Hello world!

Welcome to WordPress.com. This is your first post. Edit or delete it and start blogging!

Konstiga uzbekiska verbformer, del 1

Den modala partikeln –emish kan läggas till finita former av presumptivt futurum för att bilda inidirektivt futurum – vilket uttrycker  ”hörsägen” hos en framtida handling.

  

positiv
Singular
1	yozar emisman	jag ska skriva [sägs det]	o’qir emishman	jag ska läsa [sägs det]
2	yozar emishsan	du ska skriva [sägs det]	o’qir emishsan
3	yozar emish	han ska skriva [sägs det]	o’qir emish
Plural
1	yozar emishmiz	vi ska skriva [sägs det]	o’qir emishmiz
2	yozar emishsiz	ni ska skriva [sägs det]	o’qir emishsiz
3	yozar emishlar	de ska skriva [sägs det]	o’qir emishsiz

 

negative
Sing
1	yozmas emishman	jag ska inte skriva [sägs det]	o’qimas emishman	jag ska inte läsa [sägs det]
2	yozmas emishsan	du ska inte skriva [sägs det]	o’qimas emishsan
3	yozmas emish	han ska inte skriva [sägs det]	o’qimas emish

 Reflektion: Fenomenet indirektiva verbformer känner jag igen från persiska. Det som är nytt är att de fungerar i presenssystemet i uzbekiska. I persiska finns de bara i preteritumsystemet.

Embarking on Uzbek

Jag hade tänkt att utveckla min uzbekiska lite mer nu. Min strategi är att med kunskaper i andra turkspråk som grund (i mitt fall azeri) satsa på en konvertering. Efter att ha kollat lite på uzbekisk grammatik, ordförråd etc, har jag kommit fram till att verbsystemet och s.k ‘gerunds’ (adverb som är avledda från verb genom suffix) är de områden där de stora skillnaderna finns. Det blir alltså där jag sätter in stöten. Som vanligt skriver jag för att lära, och själva aningen om att texterna har en potentiell läsarskara fungerar som en slags motivation för mig att skriva.:) En annan skrivarmotor är pengar, men det är en annan historia, den gäller inte just här. 

Adverb som avletts från verb genom suffixet: ”-gach”uttrycker en handling som avslutats och omedlebart följs av huvudverbets handling. Utöver tids-/ordningsföljd finns det även andra band mellan de två handlingarna: Den handling som uttrycks genom adverbet kan ha lett till eller utlöst huvudverbets handling. Ibland är det själva ögonblicket för adverbhandlingens avslutande som är i fokus; ibland är det de omedelbara konsekvenserna av  den avslutade handlingen. Adverb av suffixet ”-gach” antyder ofta en brådska i huvudverbets handling.

Tayyora Amudaryoga kelgach , tayyoradagi sun’iy muz eriy boshladi.
’Så snart flygplanet kom fram till Amu Darya-floden, började den konstgjorda isen ombord att smälta.’

Baxshi dostonini tamom qilgach, eshituvchilar olqishladilar.
’Så fort folkmusiksångaren avslutat sin story, började publiken att applådera’ 

Hadeganda javob bo’lmagach, qattiqroq qoqdi.
’Då han inte fick svar omedelbart, knackade han lite bestämdare.

’Marhamat, mehmon, – dedi  salomlashgach.
’Varsågod och stig in, sa han så snart de hälsat på varann.’

 O’lik korgach, xayrli ishga qo’l  urish yaxshilik elomati emas emish.
’Det lär inte vara ett gott tecken att se ett lik innan man ska göra en god gärning.’

Källa: (Bodrogligeti 2002, Modern Literary Uzbek, Muenchen: LINCOM) 

Reflektion: Motsvarande suffix finns även i azeri. Om jag inte minns fel ser det ut så här -əcək (-acaq?)

Några azeriska ordspråk med engelsk motsvarighet

Azərbaycanca‐ İngiliscə atalar sözü qarşılıqları:

