مولانا جلال الدين محمد بلخی (مولوی)
مثـنوی معـنوی گویا
قرائت و گفتار توسط دکتر عبدالکريم سروش
مولانا جلال الدين محمد بلخی (مولوی)
مثـنوی معـنوی گویا
قرائت و گفتار توسط دکتر عبدالکريم سروش
نام اثر |
نویسنده |
فرمت |
روزگار غريبيست نازنين |
احمد شاملو |
mp3 |
جشن فرخنده |
جلال آل احمد |
mp3 |
دید و بازدید عید |
جلال آل احمد |
mp3 |
غزل ”به سر جام جم آنگه نظر توانی کرد” |
حضرت حافظ |
mp3 |
غزل ” دوش از مسجد سوی میخانه آمد پیر ما” |
حضرت حافظ |
mp3 |
شرافت ادبی |
پرويز ناتل خانلري |
mp3 |
نامه به فرزندش |
پرويز ناتل خانلري |
mp3 |
به باغ همسفران |
سهراب سپهری |
mp3 |
سوره تماشا |
سهراب سپهری |
mp3 |
صدای پای آب |
سهراب سپهری |
mp3 |
نشانی |
سهراب سپهری |
mp3 |
آرش کمانگیر |
سیاوش کسرائی |
mp3 |
در کوچه باغهای نیشابور |
شفیعی کدکنی |
mp3 |
سگ ولگرد |
صادق هدایت |
mp3 |
داش آکل |
صادق هدایت |
mp3 |
زنده به گور |
صادق هدایت |
mp3 |
بيست و چهار ساعت در خواب و بيدارى |
صمد بهرنگی |
mp3 |
تلخون |
صمد بهرنگی |
mp3 |
آنها هنوز جوانند |
علياشرف درويشيان |
mp3 |
ايمان بياوريم به آغاز فصل سرد … |
فروغ فرخزاد |
mp3 |
بعد از تو |
فروغ فرخزاد |
mp3 |
تولدی دیگر |
فروغ فرخزاد |
mp3 |
عروسک کوکی |
فروغ فرخزاد |
mp3 |
كسي كه مثل هيچ كس نيست |
فروغ فرخزاد |
mp3 |
زن در شاهنامه(از کتاب راه رفتن روی ریل) |
فریدون تنکابنی |
mp3 |
ماشین مبارزه با بی سوادی(از کتاب ستاره های شب تیره) |
فریدون تنکابنی |
mp3 |
تو نیستی که ببینی |
فریدون مشیری |
mp3 |
خروش فردوسی |
فریدون مشیری |
mp3 |
در تماشاخانه دنیا |
فریدون مشیری |
mp3 |
دستهامان نرسيده ست به هم |
فریدون مشیری |
mp3 |
دوستی |
فریدون مشیری |
mp3 |
سوغات یاد |
فریدون مشیری |
mp3 |
نسیمی از دیار آشتی |
فریدون مشیری |
mp3 |
نظامی |
فریدون مشیری |
mp3 |
نقش |
فریدون مشیری |
mp3 |
ببار اي بارون ، ببار |
محمدعلی معلم |
mp3 |
اشعار داروک |
نیما یوشیج |
mp3 |
ترا من چشم در راهم |
نیما یوشیج |
mp3 |
چشمۀ کوچک |
نیما یوشیج |
mp3 |
تسبیح |
هوشنگ مرادی |
mp3 |
چكمه |
هوشنگ مرادی |
Några iranska ordspråk. I vänster spalt – ordspråket på persiska och länk till en liten historia som förklarar bakgrunden till ordspråket – och i höger spalt en för klaring på svenska.
