse och fängslad i sitt hemland Egypten, som för övrigt är ett av de mer liberala arabländerna. Vi hoppas få se mer av den omtalade ”toleransen” inom Islam som vi får höra så mycket om på SVT:s program och i den svenska skolan och universiteten. Om inte annat så hoppas de miljontals f.d muslimer som samlas till gudstjänst i underjordiska kyrkor i Mellanöstern på mer frihet.

/Linus Olsson

Kommentera

oktober 1, 2008

Iransk Filmfestival i Uppsala

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 1:36 e m

I helgen var det filmfestival i Uppsala. Föreningen Yari hade bjudit in flera kända iranska regissörer samt en skådespelerska Golshifteh Farahani, som syns här på bild tillsammans med den världsberömde orientalisten Linus Olsson. Jag lät henne ta ett kort tillsammans med mig, vilket hon tycks ha uppskattat.

I filmen Body of Lies spelar Golshifteh mot Leonardo Di Caprio, känd bl a från Titanic

Santoori, Charshanbe Soori, Otobuse Shab, och Daereye Zang var några av de filmer som visades under festivalen. Jag har nämnt de två förstnämnda i tidigare inlägg.

Kommentera

september 30, 2008

Om Mellanösterns lingvistiska karta, del 1 – nypersiskan

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 7:52 e m

Mellanöstern är ett område som präglas av flerspråkighet och etnisk mångfald. Ändå kan man lite hårdraget säga att regionen domineras av fyra stora språk: Arabiska, persiska, turkiska och kurdiska

Arabiskan har c:a 200 miljoner talare, persiska cirka 100 miljoner, turkiska 100 miljoner och kurdiska 20-30 miljoner. Det blir nästan en halv miljard talare, och riktigt så stor befolkning har inte mellanöstern, så för att förklara språkförhållandena måste vi räkna med en viss tvåspråkighet, där samma talare talar flera olika av dessa språk.

Arabiska är ett semitiskt språk och är alltså inte historiskt ”släkt” med de iranska språken persiska och kurdiska som hör till den indoeuropeiska språkfamiljen. I och med islams utbredning blev arabiskan det främsta kulturspråket i flera hundra år i mellanöstern. Det blev snabbt kulturens och de lärdas språk. När sedan persiskan några hundra år efter den arabiska koloniseringen av Persien började resa sig ur sin dvala var det med tung påverkan från arabiskan, speciellt vad gäller ordförrådet. Ofta var de persiska författarna även bevandrade i det arabiska språket och litteraturen, vilket gjorde att man lånade friskt ur arabiskan.

Under tusentalet och århundradena därefter kom den turkiska folkvandringen och mongolhärarna som till stor del bestod av turkiska soldater. Turkiska språk och dialekter gjorde sig därmed gällande i allt högre grad, och genomsyrade såväl Persien som Anatolien utöver de områden i Centralasien som man kommit från. För 100 år sedan var turkiskan lika utbrett som modersmål i Persien som persiskan om inte mer, medan persiskan dominerade inom administration och litteratur. Persiskan blev det stora kulturspråket, inte bara i Persien, utan även i det turkiska Osmanska riket och det Indiska Mogulriket, och i Centralasien. Turkiska och persiska har alltså levt sida vid sida i enorma områden i Mellanöstern och Centralasien, vilket har gett upphov till uttryck som ”den turkopersiska kultursfären”. Det är väldigt vanligt bland persisktalande iranier att man berättar att föräldrarna talade turkiska hemma men inte förmedlade språket vidare till barnen. I Osmanska riket var det vanligt att adeln behärskade persiska ända in på 1900-talet, och det osmanska språket hade fler ord gemensamt med persiskan än den hade turkiska ord. Även språkets struktur och grammatik påverkades starkt av persiskan, men påverkan var inte enkelriktad.

I Iran var det för en eller ett par generationer sedan inte alls någon självklarhet att man behärskade persiska. I många men inte alla städer talades persiska av gemene man, medan landsbygden dominerades av turkiska, kurdiska, loriska, baluchiska, gileki, mazandarani och andra uråldriga iranska mål med rötter ända in i antiken, av vilka en del fortfarande var relativt opåverkade av såväl nypersiska som arabiska. Nypersiskan spreds från städerna och utåt, inte tvärtom. Och dess totala erövring av iranierna skedde inte förrän televisionen gjorde sitt intåg i deras hem.
Fortsättning följer…

Kommentarer (1)

september 17, 2008

Yrken på arabiska

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 12:05 e m

Term	Definition
مهندس	engineer
مدرّس	teacher
معلّم	teacher, instructor
أستاذ (ج) أساتذة	professor
طبيب	doctor
ممرّضة	nurse
محامي	lawyer
قاضي	judge
حاكم	judge
ضابط	officer
مترجم	translator
طبّاخ	cook, chef
خبّاز	baker
عامل	worker
رجل أعمال	businessman
إمام	imam
قسيس	priest
حاخام	rabbi
لصّ	thief
رئيس	president, head
فضائيّ	astronaut
محاسب	accountant
لاعِب	player, athlete
موظّف	employee
سياسيّ	politician
ديبلوماسيّ	diplomat
صيدليّ	pharmacist
مستشار	consultant
معيد	graduate assistant
عسكري	soldier
حارس	guard
بوّاب	doorman
خادم	servant
عبد (ج) عبيد	slave
نادل	watier, garcon
مزخرف	decorator
ممثّل	actor
مغنّي	singer
متخصّص	specialist
بائع	seller, vendor, salesman
جزّار	butcher
سكرتير	secretary
مُدير	director, supervisor, administrator
مزارع	farmer
متحدّث	spokesperson, TV news anchor
مؤلّف	composer
رسّام	painter
فنّان	artist (general)
جوهريّ	jeweler
كاتب	author, writer
عالم	scientist
إطفائيّ	firefighter
مخاطر	stuntman
جاسوس	spy
تاجر	trader, merchant
أمين المكتبة	librarian
أمين الصندوق	bank teller, cashier, treasurer
فارس	knight
أمير	prince
ملك	king
أميرة	princess
ملكة	queen
قائد	driver
رُبّان الطائرة	airplan pilot
صيّاد	hunter, fisherman
مصوّر	cameraman

Kommentera

Arabisk bio/teater/TV/kulturordlista

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 11:46 f m

(guitar) player: عازف (الجيتار)
a waste of time: خسارة الوقت
act: فصل (ج) فصول
action: أكشن
actor: ممثل
adapted screenplay: سيناريو مقتبس
adventure: مغامرة
advertisement (or announcement): إعلان (ج) إعلانات
after the break: بعد الفاصل
album: ألبوم (ج) ألبومات
animation: الرسوم المتحركة
art: فن (ج) فنون
article: مقالة (ج) مقالات
artist (in general): فنان
assessment; rating (1-5 stars etc.): تقييم
astonishing: مذهل
attractive: جذاب
author: مؤلف
author, literary figure: أديب (ج) أدباء
bamboo flute: ناي (ج) نايات
band: فرقة (ج) فرق
bellydance: رقص شرقي
book: كتاب (ج) كتب
boring: مملّ
box office: شباك التذاكر
breaking news: أخبار عاجلة
broadcaster: مذيع
cartoon: كرتون
ceramics: خزف
channel: قناة (ج) قناوات
chapter: فصل (ج) فصول
character: شخصية (ج) شخصيات
child star: نجم طفل
choir: جوقة (ج) جوقات
cinematic masterpiece: تحفة (ج) تحف سينمائية
cinematography: تصوير
classified ads: إعلانات مبوبة
clay: صلصال
collection of poetry: ديوان (ج) دواوين
column: عمود (ج) أعمدة
comedy: كوديدي
coming up: بعد قليل
complete works: أعمال كاملة
composer: ملحن
concert: حفلة موسيقية
controversial: مثير للجدل
correspondent: مراسل
costume design: تصميم الأزياء
crime: اجرام
critic: ناقد (ج) نقّاد
dedication to: اهداء لـ | إلى
devastating: مدمر
director: مخرج
disgusting, sickening: مقزز
distinguished, superior: مميز
documentary: وثائقي
drama: دراما
drawing, painting: رسم (ج) رسوم
drum: طبلة (ج) طبل
dubbed: مدبلج
editing: تحرير
editor: رئيس تحرير
enjoyable: ممتع
entertaining: مسلٍ
entertainment: تسلية
epic: ملحمي
episode: حلقة (ج) حلقات
exaggerated: مبالغ
excellent: رائع
exciting (excitement): مثير (اثارة)
failure, flop: اخفاق
family: عائلي
famous (fame): مشهور (ج) مشاهير (شهرة)
fans: جمهور
fans: معجبون بـ
fantasy: خيالي
festival: مهرجان (ج) مهرجانات
full of: ملئ بـ
fun: مرح
funny: مضحك
great: ممتاز
hero, main character (or champion): بطل (ج) أبطال
historical: تاريخي
horror: رعب
host: مقدّم
host of the ceremony: مضيف الحفل
interview: مقابلة
introduction: مقدمة (ج) مقدمات
issue (of a periodical): عدد (ج) أعداد
journalism, the press: صحافة
journalist: صحفي
lead singer: مغنٍ رئيسي
line: سطر (ج) سطور
literature: أدب (ج) آداب
live (or direct): مباشر
live action: الحركة الحية
lyrics: كلمات أغنية/أغان
magazine, journal: مجلة (ج) مجلات
makeup: مكياج
marvellous, amazing: خارق
melody: لحن (ج) ألحان
mosaics: فسيفساء
movie: فيلم (ج) أفلام
movie theater: سينما
music: موسيقى
music video: مقطع (ج) مقاطع
musical: موسيقي
musical instrument: آلة (ج) آلات موسيقية
mysterious: غامض
mystery: لغز
negative: سلبي
network: شبكة (ج) شبكات
newspaper: جريدة (ج) جرائد
newspaper: صحيفة (ج) صحف
novel: رواية (ج) روايات
obituaries: الوفيات
on the air: على الهواء
ordinary: عادي
original screenplay: سيناريو أصلي
Oscar award: جائزة (ج) جوائز أوسكار
oud (lute): عود (ج) أعواد
page: صفحة (ج) صفحات
paint: طلاء
painter, artist: رسام
paragraph: فقرة (ج) فقرات
passage, text: نص (ج) نصوص
performance: أداء (ج) أداءات
photographer: مصور
photography: تصوير
picture, photograph: صورة (ج) صور
play: مسرحية (ج) مسرحيات
poem: قصيدة (ج) قصائد
poet: شاعر (ج) شعراء
poetry: شعر (ج) أشعار
popular: شعبي
portrayal, embodiment: تجسيد
positive: ايجابي
poster: ملصق (ج) ملصقات
pottery: فخار
preface, forward: تمهيد
producer: منتج
program: برنامج (ج) برامج
promotion: ترويج
rare: نادر
rating (G, PG, etc.): تصنيف
realistic: واقعي
record: رقم قياسي
record: اسطوانة (ج) اسطوانات
relaxation: ترفيه
report: تقرير (ج) تقارير
revenue: ايراد (ج) ايرادات
review: مراجعة (ج) مراجعات
rock star: نجم (ج) نجوم الروك
role, part: دور (ج) أدوار
romance: رومانسي
satellite channels: فضائيات
scene: مشهد (ج) مشاهد
science fiction: خيالي علمي
screen: شاشة (ج) شاشات
screenshot, still: لقطة (ج) لقطات
script, screenplay: سيناريو (ج) سيناريوهات
scriptwriter: كاتب السيناريو
sentence: جملة (ج) جمل
series: سلسلة (ج) سلاسل
short story: قصة (ج) قصص قصيرة
showing (of a film or play): عرض
silly, ridiculous: سخيف
singer: مغنٍ
singer: مطرب
song: أغنية (ج) أغان
sound effects: مؤثرات صوتية
special effects: مؤثرات (تقنية)
special, distinguished: متميز
stanza: مقطوعة (ج) مقطوعات
star: نجم (ج) نجوم
starring role: دور البطولة
starring…: بطولة
statue: تمثال (ج) تماثيل
subtitled: مترجم
success: نجاح
supporting actor: ممثل مساعد
table of contents: قائمة المحتويات
tape: شريط (ج) شرائط
television: تلفزيون (ج) تلفزيونات
terrifying, frightening: مفزع
The film’s events revolve around…: تدور أحداث الفيلم حول
theater: مسرح (ج) مسارح
thriller: مشوق | تشويق
ticket: تذكرة (ج) تذاكر
to act: مثل – يمثل (تمثيل)
to dance: رقص – يرقص (رقص)
to design: صمم – يصمم (تصميم)
to direct: أخرج – يخرج (اخراج)
to distribute: وزّع – يوزّع (توزيع)
to draw or paint: رسم – يرسم (رسم)
to play (an instrument): عزف – يعزف (عزف) على
to play a role: لعب – يلعب (لعب) دورا
to produce: أنتج – ينتج (انتاج)
to record, tape s.t. (or to register): سجّل – يسجّل (تسجيل)
to sculpt: نحت – ينحت (نحت)
to shine (ex. in a role): لمّع – يلمع (تلميع)
to sing: غنّى – يغنّي
to win an Oscar: فاز – يفوز (فوز) بجائزة أوسكار
tour: جولة غنائية
tune: نغم (ج) أنغام
TV show, series: مسلسل (ج) مسلسلات
under the sponsorship of…: برعاية ___
unique: فريد
verse: بيت (ج) أبيات
violin: كمان
visual effects: مؤثرات بصرية
voice (or sound/vote): صوت (ج) أصوات
war: حربي
weaving: نسيج
word: كلمة (ج) كلمات
writer: كاتب (ج) كتاب

Kommentera

september 13, 2008

Iransk filmfestival i Uppsala 26 – 28 sept

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 10:23 f m

Kommentera

september 8, 2008

Intervjuad på kuppen

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 7:42 f m

همین چند روز پیش یک شب تو دلم افتاد که بروم سری بزنم به آقای اصغر تا ببینم کارش با کتابفروشی جدیدش چطور پیش می رود. وقتی به کتابفروشی نزدیک شدم دیدم تجمعی از دوستداران کتاب جلوی کتابفروشی جمع شده اند. از قرار معلوم همین شب افتتاحیه است و خبرگزار رادیو سراسری سوئد هم آنجا حضور دارد. خلاصه شب جالبی بود و معلم دانشگاهی من، خانم فروغ هاشابیکی هم آنجا بود، و با من نیز مصاحبه شد، که عکسش را نیز برای شما گذاشته ام. تماشا کنید و لذت ببرید

Häromdan hamnade jag av en slump på invigningen av den nya persiska bokhandeln i Stockholm. Jag trodde invigningen skett för länge sedan. Dessutom blev jag intervjuad av Aghaye Aghili på SR.

Kommentera

september 4, 2008

Vilka som omfattas av visumtvång för utresa ur Syrien

Sparat under: arabiska, översättningar — iranistik @ 1:09 e m

أولاً : الفئات الخاضعة لتأشيرة الخروج

1. الأطفال والقصر دون الثامنة عشر من العمر وناقصي الأهلية لحاجتهم لموافقة ولي أمرهم إلا إذا كانت مغادرتهم برفقة الولي.

2. العاملون في الدولة لحاجتهم لموافقة الجهة الوظيفية.

ثانياً : مدة التأشيرة
المدة شهر وسفرة واحدة للعاملين في الدولة أو لمن بحقهم إجراء إداري إذا لم يكن في موافقتهم خلاف ذلك أو حسب ما هو وارد في موافقة الوظيفة.

För det första: Kategorier som omfattas av visumtvång för utresa

1. Barn och minderåriga under arton år samt omyndiga eftersom de behöver målmans tillåtelse såvida de inte lämnar landet i sällskap med målsman.

2. De som arbetar åt staten, då de behöver arbetsgivares tillåtelse.

För det andra: Visumets giltighetstid

Tiden är en månad och en resa för dem som arbetar åt staten eller är föremål för administrativa åtgärder, och såvida annat inte uppges i tillståndet, eller som nämnts i arbetsgivarens tillstånd.

القصر	Minderåriga
ناقصي الأهلية	Omyndiga
ولي أمر	Målsman
الجهة الوظيفية	Chef
الفئات	Kategorier
تأشيرة الخروج	Utresevisum
إجراء إداري	Administrativa åtgärder

Kommentera

Hur man får syriskt medborgarskap

Sparat under: arabiska, översättningar — iranistik @ 11:18 f m

الجنسـية

أولاًـ شروط منح الجنسية للعرب:

تمنح الجنسية العربية السورية بمرسوم جمهوري ويشترط أن يكون طالب التجنّس:
1- متمتع بجنسية بلد عربي.
2- كامل الأهلية.
3- أن يكون مقيماً عند تقديم الطلب.
4- خالياً من الأمراض السارية والعاهات أو العلل التي تمنعه من مزاولة أي عمل.
5- حسن السلوك والسيرة ولم يسبق الحكم عليه بعقوبة جنائية مقيدة للحرية بجريمة شائنة إلا إذا رد اعتباره.
6- وبعد صدور المرسوم المتضمن منحه الجنسية العربية السورية تصبح الزوجته متمتعة بالجنسية العربية السورية تبعاً للزوج المكتسب للجنسية بمرسوم ضمن الشروط التالية:
- أن تبدي رغبتها بذلك بالتوقيع على طلب الزوج أو بطلب منفرد.
- أن تكون متمتعة بجنسية بلد عربي أو كانت تتمتع بالجنسية العربية السورية سابقاً.

ثانياًـ شروط منح الجنسية للأجانب:

يجوز منح الجنسية العربية السورية للأجانب بمرسوم جمهوري ويشترط:
1- أن يكون كامل الأهلية.
2- أن يكون مقيماً في القطر إقامة متتالية مدة خمس سنوات على الأقل سابقة لتقديم الطلب.
3- شهادة صحية تفيد أنه خالي من الأمراض السارية.
4- خلاصة سجل عدلي.
5- ذو اختصاص أو خبرة وله وسيلة مشروعة للكسب.
6- ملماً باللغة العربية قراءة وكتابة.

ثالثاًـ اكتساب الجنسية السورية للعربيات زوجات السوريين:

ـ تكتسب زوجات العرب السوريين من العربيات والأجنبيات الجنسية العربية السورية وفقاً لما يلي:

1) الزوجة العربية:
طلب تبدي فيه رغبتها باكتساب الجنسية مرفقاً بالأوراق الثبوتية بما فيها عقد الزواج.
1 ـ صدور قرار عن السيد الوزير باكتسابها للجنسية العربية السورية.

2) الزوجة الأجنبية:
• طلب مرفق به صورتي قيد من نفوس الزوج مثبت عليهما مفصل هوية الزوجة.
• صورة عن بطاقة إقامتها في القطر.
• مضي سنتين على تقديم الطلب على أن :
1- تكون إقامتها في القطر مشروعة.
2- الزوجية قائمة ومستمرة.
3- صدور قرار عن السيد الوزير باكتسابها الجنسية.

رابعاًـ التخلي عن الجنسية العربية السورية:

لا يجوز التخلي عن الجنسية العربية السورية إلا بمرسوم جمهوري.

خامساًـ حالة الأولاد القصر في قانون الجنسية:

1- يعتبر الأولاد القصر متمتعين بجنسية والدهم المجنس ولهم الحق بالعودة لجنسية والدهم الأصلية خلال سنة من تاريخ إكمالهم سن الثامنة عشرة.
2- الأولاد القصر لمن صدر له مرسوم بالتخلي عن الجنسية العربية السورية واكتسبوا جنسية والدهم الجديدة لهم الحق بالعودة إلى جنسية والدهم السابقة خلال سنة من تاريخ إكمالهم سن الثامنة عشرة ويشترط أن تكون إقامتهم في القطر.

سادساًًـ التجريد من الجنسية ويكون:

1- بحكم قضائي لأسباب مبررة في القانون.
2- بمرسوم جمهوري في حالات محددة في القانون.

سابعاًـ عودة المرأة لجنسيتها السورية:

- للمرأة العربية السورية التي فقدت جنسيتها بحكم الزواج باكتسابها جنسية الزوج أن تستردها بموجب طلب خطي وبقرار من السيد الوزير وذلك عند انتهاء الزوجية.

ثامناًـ رد الجنسية لمن جرد منها:

ترد الجنسية لمن جرد منها بمرسوم جمهوري.

تاسعاً ـ التجنس الاستثنائي:

ويكون بمرسوم بناءً على اقتراح وزير الداخلية دون التقيد بشروط منح الجنسية للأشخاص الآتي ذكرهم:
1- لمن يحمل شهادة مواطن مغترب ويتقدم بطلب لاكتساب الجنسية.
2- لمن أدى للدولة أو للأمة العربية خدمات جليلة.
3- لمن ينتمي في الأصل إلى بلد عربي بناء على طلبه.

Medborgarskap

Första punkten – Villkor för beviljande av medborgarskap till araber:

Syriskt arabiskt medborgarskap beviljas enligt direktiv från presidentämbetet och med följande villkor för den som ansöker om att få bli medborgare:

1. Att vederbörande åtnjuter medborgarskap i ett arabland.
Behörighet

2. Att man är bosatt (i landet) vid tiden för ansökan

3. Ej har någon smittsam sjukdom, handikapp eller men som hindrar honom från att utföra arbete.

4. Gott uppförande, och gott vittnesbörd om sig, och att han inte varit straffad tidigare för så pass grovt brott att det leder till frihetsberövande, om inte sådant straff visat sig vara ogiltigt.

5. Efter att besked om beviljande av medborgarskap för honom i Arabrepubliken Syrien utfärdats kommer även hans maka i åtnjutande av syriskt medborgarskap till följd av hans erhållande av sådant, enligt direktiv med följande villkor:

6. Att hon visat sin villighet till detta genom underskrift på sin makes ansökan eller på en separat ansökan.

Att hon åtnjuter medborgarskap i ett arabland, eller att hon tidigare varit i åtnjutande av syriskt-arabiskt medborgarskap.

Andra punkten – Villkor för beviljande av medborgarskap till främlingar:

Beviljande av syriskt-arabiskt medborgarskap tillåts enligt direktiv från presidentämbetet och har följande villkor:

1- Att man är fullständigt behörig.

2- Att man varit uppehålligt sig kontinuerligt i landet i minst fem år före inlämnandet av ansökan.

3- Läkarintyg som bevisar att man ej lider av några smittosamma sjukdomar.

4- Utdrag ur brottsregistret.

5- Att man har utbildning eller arbetslivserfarenhet och så att man kan försörja sig på ett lagligt sätt.

6- Att man behärskar arabiska i tal och skrift.

Tredje punkten – Erhållande av syriskt medborgarskap för arabiska kvinnor som gift sig med syrier:

Arabiska eller främmande kvinnor som är gifta med syrier erhåller syrisk-arabiskt medborgarskap enligt följande:

1- Arabiska hustrur:
En ansökan där hon visar att hon önskar få syriskt medborgarskap, tillsammans med dokument som bevisar äktenskapet.

1. Utfärdande av beslut från ansvarig minister angående beviljande av syriskt-arabiskt medborgarskap för henne.

2- Främmande hustrur:
En ansökan till vilken bifogas två kopior ur makens folkbokföringsuppgifter, i vilka makans identitet styrks på ett detaljerat sätt.
En kopia på hennes uppehållstillstånd.

3- Innan inlämnandet av ansökan ska hon under två år ha
Uppehållit sig lagligt i landet.
Äktenskapet ska ha varit beständigt och utan uppehåll.
Utfärdande av ansvarig minister angående beviljande av medborgarskap för henne

Fjärde punkten: Hur man avsäger sig sitt syrisk-arabiska medborgarskap.

Det är inte tillåtet att avsäga sig sitt syrisk-arabiska medborgarskap utom med medgivande från presidentämbetet.

Femte punkten: Minderåriga barns villkor enligt lagen om medborgarskap:

Minderåriga barn åtnjuter samma medborgarskap som sin far när denne får medborgarskap, och de har rätt att återvända till sin fars ursprungliga medborgarskap inom ett år efter att de fyllt arton.

Minderåriga barn till den som fått dekret utfärdat om uppsägning av syrisk-arabiskt medborgarskap har rätt att återfå sin faders tidigare medborgarskap inom ett år efter att de fyllt arton, med förutsättning att de är bosatta i landet.

Sjätte punkten: Fråntagande av medborgarskap sker:
1- enligt juridisk dom och med skäl som grundas på lagen.
2- enligt dekret från presidentämbetet i fall som definierats i lagen.

Sjunde punkten: Kvinnor återfår sitt syriska medborgarskap:
Den syrisk-arabiska kvinna som förlorat sitt syrisk-arabiska medborgarskap genom äktenskap och antagande av makens medborgarskap kan återfå det genom skriftlig ansökan och med beslut från ansvarig minister, när äktenskapet upphör.

Åttonde punkten: Hur man återfår fråntaget medborgarskap:

Fråntaget medborgarskap återfås med dekret från presidentämbetet.

Nionde punkten: Undantag när det gäller beviljande av medborgarskap:

Sker enligt dekret som grundas på förslag från inrikesministern oberoende av de villkor som gäller för beviljande av medborgarskap, enligt följande:

1- Till den som inlämnar ansökan om medborgarskap och har intyg om före detta medborgarskap i Syrien.

2- Till den som gjort staten eller det arabiska folket strålande tjänster.

3- Till den som enligt ansökan har sitt ursprung i ett arabland.

Källa: (Under tiden jag översatte texten stängdes sidan)

Kommentera

september 2, 2008

Några persiska ordspråk, del 3

Sparat under: Iran, persiska — iranistik @ 12:54 e m

Absence makes the heart grow fonder	دوری و دوستی
If it ain’t broke, don’t fix it	سری که درد نمی کند دستمال نمی بندند
Beggars can’t be choosers	دندون اسب پیشکش را نمی شمرند
Never look a gift horse in the mouth	دندون اسب پیشکش را نمی شمرند
Out of sight, out of mind	از دل برود هر آنکه از دیده برفت
A bird in the hand (is worth two in the bush)	سیلی نقد به از حلوای نسیه
Birds of a feather flock together	کبوتر با کبوتر، باز با باز کند همجنس با همجنس پرواز
One swallow doesn’t make a summer	با یک گل بهار نمی شود
Don’t count your chickens before they’re hatched	جوجه هارا آخر پاییز می شمرند
Out of the frying pan into the fire	از چاله به چاه افتادن
All that glitters is not gold	هر گردی گردو نیست
All that glitters is not gold	مرغ همسایه غازه

Kommentera

Banktermer: engelska – persiska

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 12:11 e m

account	حساب
Pay/put money in an account	پول در حساب گذاشتن
Overdraft	بیش از اندازه برداشت کردن
Deposit account, savings account	حساب پس انداز
Withdraw,take/get money out of an account	برداشت پول از حساب
Interest	سود پول
Current account	حساب جاری
Balance	مانده حساب
Standing order	دستور پرداخت مستمر
Statement	برگ گزارش موجودی
Crossed check	چک غیر حامل
Counterfoil	ته چک
Cash dispenser, cash machine	عابر بانک
Joint account	حساب مشترک
Open an account	باز کردن حساب
Close an account	بستن حساب
Passbook	دفترچه حساب
Bank card	کارت عابر بانک
Traveler’s check	چک پول
Checkbook	دسته چک
Cash a check	نقد کردن چک
Stop the check	بستن چک
Check bouncing	برگشت خوردن چک
Blank check	چک سفید
Dud check, bad check	چک بی محل

Källa: http://firoozzare.blogfa.com/84044.aspx

Klicka för persisk ordlista, ekonomiska termer

Kommentera

Reglerna för utfärdande av pass i Syrien

Sparat under: arabiska, översättningar — iranistik @ 10:20 f m

جوازات السفر

أولاً- الأوراق المطلوبة للحصول على جواز سفر أو تجديده:

1- الهوية الشخصية أو إخراج قيد صادر عن السجل المدني ويحمل صورة الشخص صاحب القيد ممهوراً بخاتم مختار المحلة.
2- صور شخصية ملونة عدد/2/ وجاهية ذات خلفية بيضاء أو فاتحة.
3- موافقة الجهة الوظيفية للموظف أو تصريح غير موظف.
4- موافقة شعبة التجنيد لمن هم من 17 حتى 50 لغير المعفون من الخدمة.
5- إثبات مهنة لمن هم من سن 18 حتى 60.
6- قيمة جواز السفر /1000/ ل. س إضافة إلى بدل تأمين العودة وطوابع الاستمارة.
7- موافقة الولي للقصر وناقصي الأهلية.

ثانياًـ تبديل جواز السفر:

يمكن للمواطن تبديل جواز سفره بجواز سفر جديد عندما يرغب ذلك ولأسباب موجبة تقدرها إدارة الهجرة والجوازات.

ثالثاًـ بدل عن فاقد (ضائع):

1- التقدم بطلب لإدارة الهجرة والجوازات أو فروعها بالمحافظات لإحالة الطلب لإجراء تحقيق بأقسام الشرطة وفروع الهجرة عن الفقدان.
2- يمكن الحصول على الجواز بدلاً عن فاقد بعد دفع الغرامة المقررة/500/ل س وبرسم جديد وبمدة كاملة ويطلب منه نفس الأوراق المطلوبة للحصول على جواز سفر جديد.

رابعاًـ بدل عن تالف:
1- التقدم بطلب لاستبدال الجواز مرفقاً بالجواز التالف إلى فرع الهجرة في محافظته أو الفرع الذي أصدر الجواز.
2- يمكن الحصول على جواز سفر جديد إذا تبين عدم وجود (شك، تلاعب، تزوير، في الجواز التالف أو إتلاف عن قصد) حيث تتخذ الإجراءات القانونية حيال ذلك.
3- يحتاج إلى نفس الأوراق للجواز الجديد لأول مرة.

PASS

Första punkten: De dokument som krävs för att få ett pass eller få det förnyat:
1- Personligt ID eller registerutdrag utfärdat av Folkbokföringsregistret med personligt foto på personbevisets ägare stämplat med det lon lokala myndighetens stämpel.

2 – Personliga färgfoton /2/ st framifrån tagna foton med vit eller ljus bakgrund.

3- Tillstånd från arbetsgivare för den som är anställd, eller intyg om arbetslöshet.

4- Tillstånd från mönstringskontor för den som är mellan 17 och 50 år gammal och ej har frisedel.

5- Yrkesbevis för den som är mellan 18 och 60 år gammal.

6- Priset för ett pass är 1000 syriska lira utöver deposition för återvändandeförsäkran och formulärmärken.

7- Målsmans tillåtelse för minderåriga och omyndiga

Andra punkten: Byte av pass

En medborgare kan byta ut sitt pass mot ett nytt när han/hon önskar, och av skäl som bedöms av pass- och migrationsmyndigheten.

Tredje punkten: Utfärdande av nytt istället för borttappat pass

1- Att man vänder sig med sin ansökan till pass- och migrationsmyndigheten eller någon av dess länsavdelningar, som vidarebefordrar ansökan till polisavdelning och migrationsmyndighet för utredning av förlusten.

2- Man kan få ut ett nytt pass istället för ett borttappat efter att man betalat den fastställda straffavgiften 500 syriska lira med ny avgift och fullständig giltighetstid. Samma dokument krävs som för utfärdande av nytt pass.