|
munnen vidbränd utan att ha ätit stuvning |
|
|
hör och tro inte |
|
|
”man ska råda bot innan olyckan är skedd” |
|
|
”om jag skäms inför alla så skäms jag inte inför tjuven” |
|
| ”han förvandlade sin spade till en åra” när någon missar ett dyrbart tillfälle av ren dumhet. |
|
| ”bråket gällde mullans lakan” När någon lagt näsan i blöt och fått lida för sin nyfikenhet, kan han säga detta. - |
|
| ”Vi släppte skinnfällen men skinnfällen släppte inte oss…” När någon ger sig in i något för vinnings skull men fastnar i smeten kan den säga så för att urskulda sig. |
|
| (svara rakt på frågan) har du sett en kamel eller inte? När någon ödslar tid med långrandiga svar men egentligen inte vet… ”fatta dig kort” |
|
| lätt fånget lätt förgånget | |
| sleven har nått botten av grytan – d v s ledsen, men det finns inget kvar till dig… |
|
| ”ny skjortärm – ät ris” När rikare och förnämare personer behandlas bättre… |

|
مادر: ای عزیز دل من، دختر خوشگل من |
|
دختر: دخترت ناز است، چشم و گوش دخترت باز استاین روزها وقتی جهازم را تدارک می دیدم پلوپز توشیبا خریدم |
|
مادر: او ، او تو دستت توشیبا داری جونم، تو دستت |

Har du någonsin hört talas om hazarerna? Dessa är en av de största folkgrupperna i Afghanistan och bor främst i centrala Afghanistan. De flesta afghaner jag känner hör till hazara-folket så jag har gjort lite efterforskningar om dem. Jag har även lärt mig förstå deras dialekt någotsånär och kanske blir det av att jag publicerar en artikel om den någon gång. I den här artikeln vill jag uppmärksamma hazarernas svåra situation i Afghanistan och grannländerna .
Den som har kontakt med afghaner i Sverige kan inte undgå att lägga märke till att flertalet av dem hör till den hazariska minoriteten.
Hazarerna utgör c:a 10% av befolkningen i Afghanistan. De bor främst i de centrala delarna av Afghanistan i ett stort bergsområde öster om Kabul men är också bosatta i alla större städer i landet. De utmärker sig från mängden genom sitt mongoliska utseende och sin speciella dialekt/språk hazaragi och genom sin religiösa tillhörighet, nämligen shiitisk Islam.
Hazarerna har under de senaste århundradena utsatts för vågor av förföljelse från övriga folkgrupper, främst tadzjiker och pashtuner, p g a sin bekännelse till shia-islam. Under 1800-talet massakrerades ca 60% av hazarerna p g a ett uppror mot centralregeringen.
Senast under talibanregimen utsattes hazarerna för en våg av intensiv förföljelse, massakrer, våldtäkter och etnisk rensning. Bl a avrättades c:a 6000 hazariska män och pojkar i staden Mazar-i Sharif 1997 efter att talibanerna intagit staden.
Efter talibanregimens fall 2001 har inga stora massakrer på hazarer rapporterats. Detta betyder inte att situationen för folkgruppen på något sätt normaliserats. Varje vecka dödas hazarer p g a sin etniska/religiösa tillhörighet. De områden där hazarer bor infiltreras av talibaner. Som exempel kan man nämna provinsen Ghazni där flera olika etniska grupper bor nära varandra. Det var också där 24 koreanska hjälparbetare togs som gisslan för en tid sedan. Många av de hazarer/afghaner jag träffat kommer just från denna provins.
Inte heller den afghanska centralregeringen, i vilken personer som tillhör folkgrupper som alltid varit fientligt inställda till hazarerna innehar alla viktiga poster lyfter ett finger för att hjälpa dem. Flera av dessa ledare är dessutom krigsherrar och dokumenterade krigsförbrytare, vilket är allmänt känt. Den provins i vilken hazarerna tidigare var i majoritet har delats upp i 12 provinser. Hazarerna är inte i majoritet i någon av dessa.
Till råga på detta har under senare tid en mängd fatwor utfärdats av inflytelserika pashtunska sunnitiska mullor i vilka shiamuslimer/hazarer beskrivs som ”otrogna”, ”kättare” och mord på dem beskrivs som en god gärning.
Förnärvarande pågår massavvisningar av afghaner från Iran, och i Pakistan befinner sig hazarerna i en fientlig pashtunsk starkt sunnitisk omgivning.
Källor:Khawari, Amsal wa Hekam-e Mardum-e Hazara, Mashad, 2002
Ewans, Afghanistan: A Short History of Its People and Politics, Harper Perennial, 2002 Olesen, Asta, Islam and politics in Afghanistan, Curzon press in association with NIAS press, 1995
www.erc.org.au/just_comments/pdf/1097457164.pdf
http://www.acc.asn.au/HazaraBook.pdf
http://www.afghantimes.com/
http://www.afghanradio.net
…vilket i och för sig inte är unikt på något sätt. Det gör den lite varstans just nu. Inflationen i den svenska ekonomin är förnärvarande den högsta på 15 år. (2% inflation är målet för den svenska ekonomin, vilket inte kommer att uppnås i år). Häromdagen hörde jag att Zimbabwe har 100.000% inflation! Då kan vi börja snacka.