Fjärde punkten – Utbyte av utslitet pass

1- Man vänder sig med en ansökan om utbyte av pass tillsammans med det utslitna passet till migrationskontoret i länet eller till det kontor som utfärdat passet.

2- Man kan få ett nytt pass om det är uppenbart att det utslitna passet inte innehåller fusk, förfalskats, eller gjorts utslitet med avsikt, vilket i så fall kommer att lagföras.

3- Samma dokument krävs som för att få ut nytt pass.

Kommentera

augusti 24, 2008

Folkbokföring i Syrien

Sparat under: arabiska, översättningar — iranistik @ 10:38 f m

Kort genomgång om folkbokföringssystemet och dess historiska utveckling i Arabrepubliken Syrien

Folkbokföringssystemet i Arabrepubliken Syrien är en organisation med gamla anor, om man jämför med en del andra länders system. Den första folkräkningen går tillbaka till 1854, då en partiell räkning utfördes, vilken var begränsad till den manliga delen av befolkningen med syftet att mönstra dem till militärtjänst. Denna folkräkning följdes av ytterligare en som genomfördes 1884 och som omfattade alla invånare, såväl män som kvinnor.

Denna betraktas som den första verkliga milstolpen för folkbokföringen och resultaten av denna hamnade i speciella register som utgjorde folkbokföringsregistren. Denna folkräkning följdes av en annan år 1904 som fick ersätta resultaten i den förra, och resutlaten överfördes till speciella register som ersatta de förra.

Den fjortonde augusti 1914 antogs den ottomanska folkbokföringslagen. Denna lag indelade medborgarna i två kategorier: De bofasta och de nomadiserande. Under år 1922 genomfördes en allmän folkräkning i Syrien vars resultat registrerades i sorters register: det första de bofasta syriernas, och det andra de ”okända” (frånvarande) syriernas, medan utlänningar registrerades i ett speciellt register. Denna folkräkning anses ligga till grund för den folkbokföring som nu tillämpas i Syrien.

Den första september 1923 antogs i beslut nummer 176 den första syriska lagen om folkbokföring. Denna lag kallades Syriska Unionens Folkbokföringslag, och fortsatte att tillämpas tills ett nytt beslut, nr 3633 togs den 15 oktober 1931, vilket annullerade alla tidigare bestämmelser i detta avseende.

Den 2 april 1957 antogs lag nr 376 vilken är den lag som gäller för närvarande för folkbokföring i Syrien sedan den 1 januari 1958. Denna lag upphävde alla tidigare förordningar som stred mot den. I den praktiska tillämpningen av denna lag blev det uppenbart att det fanns luckor i den och att ett antal förändringar behövde genomföras i enlighet med rättsliga förordningar, men den fastställde en uppsättning regler och förfaranden vilka utgör grunden för det nuvarande folkbokföringssystemets rättsliga och administrativa ram. Vi nämner de viktigaste nedan:

دوائر حكومية > الداخلية

نبذة عن نظام التسجيل المدني
وتطوره التاريخي
في الجمهورية العربية السورية

إن نظام التسجيل المدني في الجمهورية العربية السورية نظام عريق إذا ما قورن بأنظمة بعض الدول الأخرى وترجع أولى إحصائيات السكان لعام 1854 حيث جرى إحصاء جزئي اقتصر على الذكور فقط بهدف سوقهم للخدمة العسكرية، ثم تبعه إحصاء آخر جرى في عام 1884 شمل جميع السكان من ذكور وإناث

ويعتبر الركيزة الأولى الفعلية للسجل المدني حيث أفرغت نتيجته في سجلات خاصة شكلت السجلات المدنية، ثم تلاه إحصاء آخر في عام 1904 حيث ألغى نتائج الإحصاء السابق وأفرغت نتيجته في سجلات خاصة حلت محل السجلات السابقة.

وفي الرابع عشر من آب 1914 صدر قانون النفوس العثماني الذي صنف المواطنين إلى فئتين هما: المقيمون والمسافرون. وخلال عام 1922 جرى إحصاء عام للسكان في سورية أفرغت نتيجته في نوعين من السجلات الأولى الخاصة للسوريين المقيمين والثانية للسوريين الغائبين، أما الأجانب فقد دونوا في سجل خاص، ويعتبر ذلك الإحصاء أساساً للسجل المدني المعمول به حالياً في سوريا.

وفي الأول من أيلول 1923 صدر أول قانون سوري للسجل المدني بالقرار رقم 176 سمي بقانون النفوس في الاتحاد السوري وبقي معمولاً به إذ أنه صدر قانون نفوس جديد بالقرار رقم 3633 تاريخ 15/10/1931 ألغى جميع الأحكام السابقة بهذا الصدد.

وبتاريخ 2/4/1957 صدر القانون رقم 376 وهو القانون الحالي المعمول به في الأحوال المدنية في سوريا منذ 1/1/1958 وألغى جميع الأحكام السابقة المخالفةله، ومن خلال التطبيق العملي لهذا القانون تبين وجود ثغرات فيه استدعت إجراء عدة تعديلات له بموجب مراسيم تشريعية، إلا أنه أرسى جملة من القواعد والإجراءات التي تشكل أساساً للإطار القانوني والإداري لنظام التسجيل المدني بوضعه الراهن، نورد أهمها فيما يلي:

Kommentera

augusti 23, 2008

Nya Testamentet på persiska – MP3

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 5:32 e m

The New Testament : کتاب مقدس

(انجیل متی (کتاب 1	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)
	(فصل 6) (MP3)	(فصل 5) (MP3)
	(فصل 8) (MP3)	(فصل 7) (MP3)
	(فصل 10) (MP3)	(فصل 9) (MP3)
	(فصل 12) (MP3)	(فصل 11) (MP3)
	(فصل 14) (MP3)	(فصل 13) (MP3)
	(فصل 16) (MP3)	(فصل 15) (MP3)
	(فصل 18) (MP3)	(فصل 17) (MP3)
	(فصل 20) (MP3)	(فصل 19) (MP3)
	(فصل 22) (MP3)	(فصل 21) (MP3)
	(فصل 24) (MP3)	(فصل 23) (MP3)
	(فصل 26) (MP3)	(فصل 25) (MP3)
	(فصل 27) (MP3)

(انجیل مرقس(کتاب 2	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)
	(فصل 6) (MP3)	(فصل 5) (MP3)
	(فصل 8) (MP3)	(فصل 7) (MP3)
	(فصل 10) (MP3)	(فصل 9) (MP3)
	(فصل 12) (MP3)	(فصل 11) (MP3)
	(فصل 14) (MP3)	(فصل 13) (MP3)
	(فصل 16) (MP3)	(فصل 15) (MP3)

(انجیل لوقا (کتاب 3	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)
	(فصل 6) (MP3)	(فصل 5) (MP3)
	(فصل 8) (MP3)	(فصل 7) (MP3)
	(فصل 10) (MP3)	(فصل 9) (MP3)
	(فصل 12) (MP3)	(فصل 11) (MP3)
	(فصل 14) (MP3)	(فصل 13) (MP3)
	(فصل 16) (MP3)	(فصل 15) (MP3)
	(فصل 18) (MP3)	(فصل17) (MP3)
	(فصل 20) (MP3)	(فصل 19) (MP3)
	(فصل 22) (MP3)	(فصل 21) (MP3)
	(فصل 24) (MP3)	(فصل 23) (MP3)

(انجیل یوحنا(کتاب 4	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)
	(فصل 6) (MP3)	(فصل 5) (MP3)
	(فصل 8) (MP3)	(فصل 7) (MP3)
	(فصل 10) (MP3)	(فصل 9) (MP3)
	(فصل 12) (MP3)	(فصل 11) (MP3)
	(فصل 14) (MP3)	(فصل 13) (MP3)
	(فصل 16) (MP3)	(فصل 15) (MP3)
	(فصل 18) (MP3)	(فصل 17) (MP3)
	(فصل 20) (MP3)	(فصل 19) (MP3)
	(فصل 21) (MP3)

(اعمال رسولان (کتاب 5	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)
	(فصل 6) (MP3)	(فصل 5) (MP3)
	(فصل 8) (MP3)	(فصل 7) (MP3)
	(فصل 10) (MP3)	(فصل 9) (MP3)
	(فصل 12) (MP3)	(فصل 11) (MP3)
	(فصل 14) (MP3)	(فصل 13) (MP3)
	(فصل 16) (MP3)	(فصل 15) (MP3)
	(فصل 18) (MP3)	(فصل 17) (MP3)
	(فصل 20) (MP3)	(فصل 19) (MP3)
	(فصل 22) (MP3)	(فصل 21) (MP3)
	(فصل 24) (MP3)	(فصل 23) (MP3)
	(فصل 26) (MP3)	(فصل 25) (MP3)
	(فصل 28) (MP3)	(فصل 27) (MP3)

(رومیان (کتاب 6	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصلر 3) (MP3)
	(فصل 6) (MP3)	(فصل 5) (MP3)
	(فصل 8) (MP3)	(فصل 7) (MP3)
	(فصل 10) (MP3)	(فصل 9) (MP3)
	(فصل 12) (MP3)	(فصل 11) (MP3)
	(فصل 14) (MP3)	(فصل 13) (MP3)
	(فصل 16) (MP3)	(فصل 15) (MP3)

(قرنتیان اول (کتاب 7	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)
	(فصل 6) (MP3)	(فصل 5) (MP3)
	(فصل 8) (MP3)	(فصل 7) (MP3)
	(فصل 10) (MP3)	(فصل 9) (MP3)
	(فصل 12) (MP3)	(فصل 11) (MP3)
	(فصل 14) (MP3)	(فصل 13) (MP3)
	(فصل 16) (MP3)	(فصل 15) (MP3)

(قرنتیان دوم (کتاب 8	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)
	(فصل 6) (MP3)	(فصل 5) (MP3)
	(فصل 8) (MP3)	(فصل 7) (MP3)
	(فصل 10) (MP3)	(فصل 9) (MP3)
	(فصل 12) (MP3)	(فصل 11) (MP3)
	(فصل 13) (MP3)

(غلاطیان (کتاب 9	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)
	(فصل 6) (MP3)	(فصل 5) (MP3)

(افسسیان (کتاب 10	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)
	(فصل 6) (MP3)	(فصل 5) (MP3)

(فیلیپیان (کتاب 11	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)

(کولسیان (کتاب 12	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)

(تسالونیکیان اول (کتاب 13	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)

(تسالونیکیان دوم (کتاب 14	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 3) (MP3)

(تیموتاوس اول (کتاب 15	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)
	(فصل 6) (MP3)	(فصل 5) (MP3)

(تیموتاوس دوم (کتاب 16	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)

(رساله تیطس (کتاب 17	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 3) (MP3)

(فلیمون (کتاب 18

(فصل 1) (MP3)

(رساله به عبرانیان (کتاب 19	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)
	(فصل 6) (MP3)	(فصل 5) (MP3)
	(فصل 8) (MP3)	(فصل 7) (MP3)
	(فصل 10) (MP3)	(فصل 9) (MP3)
	(فصل 12) (MP3)	(فصل 11) (MP3)
	(فصل 13) (MP3)

(رساله یعقوب (کتاب 20	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)
	(فصل 5) (MP3)

(رساله اول بطرس (کتاب 21	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)
	(فصل 5) (MP3)

(رساله دوم بطرس (کتاب 22	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 3) (MP3)

(رساله اول یوحنا (کتاب 23	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)
	(فصل 5) (MP3)

(رساله دوم یوحنا (کتاب 24

(فصل 1) (MP3)

(رساله سوم یوحنا (کتاب 25

(فصل 1) (MP3)

(رساله یهودا (کتاب 26

(فصل 1) (MP3)

(مکاشفه یوحنا (کتاب 27	(فصل 2) (MP3)	(فصل 1) (MP3)
	(فصل 4) (MP3)	(فصل 3) (MP3)
	(فصل 6) (MP3)	(فصل 5) (MP3)
	(فصل 8) (MP3)	(فصل7) (MP3)
	(فصل 10) (MP3)	(فصل 9) (MP3)
	(فصل 12) (MP3)	(فصل 11) (MP3)
	(فصل 14) (MP3)	(فصل 13) (MP3)
	(فصل 16) (MP3)	(فصل 15) (MP3)
	(فصل 18) (MP3)	(فصل 17) (MP3)
	(فصل 20) (MP3)	(فصل 19) (MP3)
	(فصل 22) (MP3)	(فصل 21) (MP3)

<!– start

غيره

1-
2-
3-

–>

Kommentera

Några persiska ordspråk, del 2

Sparat under: Iran, persiska — iranistik @ 5:17 e m

svensk motsvarighet/förklaring	ordagrann översättning	persiskt ordspråk
Det här är fel från början till slut.	Vattnet är förorenat från källan.	”آب از سر چشمه گل آلوده”
Här är allt lugnt och stilla.	Vattnet rör sig inte	آب از آب تکان نمی خوره
När någonting är så osannolikt att det är att likna vid en kakafoni som blir melodiös.	När vattnet rinner uppåt sjunger grodorna Abu Atta	آب که سر بالا میره قورباغه ابو عطا می خونه
Han finner inte rätta tillfället att visa sina talanger och förmågor.	Han ser inte till något vatten, annars är han en skicklig simmare.	آب نمی بیند وگرنه شناگر قابلیه
Ge aldrig upp utan pröva allt.	Mellan den här pelaren och den där finns befrielsen.	از این ستون تا آن ستون فرج است
Han försöker hålla båda parterna nöjda.	Än slår han på spiken, än på hästskon.	یکی به نعل می زند یکی به میخ
att göra en höna av en fjäder.	en kråka, fyrtio kråkor	یک کلاغ، چهل کلاغ
När någon frågar om råd och sedan bara svarar jag vet…det där visste jag…	Lägg en tegelsten i grytan också!	یک خشت هم بگذار در دیگ

Kommentera

augusti 18, 2008

Översättning av uzbekisk artikel om Ryssland Georgien

Sparat under: uzbekiska, översättningar — iranistik @ 11:31 e m

Россия ўз қўшинларини Грузия ҳудудидан чиқара бошлади
Бу ҳақда Россия бош штаби раҳбари ўринбосари Анатолий Ноговицин эълон қилди.

Бироқ Грузия Ички ишлар вазирлиги матбуот котиби Шота Утиашвили Россия қўшинлари ҳануз Грузия ҳудудида қолаётганини маълум қилмоқда.

Курск шаҳрида чиқиш қилган Россия президенти Дмитрий Медведев эса ўз мамлакатига қилинган ҳар қандай хуруж жавобсиз қолмаслиги тўғрисида огоҳлантирди.

“Агар кимлардир жазоланмасдан бизнинг фуқароларимиз, аскарларимиз ёки тинчликпарвар кучларимизни ўлдириш мумкин, деб ҳисоблаётган бўлса, биз ҳеч қачон бунга йўл қўймаймиз. Кимда-ким бундай қилишга уринса, шунга яраша муносиб жавоб қайтарамиз. Бизда бунинг учун барча манбаалар, жумладан, иқтисодий, сиёсий ва ҳарбий салоҳиятимиз етарлича. Агарда кимлардир шу пайтгача шундай ўйларга борган бўлса, бундан ҳозироқ воз кечиши лозим”,- деди Дмитрий Медведев.

Ryssland har börjat dra tillbaka sina trupper över Georgiens gräns
Detta enligt uppgift från den ryska chefsstabens befälhavares talesman Anatolij Nogovitsin. Men det georgiska inrikesministeriets pressekreterare Sjota Utiashviliy uppger att ryska trupper fortfarande dröjer sig kvar innanför Georgiens gränser.

Under ett framträdande i staden Kursk varnade den ryske presidenten Demitrij Medvedev att ingen som helst aggression mot hans land kommer att lämnas obesvarad.

”Om någon räknar med att kunna döda våra medborgare, soldater, eller fredsbevarande styrkor ostraffat, kommer vi aldrig att tillåta detta. Vem som än försöker något sådant kommer vi att reagera mot på lämpligt sätt. Vi kommer att använda oss av alla medel som står i vår makt, ekonomiska, politiska och militära. Vem som än har tänkt i andra banor hittills kommer hädanefter att tvingas tänka om” – sa Dimitrij Medvedev.

Glosor:
ўринбосар             = ställföreträdare, representant, vice-
Бироқ                    = dock, ännu, forfarande, emellertid
ҳар қандай хуруж = varje form av aggression/angrepp
Кимда-ким            = vemhelst, vem det än vara må
яраша                    = passande, lämplig
урин-                    = försöka, sträva
шу пайтгача          = hitintills

Kommentera

Fixed Pie Mentality

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 9:49 e m

För länge sedan hörde jag ett föredrag, där talaren citerade en känd amerikansk författare Sean Covey, som skrivit boken ”Seven Habits of Highly Effective People”. I boken tar författaren upp olika framgångskoncept, och deras motsatser. Ett exempel på felaktigt tänkande är ”Fixed pie mentality” (Jag har svårt att översätta detta). Det går ut på att man ser tillvaron som en paj – låt oss säga en svensk rabarberpaj. Om du får en bit paj så får jag mindre. Därför måste jag bevaka dig så du inte tar för mycket av den där pajen. Det vore ju inte bra för då blir jag kanske utan. Detta tänkande gör att jag skiner upp som en sol när det går dåligt för dig. Går det bra för dig blir jag däremot allvarligt bekymrad. :C

Enligt Sean Covey är detta inte ett vinnarconcept. Istället menar han att pajen kan växa genom det tillskott varje person bidrar med. Det blir mer paj åt alla med rätt mentalitet. Det låter nästan för bra för att vara sant. Men om det är sant att Gud har en plan för varje människa så kan ingen annan ta ifrån dej det Gud har planerat för dig, förutom du själv förstås.

Det finns ett arabiskt ord رقابت som har lånats in av persiskan och det brukar översättas med konkurrens eller rivalitet. Det betyder från början att man bevakar varandra, håller varandra under uppsikt. Sedan finns det ett rent persiskt uttryck چشم و هم چشمی, möjligen är det ett försök till översättningslån av ovanstående arabiska ord. Det betyder ungefär rivalitet, men ordagrant betyder det öga-och-öga-tillbaka.

Kommentera

augusti 10, 2008

Iransk film

Sparat under: Iran, film, persiska — iranistik @ 9:09 e m

17 juli 2008:
Det var ett tag sen sist jag skrev något nu. Det går inte an att bara lämna sin blogg så där så jag får väl skriva några rader…

Häromveckan köpte jag några iranska filmer och laddade ned ytterligare några från www.iranproud.com. Jag minns när jag skrev min examensuppsats i pedagogik. Den handlade om språkinlärning, och ett av resultaten av enkäter och så vidare var att eleverna ville se mer film på lektionstid. De trodde de skulle lära sig mer av det. Visst kan man vara cynisk och säga att de bara var lata, men film, tillsammans med andra läromedel är ett alldeles ypperligt sätt att få språklig input som liknar den verkliga. Så, ja, det var nog mycket med språkinlärning som syfte jag bänkade mig framför videon förra veckan…

Jag såg alltså följande filmer:

Mohakeme – (Trial)

Hokm – (The Verdict)

Shahre Ziba – (Beautiful City)

Shabhaye Tehran – (The Nights of Teheran)

Marmoolak – (The Lizzard)

Party

Tofiqe Ejbari (A Blessing in Disguise)

Charshanbe Soori

Ekhrajiha

och Lejonkungen på persiska men den räknas väl inte.

Jag hinner tyvärr inte skriva om alla filmerna, men en av dem vill jag gärna skriva några rader om. Filmen heter Marmoolak, vilket betyder ”Ghecko-ödlan” på persiska. Den handlar om en brottsling som blir deprimerad och efter ett självmordsförsök hamnar på sjukhus bredvid en mulla. Mullan tycker synd om honom och ger honom ett tillfälle att rymma genom att lämna sina kläder utan uppsikt. ”Ödlan” tar alltså mullans atiraljer och rymmer i mullakläder. Väl ute i samhället får han mycket uppmärksamhet och blir behandlad som en mulla (på gott och ont) och såsmåningom gör några personer från en by anspråk på honom som ”deras” mulla. Han får predika och hamnar i en massa obekväma situationer. Genom missförstånd och förvecklingar blir han byns store välgörare…

Marmoolak

Man kan lätt tro att det här är ett iranskt original, med tanke på alla mullor och allt, men när jag nämnde om filmen för min irakiske arbetskamrat Saad kände han genast igen storyn. Förlagan är alltså en egyptisk film från åttiotalet som heter Al-Shaytan ya’ez – ”Satan predikar”. I denna film lyckas brottslingen fly genom att hans fängelsetransport råkar ut för en olycka där även en mulla är inblandad. Resten verkar i allt väsentligt vara detsamma. Jag har försökt ladda ned filmen men inte lyckats än.

Al- Shaytan yaez - den egyptiska förlagan till Marmoolak

Man kan förvånas över att man får göra en komedi om en mulla i Iran, men filmen är från Khatamitiden då något litet frihet sipprade fram. Filmen förbjöds senare (efter vad jag hört), men visst är det märkligt att den överhuvudtaget tolererats i Iran. Någon av mina iranska bekanta hade en teori om att man ville visa hur öppet Iran var, en annan påstod att filmen var till för att folk skulle få ventilera sin ilska så att inga större ”vredesyttringar” ägde rum, men faktum kvarstår att hela fenomenet är märkligt.

Temsah - i färd med att strypa en degarandish - "en oliktänkande"

10 augusti, 2008:
Ytterligare ett antal filmer senare…

Santoori -The Music Man (Den är inte så sliskig som titeln tycks antyda)

Cinema Cinema ast

Royaye Khis…

och så har jag fått ytterligare några filmer som jag ännu inte hunnit se:

Khun-e bazi

In zan harf nemizanad

Och så har jag laddat ned några avsnitt av iranska TV serier:

Qarargah-e Maskoonioch … sist men inte minst, den legendariska TV-serien från innan revolutionen:

Daei-jun Napelon (1976-77) handlar om en stollig och elak farbror som tror att han är Napoleon och ser det som sin främsta uppgift att bekämpa engelsmännen. Han ser engelsmännens konspirationer bakom allt som händer…
Iransk film är faktiskt jättekul. Vilket bra sätt att lära känna iransk kultur! En bild säger mer än tusen ord sägs det. Och film är inte en bild utan tusen…

Kommentera

juli 21, 2008

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 11:10 e m

Många säger att det persiska alfabetet ser så svårt ut. Men hur svårt kan det vara att lära sig ett 30-tal tecken egentligen?

Lektion 3-7 på den här sidan: http://www.learn-persian.com/svenska/index_grammatik.php …
handlar om det persiska alfabetet. Här kan du också lära dig grunderna i persisk grammatik. Faktum är att du klarar dig VÄLDIGT långt med den grammatik som de här sidorna ger dig.

persiska alfabetet

Kommentera

Konstitutionsdomstolen samlas i morgon

Sparat under: turkietturkiska, översättningar — Etiketter:turkietturkiska — iranistik @ 9:58 e m

Anayasa Mahkemesi yarın tarih için toplanacak

A.A

21 Temmuz 2008

Anayasa Mahkemesi heyeti, yarın yapacağı gündem toplantısının ardından AK Parti hakkında açılan kapatma davası için gün belirleyecek.

Yüksek Mahkeme heyeti, yarın saat 13.30′da toplanarak, bazı kanunların iptali ve yürürlüklerinin durdurulması istemiyle açılan 10 davada ilk ve esas incelemesini yapacak.

Raportör Osman Can’ın raporunu inceleyen Heyet, bu toplantının ardından Ak Parti hakkında açılan kapatma davasıyla ilgili bir gün belirleyecek.

Üyeler, belirlenen günde bir araya gelerek kapatma istemini esastan görüşmeye başlayacak.

Ak Parti hakkındaki kapatma davasını, 11 kişiden oluşan Anayasa Mahkemesi Heyeti karara bağlayacak. Asıl üyelerden herhangi birinin bulunmaması veya emekliye ayrılması durumunda 4 yedek üyeden en kıdemlileri heyete katılacak.

Anayasa’ya göre bir siyasi partinin kapatılmasına karar verilebilmesi için nitelikli çoğunluğun oyu aranacak. Buna göre, kapatma kararı için Anayasa Mahkemesinin 11 asıl üyesinin en az 7’sinin oyu gerekecek.

Anayasa Mahkemesi Raportörü Osman Can, Yüksek Mahkeme’ye sunduğu raporunda, Ak Parti‘nin kapatılması istemiyle açılan davanın reddine karar verilmesi gerektiği görüşünü savunmuştu.

Konstitutionsdomstolen samlas i morgon

A.A

21 juli 2008

Konstitutionsdomstolens rådsförsamling ska efter det möte som står på dagordningen imorgon besluta om dag för ett mål som gäller nedläggning av AK-partiet.

Högsta domstolsrådet kommer att samlas i morgon klockan 13.30, för att göra en första grundläggande undersökning av 10 stämningar med krav på att vissa lagar upphävs och att deras giltighet stoppas.

Rådet som undersöker Reportern Osman Cans rapport, ska efter detta möte utse en dag för det mål som gäller nedläggning av Ak-partiet.

Medlemmarna ska på den utsedda dagen sammanträda och påbörja en grundlig diskussion angående kravet på nedläggning.

Målet som gäller nedläggning av Ak-partiet ska avgöras av konstitutionsdomstolens rådsförsamling, vilken består av 11 personer. Om någon av de ordinarie ledamöterna inte infinner sig eller pensioneras, kommer de äldsta av 4 suppleanter ansluta sig till rådsförsamlingen.

Enligt konstitutionen krävs en kvalificerad majoritet av ledamöternas röster för att ett politiskt parti ska kunna stoppas. Alltså krävs åtminstone 7 av de 11 ordinarie medlemmarna i konstitutionsdomstolens röster för att beslutet om nedläggning ska gå igenom.

I den rapport Konstitutionsdomstolens reporter Osman Can har inlämnat försvaras diskussionen om nödvändigheten av ett avslag för stämningen mot Ak-partiet.

Källa: http://www.hurriyet.com.tr/gundem/9481540.asp?gid=233&sz=61157

Kommentera

juni 26, 2008

Hello world!

Sparat under: Uncategorized — iranistik @ 7:20 e m

Welcome to WordPress.com. This is your first post. Edit or delete it and start blogging!

Kommentarer (1)

juni 19, 2008

Konstiga uzbekiska verbformer, del 1

Sparat under: uzbekiska — iranistik @ 9:35 e m

Den modala partikeln –emish kan läggas till finita former av presumptivt futurum för att bilda inidirektivt futurum – vilket uttrycker ”hörsägen” hos en framtida handling.

positiv
Singular
1	yozar emisman	jag ska skriva [sägs det]	o’qir emishman	jag ska läsa [sägs det]
2	yozar emishsan	du ska skriva [sägs det]	o’qir emishsan
3	yozar emish	han ska skriva [sägs det]	o’qir emish
Plural
1	yozar emishmiz	vi ska skriva [sägs det]	o’qir emishmiz
2	yozar emishsiz	ni ska skriva [sägs det]	o’qir emishsiz
3	yozar emishlar	de ska skriva [sägs det]	o’qir emishsiz

negative
Sing
1	yozmas emishman	jag ska inte skriva [sägs det]	o’qimas emishman	jag ska inte läsa [sägs det]
2	yozmas emishsan	du ska inte skriva [sägs det]	o’qimas emishsan
3	yozmas emish	han ska inte skriva [sägs det]	o’qimas emish

Reflektion: Fenomenet indirektiva verbformer känner jag igen från persiska. Det som är nytt är att de fungerar i presenssystemet i uzbekiska. I persiska finns de bara i preteritumsystemet.

Kommentera

juni 17, 2008

Embarking on Uzbek

Sparat under: uzbekiska — iranistik @ 9:21 f m

Jag hade tänkt att utveckla min uzbekiska lite mer nu. Min strategi är att med kunskaper i andra turkspråk som grund (i mitt fall azeri) satsa på en konvertering. Efter att ha kollat lite på uzbekisk grammatik, ordförråd etc, har jag kommit fram till att verbsystemet och s.k ‘gerunds’ (adverb som är avledda från verb genom suffix) är de områden där de stora skillnaderna finns. Det blir alltså där jag sätter in stöten. Som vanligt skriver jag för att lära, och själva aningen om att texterna har en potentiell läsarskara fungerar som en slags motivation för mig att skriva.:) En annan skrivarmotor är pengar, men det är en annan historia, den gäller inte just här.

Adverb som avletts från verb genom suffixet: ”-gach”uttrycker en handling som avslutats och omedlebart följs av huvudverbets handling. Utöver tids-/ordningsföljd finns det även andra band mellan de två handlingarna: Den handling som uttrycks genom adverbet kan ha lett till eller utlöst huvudverbets handling. Ibland är det själva ögonblicket för adverbhandlingens avslutande som är i fokus; ibland är det de omedelbara konsekvenserna av den avslutade handlingen. Adverb av suffixet ”-gach” antyder ofta en brådska i huvudverbets handling.

Tayyora Amudaryoga kelgach , tayyoradagi sun’iy muz eriy boshladi.
’Så snart flygplanet kom fram till Amu Darya-floden, började den konstgjorda isen ombord att smälta.’

Baxshi dostonini tamom qilgach, eshituvchilar olqishladilar.
’Så fort folkmusiksångaren avslutat sin story, började publiken att applådera’

Hadeganda javob bo’lmagach, qattiqroq qoqdi.
’Då han inte fick svar omedelbart, knackade han lite bestämdare.

’Marhamat, mehmon, – dedi salomlashgach.
’Varsågod och stig in, sa han så snart de hälsat på varann.’

O’lik korgach, xayrli ishga qo’l urish yaxshilik elomati emas emish.
’Det lär inte vara ett gott tecken att se ett lik innan man ska göra en god gärning.’

Källa: (Bodrogligeti 2002, Modern Literary Uzbek, Muenchen: LINCOM)

Reflektion: Motsvarande suffix finns även i azeri. Om jag inte minns fel ser det ut så här -əcək (-acaq?)