Översättningen av den här artikeln är bara påbörjad men jag tyckte det var lika bra att publicera den medan den är färsk (10 april, 2008)…
Under året som gick (1386) nådde inflationen gränsen 18,4%, vilket föranledde regeringens ekonomiska ministrar att meddela statliga åtgärder som ska tygla inflationen. Ekonomiska experter passade på att utifrån sina synvinklar dryfta lämpliga strategier medan man analyserade orsakerna till inflationsökningen under året 1386.
Under året som gick (1386) nådde inflationen gränsen 18,4%, vilket föranledde regeringens ekonomiska ministrar att meddela statliga åtgärder som ska tygla inflationen. Ekonomiska experter passade på att utifrån sina synvinklar dryfta lämpliga strategier medan man analyserade orsakerna till inflationsökningen under året 1386. Enligt vad Mehr rapporterar gick inflationstakten trots regeringens omfattande ansträngningar för att dämpa inflationen och ruschen mot likvida medel, in i en uppåtgående trend under 1386 och nådde sin högsta nivå på flera år, vilket fick chefen för centralbanken att uttrycka sin oro för den växande inflationen och utlysa tyglandet av inflationen som en av regeringens allvarligaste utmaningar. Det som presenterats som den viktigaste av Centralbankens åtgärder under det gångna året var enligt Tahmasb Mazaheri att man hindrat bankerna att utnyttja centralbankens reserver, samt att hindra tillflödet av likvida medel till landets ekonomi. Trots detta har inflationen fortsatt att stiga och har förvandlats till det största problemet för vanligt folk just nu. Ekonomiska experter har nämnt bl a likvidisering, upprepade uttag från valutareserven, kaotiskt handhavande av ekonomi och egendom och ökning av löpande utgifter, som de största orsakerna till den växande inflationen och föreslår samtidigt åtgärder som åtstramningspolitik och krympande av den offentliga sektorn.
Finansministern kallade även dämpandet av inflationen en av de viktigaste prioriteringarna i regeringens arbete under året 87. Han sa:”Trots stora ansträngningar när det gäller dämpandet av inflationstakten, har regeringen inte nått sina mål, och förra året var inflationen mellan fyra och fem procent högre än året dessförinnan.”
Källa: aftab.ir
Jag har redan skrivit en artikel om hur jag egentligen lärde mig persiska och jag nämnde där i förbifarten att jag också lärt mig arabiska. Jag får en del frågor om det så jag tänkte att jag kan lika väl skriva ett inlägg om det också. Dessutom hjälper det ju mig själv att få lite överblick i hur det har gått till.
Jag tror att det började med några fraser som en iransk arab, en nära vän till mig, lärde mig på standardarabiska. Persiska som är det språk jag gått längst med, har c:a 60-70% låneord om man ser till ordförrådet i en stor ordbok. I vardagligt talspråk blir det betydligt färre arabiska ord. Hursomhelst, mina persiska studier och alla de 1000-tals glosor och idiomatiska uttryck jag lärde mig gjorde att jag hade en enorm fördel när det gäller att gå vidare till arabiska. Genom persiska får man ganska bra kläm på hur stora delar av det arabiska systemet med ordrötter fungerar.

Det första konkreta minnet av studier i arabiska jag har är när jag lånade en bok Nybörjarkurs i Arabiska. Jag minns några konkreta fraser أرید غرفتاً في الفندق … ارید طعام osv. Du som kan arabiska får dig kanske ett gott skratt nu. Det var alltså standardarabiska som jag hade börjat lära mig. Jag visste att det fanns dialekter men hade väl inte upptäckt att det finns läroböcker för talspråksdialekter.
Jag fick också tag på ett par iranska läroböcker i Modern Standardarabiska .آموزش زبان عربی.Det var intressant att studera arabiska på det sättet. Jag tror inte det är så många svenskar som lärt sig den vägen. Många av grammatikförklaringarna var utmärkta, även om själva innehållet mest handlade om att ta farväl av mor och åka till fronten. Någon far syntes inte till, varken i första eller andra boken. Det var syskonen Ahmad och Maryam och Mor. En del roliga texter om nyheter i tidningarna طیارات ایرانیة تقصف بغداد ”Iranskt flyg bombar Baghdad” o dyl, och när Ahmad skriver brev hem till mor och lillasyster Maryam från fronten. Böckerna slutar med att Ahmad kommer hem dödligt sårad från fronten och familjen står runt hans säng och gråter när han blir martyr. Lite annorlunda med andra ord, än våra svenska skolböcker.