Kommentera

juni 2, 2008

Några azeriska ordspråk med engelsk motsvarighet

Sparat under: azeri — iranistik @ 1:32 f m

Azərbaycanca‐ İngiliscə atalar sözü qarşılıqları:

Aşpaz iki olanda şorba şit olar.	Too many cooks spoil the broth.	(ju fler kockar desto sämre soppa)
Vaxt sərvətdir.	Time is money.	(tid är pengar)
Qonşu toyuğu qaz görünər, özgə divarı düz görünər. Qonşu aşı dadlı olar.	The apples on the other side of the wall are sweeter.	(gräset är grönare på andra sidan)
Hər ışıldayan qızıl deyil.	All that glitters is not gold.	(Allt är inte guld som glimmar)
Zahirə inanma.	Appearances are deceptive.	(skenet bedrar)
Eşşəyə qızıl çatsan, qiyməti artmaz.	An ass is but an ass, though laden with gold.	(snus är snus om än i gyllne dosor)
Nə töksən aşına, o gələr qaşığına.	As you make your bed, so you must lie in it.	(som man bäddar får man ligga)
Əkdiyini biçərsən	As you sow, so shall you reap.	(vad man sår får man skörda)
Çıraq öz dibinə ışıq verməz.	At the foot of the candle it is dark.	(i stormens öga är det lugnt)??
Qara xəbər tez gələr.	Bad news travels fast.
Qəp mal yiyəsinə qayıdar. (yiyə = ägare)	A bad penny always comes back.
Bugünkü yumurta sabahkı toyuqdan yaxşıdır. Bugünkü piy sabahkı quyruqdan yaxşıdır. Bugünkü toyuq sabahkı qazdan yaxşıdır.	Better an egg today, than a hen tomorrow.	(bättre en fågel i handen än tio i skogen)
Damı böyük olanın qarı da çox olar.	A big head has a big ache.
İyidi sözündən tutarlar.	A bird is known by its note, and a man by his talk.
Qaranın üstünə boyaq olmaz.	Black will take no other hue.
İlan vurmuş ala çatıdan qorxar.	A burnt child dreads fire.	(Bränt barn skyr elden)
Qoruyan gözə çöp düşər.	Care killed a cat.	(Nyfiken i en ask)
Dəvə yatar, yuxuda çiyid görər.(çiyid = kärnor, frön = هسته، تخم، پنبه دانه)	The cat dreams of mice.
Əvvəlcə məscidin içi, sonra eşiyi.	Charity begins at home.	(Sopa först framför egen dörr)
Hesabı pak olanın üzü də ağ olar.	A clear conscience fears no accusation.	(Den som inte har något att dölja, har heller inget att frukta)
Çox göylə getməyin təpəsi üstə yerə gəlməyi də var. Hər göyə gedənin üzüqoylu gəlməyi də var.	Climb not too high, lest the fall be greater.
Yorğanına görə ayağını uzat.	Cut your coat according to your cloth. Stretch your legs according to your coverlet.	(Man ska inte ta sig vatten över huvudet.) alternativt: (Håll dig på mattan!)
Dinsizin öhdəsindən imansız gələr.	Diamond cuts diamonds.	lika barn leka bäst. järn ger skärpa åt järn.
Saman çöpünü dirək eləmə.	Donʹt make a mountain out of a mole hill.	(att göra en höna av en fjäder)
Boğulan adam kosa‐kola əl atar.	A drowning man will cluch at a straw.	(att gripa efter ett halmstrå)
Tez tərpənən qız alar, gec tərpənən dul alar.	The early bird catches the worm.	(först till kvarn får först mala)
Boşçuval ayaq üstə dayanmaz.	An empty sack cannot stand upright.	En tom säck kan inte stå upprätt.*
Eşşəyin anqırtısı özünə xoşgələr.	Every ass likes to hear himself bray.	Varje åsna gillar att höra sig själv bröla.*
Dözən aparar.	Everything comes to him, who waits.
Iyid yüz yaşar, fürsət bir düşər.	Opportunity seldom knocks twice. Fortune knocks once at least at every manʹs gate.	(iyid = kämpe, hjälte, modig)
Çağrılan yerə ərinmə, çağrılmayan yerdə görünmə. (ərinmək = skämmas, blygas)	Go neither to a wedding, nor a christening without invitation.	(Skäms inte att gå dit du är inbjuden, visa dig inte där du inte är inbjuden)
Ürəkdən ürəya yol olar.	Heart speaks to heart.
Ehtiyat iyidin yaraşığıdır.	He that fights and runs away may live to fight another day. Förskiktighet är hjältens prydnad.	(bättre fly än illa fäkta) (yaraşıq = برازندگی، زیبندگی، آراستگی، زیب، زیور، زینت)
İsti istəyən tüstüsünə dözər.	He that would have eggs, must endure the cacklings of hens.
Əski hamam, əski tas.	It is the same old story in the same old day.
Ağıla gəlməyən başa gələr.	It is the unexpected that always happens.
Elm qara daşları dələr.	Knowledge is power.
Yerimədən yügürmə.	Learn to walk before you run.
Olan olub, keçən keçib.	Let bygones be bygones.
Yel ile gələn yel ilə gedər.	Lightly come, lightly go. Easy come, easy go.	(lätt fånget lätt förgånget)
Dəmir qapının taxta qapıya işi düşər.	A lion may come to be beholden to a mouse.
Damla‐ damla göl olar.	Little and often fills the purse.	(många bäckar små blir till en stor å)
Aslan qocalanda götünə qarışqa daraşar.	Little birds peck at the dead lion.
Bəy verən atın dişinə baxmazlar.	Never look a gift horse in the mouth.	(skåda inte given häst i mun)
İşləməyən dişləməz.	No gain without pain.
Bir gül ilə bahar olmaz.	One swallow does not make a summer. One flower makes no garland.	(En svala gör ingen sommar)
Gözdən geden könüldən də gedər.	Out of sight, out of mind.
Zədəli alma bir anbarı kifsədər.	A rotten apple injures its neighbours.
Görmək hara, eşitmək hara? Bir görmək min eşitməkdən yaxşıdır.	Seeing is believing.
Susmaq razılıq əlamətidir.	Silence gives consent.	Den som tiger samtycker.
Qızını döyməyən dizinə döyər.	Spare the rod, and spoil the child.
Danışmaq gümüşdürsə, susmaq qızıldır.	Speech is silver, silence is golden.	(tala är silver – tiga är guld)
Dəmiri isti ikən döyərlər.	Strike while the iron is hot.	(det gäller att smida medan järnet är varmt)
Od olan yerdən tüstü çıxar. Ocaq yanmasa, tüstü çıxmaz.	There is no smoke without fire. Where there is smoke, there is fire.	(ingen rök utan eld)
Tələsənin kündəsi küt gedər. Tələsən yolda qalar. Tələsənin ayağı büdrər.	The hasty hand catches frog for fish. Haste makes waste.	(hastverk är lastverk)
Axırda gülən yaxşı gülər.	He laughs best, who laughs last.	(skrattar bäst som skrattar sist)
Qonaq bir olsa, ev yiyəsi öküz kəsər.	For a single guest one could kill a cow.
Olacağın qarşısını almaq olmaz.	What must be, must be.
Bir ata yeddi oğul bəslər, yeddi oğul bir atanı bəsləməz.	One father can support ten children; ten children cannot support one father. One father is enough to govern one hundred sons, but not a hundred sons one father.
Qızıl odda, insan möhnətdə bəlli olar.	Fire is the test of gold; adversity of friendship.
Balıq başdan qoxuyar.	The fish always stinks from the head downwards.
Suyu bulandırır, balıq tutsun.	It is good fishing in troubled waters.
Dəli quyuya bir daş atar, yuz ağıllı çıxara bilməz.	A fool may throw a stone into a well, which a hundred wise men cannot pull out.
Ayağın büdrəməsi dilin büdrəməsindən yaxşıdır.	Better the foot slip than the tongue.
Qurd dərisini dəyişər, xasiyyətini dəyişməz.	The fox may grow grey, but never good.
Hər şeyin təzəsi, dostun köhnəsi.	Old friends and old wine and old gold are best.
Əl əli yuyar, əl də dönər üzü yuyar.	One hand washes another and both the face.
Cins toyuq bərk yumurtlar. Pis toyuq cis yumurtlar.	A black hen lays a white egg.
Eşşayəsədir düyüsü başağrısı gətirər.	Honey is not for the assʹs mouth.
Halva‐ halva deməklə ağız şirin olmaz.	It is not with saying Honey, Honey, that sweetness will come into the mouth.
Yürüyən at özünə qamçı vurdurmaz.	A running horse needs no spur.
İşləyən dəmir pas tutmaz.	Iron not used soon rusts.	(pas = rost)

Kommentera

maj 18, 2008

Azerbajdzjan – eldarnas land

Sparat under: azeri — iranistik @ 10:37 e m

Azerbajdzjan är ett litet land, okänt för de flesta svenskar, en bananrepublik långt långt borta, som de flesta inte har någon som helst uppfattning om. Men historien har fört svenskar och azerbajdzjanier samman mer än en gång. Kanske några svenskar visste att det var här, i staden Bakus oljeinmutningar som bröderna Nobel gjorde sig en förmögenhet som de senare kunde leva gott på, göra revolutionerande uppfinningar och lämna efter sig en fond som genererar det mest prestigefyllda pris en vetenskapsman kan få. Och Azerbajdzjan är idag känt för just sina oljetillgångar och sin lärdom. Här kan ungdomar från hela Kaukasus, Iran och andra närliggande områden få en gedigen utbildning. Och här ger marken och oljekällorna i Kaspiska havet fortfarande ifrån sig det svarta guldet. Azerbazdjan, eldarnas land, ”odlar yurdusu”, en plats där turkiskt, persiskt och ryskt möts och blandas och smälter samman i hettan från solen och de självtända eldarnas flammor. baku Azerbajdzjan blev självständigt 1991 efter Sovjetunionens upplösning och började genast att tala om sin identitet. Landet prövades av ett krig med Armenien där man förlorade en femtedel av sitt territorium och tvingades ta hand om en miljon flyktingar. Vilka är vi egentligen? Varifrån kommer vi? Athurapatekan – en provins i det gamla persien, känt för sina många eldstempel, där man vördade elden som en manifestation av Ormuzd, den gode guden, som tillbads av Zoroastrierna. Eller var det kanske de många brinnande oljekällorna som gav landet dess namn ”eldarnas land”? Meningarna går isär, både om detta och om var Azerbajdzjans hjärtland är beläget. Azerbajdzjanerna är idag ett turkisktalande folk. Så har det varit i 1000 år säger perserna. En del azerer håller med, andra blir aldeles ursinniga och häpnar över persernas fräckhet. ”Vi har alltid varit turkar”. Som om inte detta vore nog är Azerbjdzjan ett delat land, och större delen av dess befolkning och dess yta hör till Iran. Iran är ett land som är djupt förenat med Azerbajdzjan. Med en befolkning på upp till 30% azerispråkiga, och för ett par generationer sedan ännu mer. Med månghundraåriga azeriturkiska dynastier på härskartronen, och med en nuvarande högste ledare Ayatollah Khamenei som är etnisk azerbajdzjanier, kan Iran inte bortse från det faktum att man har en delvis azerbajdzjansk identitet. Det var under början av 1800-talet som Ryssland lade beslag på den norra delen av de turkiskspråkiga västliga delarna av Persien. Gränsen kom att utgöras av Arazfloden.

Banden med Iran kom dock att fortsätta att vara starka, och åtminstone till 1930-talet var kontakterna livliga, och det var mycket vanligt att man gifte sig över gränsen. Under andra världskriget ockuperade Sovjetunionen även de delar av Azerbajdzjan som ligger söder om Arazfloden, och en sovjetstödd republik utropades även på den iranska sidan. Sovjet drog dock tillbaka sitt stöd när kriget var slut och republiken krossades av Shahens trupper. Efter det att Sovjetunionen upplösts förklarade Sovjetrepubliken Azerbajdzjan sig självständig, men krig utbröt med Armenien angående provinsen Qarabağ (Ngorno på Armeniska). Armenien vann kriget, stött av Ryssland, och en miljon azerer tvingades på flykt. Azerbajdzjan har dock hopp om en ljus framtid. De rikliga oljetillgångarna lockar till sig många investerare från väst och en lång olje- och gaspipeline har nyligen invigts för transporter från Baku via Tblisi i Georgien till hamnstaden Ceyan i Turkiet. På så vis når olja från Kaukasus och Centralasien Europa bakvägen, utom räckhåll för Ryssland. Azerbajdzjan upplever just nu något av en ekonomisk boom.

Kommentera

maj 9, 2008

Analys av situationen i Azerbajdzjan inför valet

Sparat under: azeri, översättningar — iranistik @ 12:49 e m

The translator does not necessarily share the views presented in this article.
Tərcüməçi və sayt adminləri aşağıdakı məqaləyə görə heç bir məsuliyyət daşımır.

Torsdag, 10:e april 2008

Oppositionen klandrar folket och folket oppositionen

Hüseynbala Salimov, oberoende analytiker

Att göra en prognos över folkets aktivitet i samhälle och politik, och över dess deltagande i sociopolitiska processer är ingen lätt sak. Ibland visar sig aktivismen inte på det sätt man kunde förvänta sig, och ibland är det tvärtom- och så sätter en vanlig händelse folket i rörelse, och ökar dess engagemang. Ur detta perspektiv är den azerbajdzjanska befolkningens belägenhet inför valet en svårbegriplig situation. Det förefaller som om människor har glömt att man genom valet kan ändra styre. Den sociala dynamiken vittnar om en kaotisk rörelse. Det går inte att förutsäga hur befolkningen tänker eller hur den kommer att agera.

Det är inte bara banden mellan de olika sociala och politiska institutionerna som försvagats, gemenskapen mellan människorna själva har blivit svagare. Numera är den genomsnittlige medborgaren i statistiken oftare en arbetare eller en konsument. Väljarens psykologi märks inte. Diverse antaganden om orsakerna till detta förs på tal. De betraktare som står regeringen nära knyter detta till strömmen av oljedollar. De senaste sociala problemen har om än bara delvis minskat och det förefaller som om minskningen av problemen försvagar folks intresse för politik. Det är naturligt att de regeringen närstående betraktarna är nöjda med detta. Och sanningen är den att oljedollarna har förbättrat ett litet skikts sociala situation medan situationen för den stora majoriteten fortsätter att vara svår.

Så varför visar då inte människor intresse för politik? Varför visar de inte någon politisk aktivitet nu inför det stundande valet? Det fanns tider då tusentals medborgare samlades till politiska möten. Nu samlas i bästa fall några hundratals personer till politiska aktioner. Dessutom var den senaste gången det inträffade i början på förra året, vid tiden för prisökningarna. Det går att föra fram många versioner om orsaken. Enligt de experters åsikt som står oppositionen nära tror folk att varken situationen eller regeringen kan förändras på demokratisk väg, och just därför visar de inget intresse för demokratiska processer och procedurer.

Partiet ”Ett Nytt Azerbajdzjan”, vilket kom till makten 1993 har en repressiv karaktär – först försvagade man den politiska oppositionen, och den blev nästan helt utmanövrerad. Nu är det pressens tur.

Och i valen år 2000, 2003 och 2005 visade folket verkligen stort engagemang. Men av detta blev det inget resultat. Folk som letts bakom ljuset av både regeringen och oppositionen greps av en social misströstan. Dock bör det också sägas att den plattform som krävs för att visa politiskt engagemang inte ges människor. Därför går det heller inte att fastslå vad eller vem folk mest har tappat tron på. Är det själva demokratin eller oppositionens ledare som tappat i förtroende? Tyvärr går det inte att ge något entydigt svar på den frågan. Oppositionen klagar på samhället, och samhället förebrår oppositionen.

Det måste finnas en väl fungerande ömsesidig relation mellan befolkningen och oppositionen.Men nu säger oppositionen att om folket inte kommer i rörelse kommer vi inte att uppnå någon som helst förändring. Folket å sin sida ser på oppositionen som ett ”verket för klagomål på samhälle och politik” och tror att man kan man kan formulera protester t o m mot det faktum att oppositionen inte har folkets stöd. I slutändan är båda parter förlorare, och regeringen, vilken besitter de starka organisatoriska resurserna, kan som alltid bevara sina positioner.Om denna misströstan bara berodde på oppositionen, kunde detta i ett demokratiskt samhälle snart få sin lösning, och en ny opposition kunde bildas. Men problemet är att Azerbajdzjan inte är något demokratiskt samhälle.

Att de politiska partier som formats i början stannar kvar och att de nya försvinner från scenen är ett faktum som inte går att förneka. Partiet ”Ett Nytt Azerbajdzjan”, vilket kom till makten 1993 har en repressiv karaktär – först försvagade man den politiska oppositionen, och den blev nästan helt utmanövrerad. Nu är det pressens tur. Trots att valkampanjernas period ännu inte börjat är de regeringen närstående TV-kanalerna redan igång med sin svartmålningskampanj mot oppositionen och den oberoende pressen. Med sådana förutsättningar kan man säga att det är en svår sak för en ny politisk kraft att komma fram. Och tyvärr är folkets inblandning i dessa processer helt obefintlig. Den genomsnittlige medborgaren är blott en åhörare och åskådare, det enda han kan ägna sig åt är att bevittna processerna.”Ta er an politiken, annars kommer politiken att ta sig an er” hör och läser man demokratins teoretiker säga. De som nu inte engagerar sig i politiken tror felaktigt att de inte påverkas av politiken. Är det så? Naturligtvis inte. Politiken letar sig in i varje situation i människors liv, och om den inte används kommer den frihet som inte bevaras att gradvis gå förlorad. Då kan man vara beklaga sig när man påminns om med vilken möda dessa friheter vanns.

Siyasət – Kontekst – Panorama – Seçki 2008

Cümə axşamı, 10 aprel 2008

Müxalifət cəmiyyəti, cəmiyyət isə müxalifəti qınayır

Hüseynbala Səlimov, müstəqil şərhçi

Cəmiyyətin ictimai-siyasi fəallığını, sosial-siyasi proseslərdə iştirakını proqnozlaşdırmaq o qədər də asan məsələ deyil. Bəzən fəallıq güman edilən hallarda bu, təzahür etdirilmir, bəzən də əksinə olur – bir də görürsən ki, adi bir hadisə cəmiyyəti hərəkətə gətirir, onun fəallığını artırır. Bu baxımdan seçki ərəfəsində Azərbaycan cəmiyyətinin durumu çətin anlaşılan vəziyyətdədir. İnsanlar sanki seçkini, hakimiyyətin seçki ilə dəyişə bilməsini unudublar. Sosial dinamika xaotik hərəkəti andırır. Cəmiyyətin nə düşündüyünü, necə hərəkət edəcəyini müəyyənləşdirmək olmur. Təkcə ayrı-ayrı sosial-siyasi institutlar arasında rabitə zəifləməyib, insanların özləri arasındakı ünsiyyət də azalıb.

İndi orta statistik vətəndaş daha çox işçi və istehlakçıdır. Seçici psixologiyası duyulmur. Bunun səbəbləri ilə bağlı müxtəlif ehtimallar söylənir. Hakimiyyətə yaxın müşahidəçilər bunu neft dollarlarının axını ilə bağlayırlar. Sonuncu sosial problemləri qismən də olsa azaldıb və belə güman edilir ki, problemlərin azalması insanların siyasətə marağını zəiflədir. Təbii ki, bu, hakimiyyətə yaxın müşahidəçilərin qənaətidir. Həqiqət isə budur ki, neft dollarları ancaq kiçik bir təbəqənin sosial vəziyyətini yaxşılaşdırıb. Böyük əksəriyyətin vəziyyəti isə ağır olaraq qalır. Bəs onda insanlar niyə görə siyasətə maraq göstərmir, seçki ərəfəsində siyasi fəallıq nümayiş etdirmirlər?

Minlərlə vətəndaşın mitinqlərə toplaşdığı vaxtlar da olurdu. İndi ən yaxşı halda siyasi aksiyalara yüzlərlə adam toplaşır. Üstəlik bu da sonuncu dəfə ötən ilin əvvəlində, qiymət artımı vaxtı olmuşdu. Səbəb kimi çox versiyalar irəli sürmək olar. Müxalifətə yaxın ekspertlərin fikrincə insanlar vəziyyətin, eləcə də hakimiyyətin demokratik yolla dəyişə bilməsinə inanmırlar, elə bu səbəbdən də demokratik proseslərə və prosedurlara maraq göstərmirlər.

1993-cü ildə hakimiyyətə gələn Yeni Azərbaycan Partiyasının təzyiqi sistemli xarakter daşıyır-əvvəlcə siyasi müxalifət zəiflədildi və demək olar ki, sıradan çıxarıldı. İndi növbə mətbuatındır.

Həqiqətən də 2000-ci, 2003-cü və 2005-ci illərdə insanlar seçkilərdə çox fəallıq göstərdilər. Amma bunun nəticəsi olmadı. Həm hakimiyyət, həm də müxalifət tərəfindən aldadılan insanları sosial məyusluq bürüdü. Amma onu da qeyd etmək lazımdır ki, siyasi fəallıq göstərmək üçün insanlara zəruri səhnə də verilmir. Ona görə də müəyyən etmək olmur ki, insanlar daha çox nəyə və kimə inamlarını itiriblər. Gözdən düşən demokratiyanın özüdür, yoxsa müxalifət liderləri? Təəssüf ki, bu suala birmənalı cavab vermək olmur. Müxalifət cəmiyyətdən gileylənir, cəmiyyət isə müxalifəti qınayır.

Yaxşı halda cəmiyyətlə müxalifət arasında əlaqə və əks əlaqə olmalıdır.

İndi isə müxalifət deyir ki, cəmiyyət hərəkətə gəlməsə hər hansı dəyişikliyə nail olmaq mümkün deyil. Cəmiyyət də öz növbəsində müxalifətə sosial-siyasi etirazlar idarəsi kimi baxır və belə güman edir ki, müxalifət hətta cəmiyyətin dəstəyi olmadan da etirazlar təşkil etməlidir. Son nəticədə hər iki tərəf uduzur və həmişə olduğu kimi güclü inzibati resurslara malik olan hakimiyyət öz mövqelərini saxlaya bilir. Əgər məyusluq təkcə müxalifətlə bağlı olsaydı, demokratik cəmiyyətdə bu, tez bir zamanda öz həllini tapar və yeni müxalifət formalaşardı. Problem ondadır k, Azərbaycanda demokratik cəmiyyət yoxdur.

Ölkədə faktiki olaraq əvvəllər formalaşan və yaranan siyasi partiyalar qalıb və yenilərinin meydana çıxmasından heç danışmaq olmur. 1993-cü ildə hakimiyyətə gələn Yeni Azərbaycan Partiyasının təzyiqi sistemli xarakter daşıyır-əvvəlcə siyasi müxalifət zəiflədildi və demək olar ki, sıradan çıxarıldı. İndi növbə mətbuatındır. Hələ seçkinin təbliğat mərhələsinin başlanmamasına baxmayaraq artıq hakimiyyətə yaxın telekanallar müxalifətə və müstəqil mətbuata qarşı qara təbliğat kampaniyası aparır. Belə fonda yeni siyasi qüvvənin səhnəyə çıxması demək olar ki, müşkül məsələdir. Təəssüf ki, cəmiyyətin də bu proseslərə müdaxiləsi yox dərəcəsindədir. Orta statistik vətəndaş sadəcə dinləyici və tamaşaçıdır, o, prosesləri sadəcə seyr etməklə məşğuldur. Demokratiya nəzəriyyəçiləri yazır və deyirdilər ki, siyasətlə məşğul olun, əks təqdirdə siyasət sizinlə məşğul olacaq. İndi siyasətlə məşğul olmayan insanlar səhv olaraq belə güman edirlər ki, siyasətin təsirindən kənardadırlar. Amma belədirmi? Təbii ki, yox. Siyasət bütün hallarda insanların həyatına sirayət edir və istifadə olunmayan, qorunmayan azadlıq tədricən itirilir. Bu azadlıqların hansı çətinliklə qazanıldığını yada salanda isə təəssüflənməkdən başqa çarə qalmır

Källa: http://www.azadliq.org/Article/2008/04/10/20080410140755647.html

Lyssna på radioprogrammet: http://realaudio.rferl.org/mp3/ch15/2008/04/10/20080410-150000-AZ-program.mp3

qınamaq förebrå, skylla, klandra, skälla ut
təzahür etdirilmir uppenbaras inte, uppdagas ej, visar sig ej, blir inte synligt
seçki ərəfəsində inför valet, på tröskeln till valet
andırmaq vittna om. tyda på, påminna om
hakimiyyət styre, regim, auktoritet, makten, regeringen
duyulmaq kännas, bli medveten, märkas
Üstəlik förutom, utöver, dessutom, tillråga på detta
cəmiyyət befolkningen, folket, samhället

Kommentera

Äldre inlägg »