Jag minns tydligt hösten 1999 när jag stoppade ned alla persiska böcker i bananlådor och sköt in dem längst in i garderoben. Vid ungefär samma tidpunkt köpte jag en parlör Arabic, utgiven av Berlitz, ett förlag som ger ut mycket parlörer. Det var också standardarabiska men innehöll väldigt kortfattat och lättöverskådligt grunderna i grammatiken, och speciellt verbböjningarna i perfektiv och imperfektiv (jag tror det heter något sådant i arabisk grammatik), vilket var till en del hjälp. Studierna i arabiska var dock minst sagt sporadiska, några timmar här och där, jag uppskattar, högst en gång i månaden. Under mina studier i stockholm fick jag tag på en lärobok i dialekt: Eastern Arabic, och den gav mig en rejäl skjuts framåt när det gäller att tala och förstå talad arabiska. Sedan hittade jag sajten www.syrianarabic.com som innehåller en hel bok på 300 sidor med damaskusdialekt och mp3-filer att lyssna på. Nu började det lossna med talad arabiska. Syrisk-libanesisk dialekt förstås av de flesta, liksom palestinsk-jordansk. Jag började söka på libanesiska sökord och många av mina sökningar tog mig till den här sajten (jag letar upp en sida som har mycket libanesisk dialekt i sig): http://www.formulawahed.com/msgboard/topic.asp?ARCHIVE=true&TOPIC_ID=498 Här någonstans kom jag på hur oerhört efektivt det är med diskussionsforum i språkinlärning. Språket är enkelt, talspråkligt och kryddat med mycket engelska och ibland franska, vilket gör det lättare att förstå sammanhanget. Det skrivs med en sorts arabisk chatskrift, baserad på latinskt alfabet och siffror som används för att uttrycka de ljud som är svåra att representera med latinska bokstäver. Det var detta chat-språk jag nu alltmer bekantade mig med. Diskussionsforum har också den fördelen att det som skrivits ligger kvar till skillnad från chat, även om man visst kan spara sin chat, men jag tycker det är suveränt att följa en dialog mellan flera personer i min egen takt. Och eftersom vokalerna även står utskrivna hjälpte det mig lära mig uttalet också. Jag letade upp sajten www.radioibrahim.com vilken innehåller mer än 1000 radioprogram på många olika dialekter och jag hittade bibelberättelser och lukasevangelium och apostlagärningarna på egyptisk arabiska. Egyptisk arabiska skiljer sig avsevärt från syrisk men inte för mycket. Den egyptiska arabiskan lossnade riktigt ordentligt för mig, dels genom audiobibel-filerna (http://www.ibs-mena.com/downloads.asp ), dels genom egyptiska låttexter, bl a av Amr Diab som fanns tillgängliga och översatta till engelska (http://www.allthelyrics.com/forum/arabic-lyrics-translation/ ). För att identifiera alla lexem (betydelsebärande enheter) i låttexterna satte jag mig vid något tillfälle bredvid några araber på pendeln och bad dem förklara för mig. Jag lärde mig otroligt mycket på bara en några minuter, efter som en av dem, en irakier vill jag minnas kunde både svenska och egyptisk dialekt bra. Egyptisk arabiska är en dialekt som de flesta araber förstår. Här finner du en egyptisk-fransk dialektordbok on-line: http://www.egypt.edu/pdf/arabe/Lexique.pdf Tryck på Esc när du kommit fram, för att kunna hantera dokumentet. En lärobok i egyptisk arabiska som jag verkligen kan rekommendera är Kullu Tamâm!. Det är den bästa som finns att tillgå, punkt.
Jag kom även in på palestinsk arabiska.

Den med libanesiska närbesläktade palestinska dialekten har även många typiskt egyptiska i sig, som t ex: /خش یخش طخ یطخ زي/, det upptäckte jag när jag studerade Seegers studie av hebrondialekten. Och det vore väl konstigt annars eftersom området gränsar till Egypten. Seegers studie kan du hitta här: http://semitistik.uni-hd.de/seeger/il-xalil.pdf
Ett diskussionsforum där det skrivs mycket på palestinsk dialekt är http://www.mahjoob.com/en/forums/index.php. Den arabiska jag lärt mig har jag lärt mig nästan helt utan att tala arabiska med araber och helt utan formella studier. Istället är det Mp3-filer, diskussionsforum och lär- dig-självböcker som haft mest betydelse för mig. Jag avrundar här så länge.