Hidden meaning: Someone who does unwillingly what he is supposed to do as a matter of course will never do it well Applicability: criticizing someone who has to be forced to do what he’s supposed to do.	Literal translation: If you have to drag a dog to the hunt, neither he nor his hunting is any good.	الكلب اللي بدك تجرّه عالصيد لا فيه ولا في صيده <El kalb elle beddak tegorroh 3al-said, la feeh wa la f’saidoh>
Hidden meaning: A skilful worker can do good work even with inadequate tools Applicability: Criticizing lazy/incompetent workers who blame their tools for the poor job they do.	Translation: The skilful spinster spins with the leg of a donkey	<El Ghazzala el shatra teghzel be regl humar>
Hidden meaning: Criticizing those who act in a manner opposite to what had been expected. Applicability: When someone behaves in such a way as to provoke a negative reaction where a positive one had been expected.	Translation: We invited the bald man to keep us company; he uncovered his baldness and scared us.	جابنا الأقرع ليونّسنا كشف قرعته و خوّفنا<Gebna el-aqra3 la’y wannesna, kachaf qar3etoh w’khawwafna>
Hidden meaning: Do your actions where it should be done.Applicability: Criticizing those who do the correct things to the incorrect people.	Literal translation: You who is building in someone else`s property, you who is raising someone else’s kids.	يا باني في غير ملكك يا مربّي في غير ولدك <Ya bani fi gher melkak, ya merabi fi gher weldak>
Hidden meaning: Sad people will always be sad.Applicability: Complain about being sad.	Literal translation: When the sad woman started to be happy, she could not find a place for her.	جت الحزينه تفرح ما لقتلهاش مطرح<Gat elhazina tefrah ma lketlahash matrah>
Hidden meaning: Do not continue trating your kids as children. Applicability: When someone treats his mature son as a kid.	Literal translation: When your son grows up, treat him as a brother.	<In keber ebnak khaweeh> ان كبر ابنك خويه
Hidden meaning: Some people get things while they are not qualified for them.Applicability: When someone get something that s/he cann’t use.	Literal translation: The earings are given to those without ears.	<Yedi elhalak leli bela wedan>يدي الحلق للي بلا ودان
Hidden meaning: Do not listen to people telling you about others insulting you. Applicability: When someone tells another how he was insulted by a third one.	Literal translation: That who insulted you is that who told you about the insult.	ما شطمك الّا من بلغك <Ma shatamak ela man balaghak>
Hidden meaning: Looks are deceivingApplicability: To express disappointment when something big is expected but never materializes.	Literal translation: The camel went through labor only to give birth to a mouse	تمخض الجمل و ولد فأرا<tammakhada al gamalu wa walada fa’aran>
Meaning: He is no good, and by hanging around the wrong company, he got worse. Usage: To criticize the follower of a charlatan.	Literal translation: Like the dog of the tobacco salesman, one-eyed, and a nicotine addict.	زي كلب الخشاشني أعور و كييف<Zay kalb el-khashashni, a3war we kayyeef>
Meaning: They are trying to get more than they can. Usage: To criticize those who insist on getting what is not available for giving.	Literal translation: We tell them it is a bull, they say milk it	نقللهم ثور يقولوا احلبوه<No’ollohom Tor, ye’oolo iHlibooh>
Meaning: To the biased eye, the ugliest can look beautiful. Usage: To criticize people with clearly biased opinions.	Literal translation: A beetle saw her children on the wall, she said they look like a string of pearls	خونفيشة شافت ولادها عالحيط قالت ده عقد مسلسل<khonfesa shafet weladha 3al Hait ‘alet da 3okD mesalsel>
Meaning: To the biased eye, the ugliest can look beautiful. Usage: To criticize people with clearly biased opinions.	Literal translation: The mother of a monkey sees him as beautiful and graceful as a deer	القرد في عين أمه غزال<El-’erd fi 3ein ‘ommoh ghazal>
Hidden meaning : Make up (cosmetics) can make the ugly quite pretty.Applicability: Don’t be fooled by appearances..	Literal translation: Dress-up the beatle, it becomes the Lady of the Ladies	لبّس الخونفسة تبقى ستّ النساء<labbes el khonfesa teb’a sett el nesa>
Applicability: Said to a girl who wants to marry anyone for only being wealthy.Hidden meaning: Don’t get attracted by money.	Literal translation: If you ”marry” a monkey for his wealth, the money goes and the monkey remains as is ..	يا واخدة القرد على كتر ماله، يروح المال و يفضل القرد على حاله<ya wakhda el erd 3ala kotr maaloh, yerooH el maal we yefDal el erd 3ala Haloh>
Hidden meaning: Habits stick to the person all his lifeApplicability: Criticizing somebody for his bad habits	Literal translation: The trumpet player dies, and his finger is still playing	يموت الزمّار و صباعه بيلعب <yemoot el zammar we soba3oh beyel3ab>
Applicability: Criticizing somebody for his bad habits Hidden meaning: Habits stick to the person all his life	Literal translation: The {belly} dancer dies, and her waist is still moving	تموت الرقاصة و وسطها بيلعب <temoot el raqqasa we westaha beyel3ab>
Hidden meaning:If you seek help from someone, he might indeed be in need of help..Applicability: Ironic remark, if you seek someone’s help about somethng he does not know..	Literal translation: I came to you to help me, but I found that YOU need help.	جيتلك يا عبد المعين تعينني، لقيتك ياعبد المعين عاوز تنعان <geet lak ya 3abd el mo3een te3enni, laqeetak ya 3abd el mo3een 3awez ten3aan>
Hidden meaning: A feminist proverb that makes the analogy of trusting men towater being kept in a sieve Applicability: To wives betrayed or cheated by their husbands (mainly)	Literal translation: Trusting men is trusting the water in a sieve	يا مآمن الرجال يا مآمن الميّة في الغربال <ya me’amen el regaal ya me’amen el mayya fel ghorbal>
Hidden meaning: One will inevitably meet one’s destinyApplicability: Obvious	Literal translation: What’s written on the forehead (i.e., one’s destiny) is to be seen by the eye	المكتوب عالجبين تشوفه العين <el maktoob 3al gebeen teshoofoh el 3ein>
Hidden meaning: Accusations that don’t stand still hurtApplicability: To comment on damage caused by a scandal (for example).	Literal translation: The bullet that doesn’t hit makes a noise	الرصاصة اللي ماتصيبش تدوش<el roSasah elli matSebshi tedwesh>
Hidden meaning: One better take care of his/her own business Applicability: To emphasize one’s responsibilities.	Literal translation: Goha (a Comic Arabic Character) has a right in his bull’s meat.	جوحا أولى بلحم ثوره <GoHa ‘awla belaHm toroh>
Hidden meaning: Mind your own business Applicability: To advise somebody you gets involved in a dispute when he/she shouldn’t.	Literal translation: Oh you getting in between the onion and its peel, you want get anything other than its bad smell.	يا داخل بين البصلة و قشرتها ماينوبك الّا صنتها<ya dakhel bein el-baSala we ‘eshret-ha may noubak ‘ella Sannet-ha>
Hidden meaning: Incessant meaningless complaints do eventually work!Applicability: Advice to avoid listening to somebody who keeps on pushing a foolish argument.	Literal translation: Humming in one’s ear is more (effective) than magic	الزنّ على الودان أمرّ من السحر<Elzann 3ala elwedaan amarr min el-seHr>
Hidden meaning: Ugliness can’t be hiddenApplicability: Commenting on somebody who is over dressed/made-up, … etc.	Literal translation: What can a beautician do for a stern face?!	إيش تعمل المشطة في الوش العكر <’eash te3mel el-mashTa fi el-wish el-3eker>
Hidden meaning: Don’t be fooled by appearancesApplicability: To criticize trouble makers who do so in hiding	Literal translation: As small as a button but a big trouble maker	قد الزر و تعب السرّ <’ad el-zer we ta3eb el-ser>
Hidden meaning: Some people are doomed to be unhappyApplicability: When hopes/expectations are not realized.	Literal translation: A sad woman has no chance for happiness even if she triesto be so.	جت الحزينة تفرح مالقيت لهاش مطرح<gat el-Hazina tefraH ma le’tlahash maTraH>
Hidden meaning: Sometimes one has to be careful with abusers, otherwise they will take advantage of you..Applicability: When somebody doesn’t stop at the limits set for him/her	Literal translation: We let him in, he brought his donkey along.	سكتناله دخل بحماره<seketna luh daKHal be Humaru>
Literal translation: A cook tastes his own cooking, even if it’s poison.	Hidden meaning: One gets the results of one’s own actions Applicability: To comment on somebody who suffers from his/her wrong acts	طباخ السم دواءه<TabbaKH el-sim dawa’uh>
Hidden meaning: NoneApplicability: Praising somebody who knows a lot.	Literal translation: The knowledgeable can taste up to 7 spoonfuls!	دوق العارف سبع مغارف <dou’ el-3aref saba3 maGHaref>
Hidden meaning: Don’t get into others’ own business Applicability: To advise somebody not to intervene in somebody else’s business	Literal translation: He has his own brain, he can solve his own problems.	عقله في راسه يعرف خلاصه <3aqluh fi rasuh ye3raf KHalasuh>
Hidden meaning: Thinking is far more important than collecting materialApplicability: Criticizing those who don’t use their minds	Literal translation: Education is what you know, not what’s in the book.	العلم في الراس مش في الكراس<el-3elm fi el-ras mesh fi el-kurras >
Hidden meaning: Wisdom is beautiful; foolishness is ugly!Applicability: To praise a wise man/woman	Literal translation: Having brains make a person look good.	العقل زينة <el-3a’l zeena>
Hidden meaning: NoneApplicability: To comment on the weird acts of friends/enemies	Literal translation: He who loves you sallows stones from you, while your enemy waits for your mistakes.	حبيبك يبلع لك الزلط و عدوك يتمنالك الغلط<Habibuk yebla3 lak el-zalaT we 3adowak yetmana lak el-GHalaT>
Hidden meaning: NoneApplicability: Advice given to discourage borrowing	Literal translation: Borrowing is bad, and paying back is a loss.	السلف تلف والرد خسارة<el-salaf talaf we el-rad KHosara>
Hidden meaning: Instead of fixing it, he messed it up even more!Applicability: When somebody, trying to fix a situation, causes more harm	Literal translation: In trying to put make-up around the eye, he blinded it.	جيه يكحلها عماها<geh yekaHalha 3amaha>
Hidden meaning: One’s stature doesn’t changeApplicability: To acknowledge one’s stature on the social scale	Literal translation: The eye will never be higher than the eyebrow.	العين ماتعلاش على الحاجب<el-3ein ma te3lash 3ala el-Hageb>
Hidden meaning: The will is present but the actions are missingApplicability: When under life’s pressures one cannot do the obvious!	Literal translation: The eye can see but the hand is too short.	العين بصيرة والايد قصيرة<el-3ein baseerah we el-eid ‘aseerah>
Hidden meaning: The far-away friend is loved moreApplicability: Comment on somebody’s love for a far-away friend	Literal translation: Go far, you’ll be loved more.	ابعد حبة تزيد محبة <eb3ed Habba tezeid maHabba>
Hidden meaning: NoneApplicability: To criticize people whose claim to know it all when they are missing the basics.	Literal translation: A blind pulling a cripple.	اعمى و بيجر مكسح <’a3ma we beygur mekasaH>
Hidden meaning: One’s prestige is among people who know him/her Applicability: To comment on people degraded by somebody who doesn’t know them	Literal translation: Whoever leaves his home, loses his prestige.	من خرج من داره اتقلّ مقداره<men KHarag men daruh et’al me’daruh>
Hidden meaning: Some people get what they can’t useApplicability: To comment on somebody getting what they can’t use	Literal translation: Gives earrings to someone with no ears, and pistachio to someone with no teeth.	يدي الحلق لللي بلا ودان والفستق لللي بلا سنان <yeddi el-Hala’ lelli bela wedan we el-fustu’ lelli bela sinan>
Literal translation: Lies have no legs.	Hidden meaning: Lies will be discoveredApplicability: To comment on the fate of a lier	الكذب مالوش رجلين < el-kezb ma loosh reglein >
Hidden meaning:Applicability: Expression of disappointment at an unexpectedly weak response!	Literal translation: After fasting for so long, he feasts on an onion.	يصوم يصوم و يفطر على بصلة<yesoom, yesoom, we yefTer 3ala basala>
Hidden meaning: Luck cannot be soughtApplicability: Comment on somebody’s continued efforts to break his/her lack of lack!	Literal translation: The unlucky will stay unlucky, even if they hang a lantern on his head.	المنحوس منحوس ولو على راسه فانوس <el-manHoos manHoos walaow 3ala’u 3ala rasuh fanoos>
Hidden meaning: A daughter will grow to be very similar to her momApplicability: Comment on the physical or character resemblance of mother and daughter.	Literal translation: Place the pot upside down, and the girl will take after her mother.	اكفي الادره/القدرة على فمها تطلع البنت لأمها<ekfi el-edrah 3ala fummaha, teTla3 el-bent le `umaha>
Hidden meaning: Men are not to be trustedApplicability: Advice to women whose husbands might be cheating on them!	Literal translation: Trusting men is like trusting that a strainer can keep water.	<ya me’amna lel-regal ya me’amna lel-mayiah fi el-GHurbal>
Hidden meaning: Keep an eye on your spouse!Applicability: Advice to men (women) to be possessive of his (her) spouse!	Literal translation: Cut your bird’s feather, so that it doesn’t leave you for someone else.	قصي ريش طيرك لا يلوف لغيرك<’ussi reish Teirek la yeloof be GHeirek>
Hidden meaning: You never know when savings might be neededApplicability: Every penny counts!	Literal translation: A white piaster will be of benefit on a black day.	القرش الأبيض ينفع في اليوم الإسود <el-’ersh el-abyad yenfa@ fi el-youm el-eswed>
Hidden meaning: Lika barn leka bästApplicability: Same as english saying ”birds of feather flock together”	Literal translation: Birds of all kinds will land according to/together with their own kind	الطيور على اشكالها تقع<al-Toyoor 3ala ashkaleha taka3>
Hidden meaning: When ideas fail, words (and loud voice) come in very handy.Applicability: Same as english saying ”the squeeky wheel gets the oil”	Literal translation: Raise your voice otherwise their arguments will beat you!	خذوهم بالصوت لا يغلبوكم <KHudoohum bel-soT la yeGHlebookum>
Hidden meaning: You can’t have to leaders for a groupApplicability: Same as english saying ”too many cooks spoil the soup”	Literal translation: A boat with two captains will sink	المركب اللي فيها رييسين تغرق <el-markeb elli feeha rayysein teGHra’>
Hidden meaning: Don’t brag about your blessings otherwise you’ll lose themApplicability: Same as english saying ”a cake watched never rise”	Literal translation: Protect the flame of your candle and it will light more!	داري على شمعك تقيد<dari 3ala sham@tak te’eid>
Hidden meaning: Don’t give up what you have for what is promisedApplicability: Obvious!	Literal translation: A bird in hand is better than ten on a tree	عصفور في اليد احسن من عشرة على الشجرة <3asfoor fi el-yad aHsan men 3asharah 3ala el-shagara>
Hidden meaning: What you do to others will be done to youApplicability: Everyone is vulnerable	Literal translation: If you live in a glass house, don’t throw stones	اللي بيته من إزاز مايحدفش الناس بالطوب <elli beitoh min ‘ezaz, ma yeHadefsh el-nass bel Toob>
Hidden meaning: Kids inherit their parents statureApplicability: Words of praise for a promising kid (same as english ”a chip of the old block”)	Literal translation: This baby from this lion	هذا الشبل من ذاك الأسد <haza al-shebl men zaka al-asad>
Hidden meaning: Like father like son (in a good sense) Applicability: When a son is as gifted as his father in a certain aspect	Literal translation: The goose’s (maybe swan’s) son is a good swimmer	ابن الوز عوام <Ebn el wezz 3awwam>
Literal translation: out of sight, out of mind Hidden meaning: Distance makes one forget old friendships/relationships Applicability: Obvious		بعيد عن العين، بعيد عن القلب <be3eid 3an el-3ein, be3eid 3an el-’alb>
Hidden meaning: When authority leaves chaos reigns Applicability: Obvious	Literal translation: if the cat is away, the mice will play	إن غاب القط العب يا فار<in GHab el-’ut, el3ab ya far>
Hidden meaning: The expert does not apply his expertise to himself/herself Applicability: When people neglect what they can do best in their home, family, personal life, but do it only professionally	Literal translation: The carpenter’s door is loose	باب النجار مخلّع <bab el-naggar mekhala3>
Hidden meaning: It is not shameful for parents to talk about their daughtersand offer them as brides to trustworthy people Applicability: It is customary for men to propose, so this is a saying advocating that marriage (betrothal) proposals could come from either party. Readily applied when parents find a good match for their daughter.	Literal translation: Don’t play matchmaker for your son but rather for your daughter	اخطب لبنتك و ماتخطبش لإبنك<ekhTob le bentak wa matekhTobsh le ebnak>
Hidden meaning: Criticism of someone who’s impossible to please Applicability: Comments on someone who’s ”blase” or who puts down everything or everyone.	Literally: Wonders don’t please him, nor does fasting in the month of Ragab	مايعجبوش العجب ولا الصيام في رجب<ma ye3geboosh el 3agab, wala’l siyaam fi ragab>
Hidden meaning: Don’t dig for trouble; face your problems Applicability: An advice to prevent potential problems when someone ishesitating to solve a problem for good.	Literal translation: Block the door where the wind comes from, and relax	الباب اللي يجي منه الريح، سدّه واستريح<El bab elli yigi menno el reeH, seddo westareeH>
Hidden meaning: The impact of bad experiences makes one weary.Applicability: When someone get very suspicious because of a bad experience.	Literal translation: This who burn his/her tounge when eating soup, will blow in the yogurt.	اللي يتلسّع من الشربا ينفخ في الزبادي<Elli yetlesse3 men el shorba yenfokh felzabadi>
Hidden meaning: You get what is yoursApplicability: When someone is working so hard for money.	Literal translation : Run as a beast, you will not get except your share.	اجري جري الوحوش، غير رزقك لن تحوش<Egri garey elwehoosh, gher rezkak lan tehoosh>
Hidden meaning: Trivial people can get a lot of attention. Applicability: When a lot of fuss is made about a not so worthy person.	Literal translation: The funeral is hot while the dead is a dog.	الجنازة حارّة والميّت كلب <Elganaze hara we elmaiet kalb>

KANALENS NAMN	L	Stream	Information
AZTV		150K	STATLIG AZERBAJDZJANSK TV
GunAz TV		250K	Riktar sig till iranska Azerbajdzjan. Musik, poesi, politik
Ictimai TV		273K	STATLIG AZERBAJDZJANSK TV
Lider TV		160K	STATLIG AZERBAJDZJANSK TV
AZADLIQ RADİOSU			Radio Free Europe/ Radio Liberty

november 22, 2009

november 19, 2009

Gedin deyin Xan çobana Gəlməsin bu il Mugana Mugan batıb nahaq qana

Apardı sellər Saranı Bir alagözlü balanı Arpa çayı aşdı-daşdı

Sel Saranı aldı, qaçdı Alagözlü, qalam qaşlı

Apardı sellər Saranı Bir alagözlü balanı

Arpa çayı dərin olmaz Axar suyu serin olmaz Sara kimi gelin olmaz

Apardı sellər Saranı Bir alagözlü balanı

Den andra sången jag ständigt hör sjungas och citeras är Küçələrə su səpmişəm

KÜÇƏLƏRƏ SU SƏPMİŞƏM

Küçələrə su səpmişəm, Yar gələndə toz olmasın Elə gəlsin, elə getsin, Aramızda söz olmasın. Samovara od salmışam. Stəkana qənd salmışam. Yarım gedib tək qalmışam. Nə əzizdir yarın canı, Nə şirindir yarın canı.

Detta är en innerlig kärlekssång: ”Jag stänkt vatten på gatorna så att det inte ska vara dammigt när vännen kommer”

Och så har vi diktaren framför alla Shahryar, som diktade främst på persiska, men det är hans turkiska diktverk ”Heydarbaba” som kommit att bli riktigt berömt. Här är det främst två verser av totalt 125, som blivit berömda och som alltid återkommer. Den ena är öppningsstrofen:

Heydər Baba, ildırımlar şaxanda, Sellər, sular şaqqıldayıb axanda, Qızlar ona səf bağlayıb baxanda, Salam olsun şövkətizə, elüzə, Mənim də bir adım gəlsin dilüzə.

1 Haydar Baba när det åskar, och vattnet forsar fram som en flod när flickorna står på rad och beskådar, Var hälsad i ditt majestät, ditt folk Nämn då även mig ibland er.

Heydər Baba, dünya yalan dünyadı, Süleymandan, Nuhdan qalan dünyadı, Oğul doğan, dərdə salan dünyadı, Hər kimsəyə hər nə verib, alıbdı, Əflatundan bir quru ad qalıbdı.

49 Haydar Baba, världen är idel falsket, Så har det varit sen Salomos tid, ja sen Noas. Den föder söner och låter dem lida svårt. Om den ger nån något tar den det strax tillbak Från Platon och tills nu finns bara ett namn

november 16, 2009

KANALENS NAMN

L

Stream

Information

STATLIG AZERBAJDZJANSK TV

Riktar sig till iranska Azerbajdzjan. Musik, poesi, politik

STATLIG AZERBAJDZJANSK TV

STATLIG AZERBAJDZJANSK TV

Radio Free Europe/ Radio Liberty

november 2, 2009

التكرار يعلّم الحمار. (it-tikraar yi3allim il-Humaar.) Genom upprepning kan även en åsna lära sig. (Övning ger färdighet)

في الامتحان يكرم المرء أو يهان.(fil-imteHaan yokram il-mar’ aw yohaan.) I prövningen kommer man till ära eller på skam. Det är genom prövningar som man ser vad någon går för.

الوحدة خير من جليس السوء. (il-waHda xeir min giliis is-suu’.) Att vara ensam är batter än att vara I dåligt sällskap. (Varning för dåligt sällskap.)

امشي في جنازة ولا تمشي في جوازة. (imši fi ganaaza walla timši fi gawaaza.) Att engagera sig i begravningar är batter än att försöka arrangera äktenskap (Varning för matchmaking.)

القرد في عين أمه غزال. (il-’ird fi 3ein ummu ġazaal.) Apan är (vacker som) en gasell i sin moders ögon. (mödrar är partiska för sina barn)

لا يلدغ المؤمن من جحر مرتين. (la yuldaġ il-mo’men min goHr marratein.) Den troende blir inte biten från samma hål två gånger. (Fool me once, shame on you; fool me twice, shame on me.)

قليل البخت يلاقي العظم في الكرشة. (‘aliil il-baxt yilaa’i l-3aDm fil-kirša.) Den olycksdrabbade hittar ben i inälvsmaten. (Man kan inte undkomma otur.)

الطيور على اشكالها تقع. (iT-Tuyuur 3ala aškaaliha taqa3u.) Fåglarna landar enligt sina sorter. (birds of a feather flock together/lika barn leka bäst)

اللى على البرّ عوّام. (illi 3ala l-barr 3awwaam.) Den som befinner sig på torra land är en mästersimmare. (Se ovan.)

اللى على راسه بطحة بيحصص عليها. (illi 3ala raasu baTHa biHaSSiS 3aleiha.) Den som har ett sår i huvudet fingrar på det hela tiden. (Den som har en svaghet brukar avslöja detta genom sitt beteende)

لبس البوصة، تبقى عروسة. (labbis il-buuSa, tib’a 3aruusa.) Klä upp käppen och den blir till en brud. (Kläderna gör mannen) (motsatsen till vårt talesätt: ”Allting klär en skönhet”

ابن الوزّ عوّام. (ibn il-wazz 3awwam.) Gåsens son är simmare. (Äpplet faller inte långt från trädet)

دوام الحال من المحال. (dawaam il-Haal min il-muHaal.) Att samma tillstånd ska fortsätta är omöjligt. (Allting är föränderligt - Det enda som är konstant är förändring)

اللى يشوف بلوة غيره تهون عليه بلوته. (illi yišuuf belwit ġeiru tihuun 3aleih belwitu.) För den som ser andras olycka tycks den egna olyckan mindre. (Att begrunda andras problem ger en perspektiv på saker och ting.)

باب النجّار مخلع. (baab in-naggaar maxalla3.) Snickarens dörr hänger lös (När man kritiserar någon som säger åt andra hur de ska göra men inte tillämpar råden på sig själv.)

الشاطرة تغذل برجل الحمار. (iš-šaTra tiġzil bi-rigl il-Homar.) Hon som är duktig kan spinna med ett åsneben (i.e. kan göra något av det som ingenting är). (används för att kritisera någon som gör ett dåligt jobb men skyller på verktygen.)

اللى ماعندوهوش مايلزمهوش. (illi ma3anduhuuš mayilzimhuuš.) Den som inte har det (pengarna för att betala något) behöver det inte. (Om du inte har råd med något så fundera noga över om du verkligen behöver det.)

عريان الطوق بينط لفوق. (3iryaan iT-Too’ binuTT li-foo’) Den som saknar (t.o.m.) en krage försöker hoppa uppåt (d.v.s till en högre social klass). (När man kritiserar en fattig person som försöker att sträcka sig alltför högt över sin sociala status.)

الفاضي يعمل قاضي. (el-faaDi yi3mel ‘aaDi) Den som är ledig agerar domare. (När man vill kritisera någon som har för mycket fritid och lägger sig andras angelägenheter.)

احنا في الهوا سوا. (eHna fil hawa sawa.) Vi sitter alla i samma båt (lit. vi är i samma luft tillsammans).

العروسة للعريس والجري للمتاعيس. (il-3aruusa lil-3ariis wel gari lil-mata3iis.) Brudgummen får bruden och resten går hem olyckliga. (Bruden och brudgummen på ett bröllopp är glada men gästerna går hem olyckliga.)

اللى مكتوب عالجبين لازم تشوفه العين. (illi maktuub 3al-gibiin laazim tšuufu l-3ein.) What is written on the brow will inevitably be seen by the eye. (One will inevitably meet one’s destiny.)

يا مآمن للرجال يا مآمن الميّة في الغربال. (ya me’aammin lir-ragaal ya me’aammin il-mayya fil-ġurbaal.) Att lita på män är som att lita på vatten i en sil.

يد واحدة ماتسقفش. (iid waaHida matsa”afš.) Man kan inte klappa händerna med en hand. (Det krävs samarbete för att åstadkomma något.)

تحت العمّة قرد. (taHt il-3emma ‘ird.) Under turbanen finns en apa. (När man vill kritisera någon som försöker verka god och fin på utsidan för att dölja sina fel , särskilt om de försöker verka fromma)

november 1, 2009

حطّه على الرفّ (HaTTuh 3ala r-raff) Att lägga någon på hyllan (inte ta vara på deras talanger)

وجع راسه(waga3 raasu) Att irritera eller störa någon (bokst. ge dem huvudvärk)

ناس مابتجيش الا بالعين الحمرا (naas matbitgiiš illa bil-3ein il-Hamra) Folk som man måste hota och skälla på för att de ska göra som man säger (bokst. som bara kommer genom [att man visar dem] det röda/onda ögat)

مقطع السمكة وديلها (mi2aTTa3 is-samaka we-deilha) En listig typ som gör massor av ofog (en som kapar fisken och dess stjärt)

نسوانجي(niswaangi) Kvinnokarl

عنده وشّ (3andu wašš) galen person (bokst. som har brumm)’

ماعندوش دمّ (ma3anduuš damm) Han har ingen skam i kroppen /är känslokall (bokst. har inget blod)

كوسا (koosa) En ”wasta” (واسطة) – kontakter, person man känner som kan smörja hjulen åt en

بين فكيّ الكمّاشة (bein fakkeiyy il-kammaaša) I knipa – in en besvärlig situation -Between a rock and a hard place (bokst. mellan tångens två käkar)

خرجنا من الحفرة ووقعنا في الدحديرة (xaragna mil-Hofra wa wi’i3na fid-daHdiira) Ur askan i elden. (bokst. Vi tog oss ur gropen och ramlade ned för sluttningen)

نزل من عيني (nizil min 3eini) Jag trodde honom om bättre än så, han sjönk i mina ögon (bokst. han föll från mina ögon)

حسبي الله و نعم الوكيل 7asbi Allah wa ne3m al wakeel Gud är allt jag behöver. Han är den bäste försvararen. (eller bäste vännen) utrop när man möter prövningar *(?) (Allah sufficeth me! Most excellent is He in whom we trust)

أشهر من نار على علم ash-har min nar 3la 3alam (Mer berömd än en eld på ett berg)

oktober 30, 2009

oktober 28, 2009

Den som öder mer än han avlar får snart tomt visthus

Slutet på shahfasoner är att sitta i hö

آخر شاه منشی کاه نشینی است

Den feta suggan vet inte hur den svultna lider

Den mätte vet inget om den hungrige

سیر از گرسنه خبر ندارد

Man upptäcker lättare folks fel än deras förtjänster

-

عیب دیگران بیشتر از حسنشان به چشم می خورد

Om tokot inte vore, vem vore klok?

Om varje natt vore ödesnatten [shab-e qadr] så vore ödesnatten inte ödesmättad.

Gedin deyin Xan çobana
Gəlməsin bu il Mugana
Mugan batıb nahaq qana

Apardı sellər Saranı
Bir alagözlü balanı
Arpa çayı aşdı-daşdı

Sel Saranı aldı, qaçdı
Alagözlü, qalam qaşlı

Apardı sellər Saranı
Bir alagözlü balanı

Arpa çayı dərin olmaz
Axar suyu serin olmaz
Sara kimi gelin olmaz

Apardı sellər Saranı
Bir alagözlü balanı

Küçələrə su səpmişəm,
Yar gələndə toz olmasın
Elə gəlsin, elə getsin,
Aramızda söz olmasın.
Samovara od salmışam.
Stəkana qənd salmışam.
Yarım gedib tək qalmışam.
Nə əzizdir yarın canı,
Nə şirindir yarın canı.

Heydər Baba, ildırımlar şaxanda,
Sellər, sular şaqqıldayıb axanda,
Qızlar ona səf bağlayıb baxanda,
Salam olsun şövkətizə, elüzə,
Mənim də bir adım gəlsin dilüzə.

1 Haydar Baba när det åskar,
och vattnet forsar fram som en flod
när flickorna står på rad och beskådar,
Var hälsad i ditt majestät, ditt folk
Nämn då även mig ibland er.

Heydər Baba, dünya yalan dünyadı,
Süleymandan, Nuhdan qalan dünyadı,
Oğul doğan, dərdə salan dünyadı,
Hər kimsəyə hər nə verib, alıbdı,
Əflatundan bir quru ad qalıbdı.

49 Haydar Baba, världen är idel falsket,
Så har det varit sen Salomos tid, ja sen Noas.
Den föder söner och låter dem lida svårt.
Om den ger nån något tar den det strax tillbak
Från Platon och tills nu finns bara ett namn

التكرار يعلّم الحمار. (it-tikraar yi3allim il-Humaar.)
Genom upprepning kan även en åsna lära sig. (Övning ger färdighet)

في الامتحان يكرم المرء أو يهان.(fil-imteHaan yokram il-mar’ aw yohaan.)
I prövningen kommer man till ära eller på skam. Det är genom prövningar som man ser vad någon går för.

الوحدة خير من جليس السوء. (il-waHda xeir min giliis is-suu’.)
Att vara ensam är batter än att vara I dåligt sällskap. (Varning för dåligt sällskap.)

امشي في جنازة ولا تمشي في جوازة. (imši fi ganaaza walla timši fi gawaaza.)
Att engagera sig i begravningar är batter än att försöka arrangera äktenskap (Varning för matchmaking.)

القرد في عين أمه غزال. (il-’ird fi 3ein ummu ġazaal.)
Apan är (vacker som) en gasell i sin moders ögon. (mödrar är partiska för sina barn)

لا يلدغ المؤمن من جحر مرتين. (la yuldaġ il-mo’men min goHr marratein.)
Den troende blir inte biten från samma hål två gånger. (Fool me once, shame on you; fool me twice, shame on me.)

قليل البخت يلاقي العظم في الكرشة. (‘aliil il-baxt yilaa’i l-3aDm fil-kirša.)
Den olycksdrabbade hittar ben i inälvsmaten. (Man kan inte undkomma otur.)

الطيور على اشكالها تقع. (iT-Tuyuur 3ala aškaaliha taqa3u.)
Fåglarna landar enligt sina sorter. (birds of a feather flock together/lika barn leka bäst)

اللى على البرّ عوّام. (illi 3ala l-barr 3awwaam.)
Den som befinner sig på torra land är en mästersimmare. (Se ovan.)

اللى على راسه بطحة بيحصص عليها. (illi 3ala raasu baTHa biHaSSiS 3aleiha.)
Den som har ett sår i huvudet fingrar på det hela tiden. (Den som har en svaghet brukar avslöja detta genom sitt beteende)

لبس البوصة، تبقى عروسة. (labbis il-buuSa, tib’a 3aruusa.)
Klä upp käppen och den blir till en brud. (Kläderna gör mannen)
(motsatsen till vårt talesätt: ”Allting klär en skönhet”

ابن الوزّ عوّام. (ibn il-wazz 3awwam.)
Gåsens son är simmare. (Äpplet faller inte långt från trädet)

دوام الحال من المحال. (dawaam il-Haal min il-muHaal.)
Att samma tillstånd ska fortsätta är omöjligt. (Allting är föränderligt - Det enda som är konstant är förändring)

اللى يشوف بلوة غيره تهون عليه بلوته. (illi yišuuf belwit ġeiru tihuun 3aleih belwitu.)
För den som ser andras olycka tycks den egna olyckan mindre. (Att begrunda andras problem ger en perspektiv på saker och ting.)

باب النجّار مخلع. (baab in-naggaar maxalla3.)
Snickarens dörr hänger lös (När man kritiserar någon som säger åt andra hur de ska göra men inte tillämpar råden på sig själv.)

الشاطرة تغذل برجل الحمار. (iš-šaTra tiġzil bi-rigl il-Homar.)
Hon som är duktig kan spinna med ett åsneben (i.e. kan göra något av det som ingenting är). (används för att kritisera någon som gör ett dåligt jobb men skyller på verktygen.)

اللى ماعندوهوش مايلزمهوش. (illi ma3anduhuuš mayilzimhuuš.)
Den som inte har det (pengarna för att betala något) behöver det inte. (Om du inte har råd med något så fundera noga över om du verkligen behöver det.)

عريان الطوق بينط لفوق. (3iryaan iT-Too’ binuTT li-foo’)
Den som saknar (t.o.m.) en krage försöker hoppa uppåt (d.v.s till en högre social klass). (När man kritiserar en fattig person som försöker att sträcka sig alltför högt över sin sociala status.)

الفاضي يعمل قاضي. (el-faaDi yi3mel ‘aaDi)
Den som är ledig agerar domare. (När man vill kritisera någon som har för mycket fritid och lägger sig andras angelägenheter.)

احنا في الهوا سوا. (eHna fil hawa sawa.)
Vi sitter alla i samma båt (lit. vi är i samma luft tillsammans).

العروسة للعريس والجري للمتاعيس. (il-3aruusa lil-3ariis wel gari lil-mata3iis.)
Brudgummen får bruden och resten går hem olyckliga. (Bruden och brudgummen på ett bröllopp är glada men gästerna går hem olyckliga.)

اللى مكتوب عالجبين لازم تشوفه العين. (illi maktuub 3al-gibiin laazim tšuufu l-3ein.)
What is written on the brow will inevitably be seen by the eye. (One will inevitably meet one’s destiny.)

يا مآمن للرجال يا مآمن الميّة في الغربال. (ya me’aammin lir-ragaal ya me’aammin il-mayya fil-ġurbaal.)
Att lita på män är som att lita på vatten i en sil.

يد واحدة ماتسقفش. (iid waaHida matsa”afš.)
Man kan inte klappa händerna med en hand. (Det krävs samarbete för att åstadkomma något.)

تحت العمّة قرد. (taHt il-3emma ‘ird.)
Under turbanen finns en apa. (När man vill kritisera någon som försöker verka god och fin på utsidan för att dölja sina fel , särskilt om de försöker verka fromma)

حطّه على الرفّ (HaTTuh 3ala r-raff)
Att lägga någon på hyllan (inte ta vara på deras talanger)

وجع راسه(waga3 raasu)
Att irritera eller störa någon (bokst. ge dem huvudvärk)

ناس مابتجيش الا بالعين الحمرا (naas matbitgiiš illa bil-3ein il-Hamra)
Folk som man måste hota och skälla på för att de ska göra som man säger (bokst. som bara kommer genom [att man visar dem] det röda/onda ögat)

مقطع السمكة وديلها (mi2aTTa3 is-samaka we-deilha)
En listig typ som gör massor av ofog (en som kapar fisken och dess stjärt)

نسوانجي(niswaangi)
Kvinnokarl

عنده وشّ
(3andu wašš)
galen person (bokst. som har brumm)’

ماعندوش دمّ
(ma3anduuš damm)
Han har ingen skam i kroppen /är känslokall (bokst. har inget blod)

كوسا (koosa)
En ”wasta” (واسطة) – kontakter, person man känner som kan smörja hjulen åt en

بين فكيّ الكمّاشة (bein fakkeiyy il-kammaaša)
I knipa – in en besvärlig situation -Between a rock and a hard place (bokst. mellan tångens två käkar)

خرجنا من الحفرة ووقعنا في الدحديرة (xaragna mil-Hofra wa wi’i3na fid-daHdiira)
Ur askan i elden. (bokst. Vi tog oss ur gropen och ramlade ned för sluttningen)

نزل من عيني (nizil min 3eini)
Jag trodde honom om bättre än så, han sjönk i mina ögon
(bokst. han föll från mina ögon)

حسبي الله و نعم الوكيل
7asbi Allah wa ne3m al wakeel
Gud är allt jag behöver. Han är den bäste försvararen.
(eller bäste vännen) utrop när man möter prövningar *(?)
(Allah sufficeth me! Most excellent is He in whom we trust)

أشهر من نار على علم
ash-har min nar 3la 3alam (Mer berömd än en eld på ett berg)

اگر همه شب قدر بودی شب قدر بیقدر بودی

روز بی آبی از شاش موش آسیاب میگرده

Den gör framsteg som går sakta men kontinuerligt
Gå sakta, gå alltid

När man inte törs slå hästen slår man sadeln.
Den som inte kan slå herren, han slår hans hund.

زوزش به خر نمیرسد پالون خر را برمیداره

De kokar i en gryta
De har slagit sig samman

Släkten är värst
Äpplet faller inte långt från trädet.

میدونم از چه قماشی

اگر چند فرزند چون دیو زشت
بوَد نزد مادر چو حور بهشت