Aşpaz iki olanda şorba şit olar.	Too many cooks spoil the broth.	(ju fler kockar desto sämre soppa)
Vaxt sərvətdir.	Time is money.	(tid är pengar)
Qonşu toyuğu qaz görünər, özgə divarı düz görünər. Qonşu aşı dadlı olar.	The apples on the other side of the wall are sweeter.	(gräset är grönare på andra sidan)
Hər ışıldayan qızıl deyil.	All that glitters is not gold.	(Allt är inte guld som glimmar)
Zahirə inanma.	Appearances are deceptive.	(skenet bedrar)
Eşşəyə qızıl çatsan, qiyməti artmaz.	An ass is but an ass, though laden with gold.	(snus är snus om än i gyllne dosor)
Nə töksən aşına, o gələr qaşığına.	As you make your bed, so you must lie in it.	(som man bäddar får man ligga)
Əkdiyini biçərsən	As you sow, so shall you reap.	(vad man sår får man skörda)
Çıraq öz dibinə ışıq verməz.	At the foot of the candle it is dark.	(i stormens öga är det lugnt)??
Qara xəbər tez gələr.	Bad news travels fast.
Qəp mal yiyəsinə qayıdar. (yiyə = ägare)	A bad penny always comes back.
Bugünkü yumurta sabahkı toyuqdan yaxşıdır. Bugünkü piy sabahkı quyruqdan yaxşıdır. Bugünkü toyuq sabahkı qazdan yaxşıdır.	Better an egg today, than a hen tomorrow.	(bättre en fågel i handen än tio i skogen)
Damı böyük olanın qarı da çox olar.	A big head has a big ache.
İyidi sözündən tutarlar.	A bird is known by its note, and a man by his talk.
Qaranın üstünə boyaq olmaz.	Black will take no other hue.
İlan vurmuş ala çatıdan qorxar.	A burnt child dreads fire.	(Bränt barn skyr elden)
Qoruyan gözə çöp düşər.	Care killed a cat.	(Nyfiken i en ask)
Dəvə yatar, yuxuda çiyid görər.(çiyid = kärnor, frön =  هسته، تخم، پنبه دانه)	The cat dreams of mice.
Əvvəlcə məscidin içi, sonra eşiyi.	Charity begins at home.	(Sopa först framför egen dörr)
Hesabı pak olanın üzü də ağ olar.	A clear conscience fears no accusation.	(Den som inte har något att dölja, har heller inget att frukta)
Çox göylə getməyin təpəsi üstə yerə gəlməyi də var. Hər göyə gedənin üzüqoylu gəlməyi də var.	Climb not too high, lest the fall be greater.
Yorğanına görə ayağını uzat.	Cut your coat according to your cloth. Stretch your legs according to your coverlet.	(Man ska inte ta sig vatten över huvudet.) alternativt: (Håll dig på mattan!)
Dinsizin öhdəsindən imansız gələr.	Diamond cuts diamonds.	lika barn leka bäst. järn ger skärpa åt järn.
Saman çöpünü dirək eləmə.	Donʹt make a mountain out of a mole hill.	(att göra en höna av en fjäder)
Boğulan adam kosa‐kola əl atar.	A drowning man will cluch at a straw.	(att gripa efter ett halmstrå)
Tez tərpənən qız alar, gec tərpənən dul alar.	The early bird catches the worm.	(först till kvarn får först mala)
Boşçuval ayaq üstə dayanmaz.	An empty sack cannot stand upright.	En tom säck kan inte stå upprätt.*
Eşşəyin anqırtısı özünə xoşgələr.	Every ass likes to hear himself bray.	Varje åsna gillar att höra sig själv bröla.*
Dözən aparar.	Everything comes to him, who waits.
Iyid yüz yaşar, fürsət bir düşər.	Opportunity seldom knocks twice. Fortune knocks once at least at every manʹs gate.	(iyid = kämpe, hjälte, modig)
Çağrılan yerə ərinmə, çağrılmayan yerdə görünmə. (ərinmək = skämmas, blygas)	Go neither to a wedding, nor a christening without invitation.	(Skäms inte att gå dit du är inbjuden, visa dig inte där du inte är inbjuden)
Ürəkdən ürəya yol olar.	Heart speaks to heart.
Ehtiyat iyidin yaraşığıdır.	He that fights and runs away may live to fight another day. Förskiktighet är hjältens prydnad.	(bättre fly än illa fäkta) (yaraşıq = برازندگی، زیبندگی، آراستگی، زیب، زیور، زینت)
İsti istəyən tüstüsünə dözər.	He that would have eggs, must endure the cacklings of hens.
Əski hamam, əski tas.	It is the same old story in the same old day.
Ağıla gəlməyən başa gələr.	It is the unexpected that always happens.
Elm qara daşları dələr.	Knowledge is power.
Yerimədən yügürmə.	Learn to walk before you run.
Olan olub, keçən keçib.	Let bygones be bygones.
Yel ile gələn yel ilə gedər.	Lightly come, lightly go. Easy come, easy go.	(lätt fånget lätt förgånget)
Dəmir qapının taxta qapıya işi düşər.	A lion may come to be beholden to a mouse.
Damla‐ damla göl olar.	Little and often fills the purse.	(många bäckar små blir till en stor å)
Aslan qocalanda götünə qarışqa daraşar.	Little birds peck at the dead lion.
Bəy verən atın dişinə baxmazlar.	Never look a gift horse in the mouth.	(skåda inte given häst i mun)
İşləməyən dişləməz.	No gain without pain.
Bir gül ilə bahar olmaz.	One swallow does not make a summer. One flower makes no garland.	(En svala gör ingen sommar)
Gözdən geden könüldən də gedər.	Out of sight, out of mind.
Zədəli alma bir anbarı kifsədər.	A rotten apple injures its neighbours.
Görmək hara, eşitmək hara?  Bir görmək min eşitməkdən yaxşıdır.	Seeing is believing.
Susmaq razılıq əlamətidir.	Silence gives consent.	Den som tiger samtycker.
Qızını döyməyən dizinə döyər.	Spare the rod, and spoil the child.
Danışmaq gümüşdürsə, susmaq qızıldır.	Speech is silver, silence is golden.	(tala är silver – tiga är guld)
Dəmiri isti ikən döyərlər.	Strike while the iron is hot.	(det gäller att smida medan järnet är varmt)
Od olan yerdən tüstü çıxar. Ocaq yanmasa, tüstü çıxmaz.	There is no smoke without fire.     Where there is smoke, there is fire.	(ingen rök utan eld)
Tələsənin kündəsi küt gedər. Tələsən yolda qalar. Tələsənin ayağı büdrər.	The hasty hand catches frog for fish. Haste makes waste.	(hastverk är lastverk)
Axırda gülən yaxşı gülər.	He laughs best, who laughs last.	(skrattar bäst som skrattar sist)
Qonaq bir olsa, ev yiyəsi öküz kəsər.	For a single guest one could kill a cow.
Olacağın qarşısını almaq olmaz.	What must be, must be.
Bir ata yeddi oğul bəslər, yeddi oğul bir atanı bəsləməz.	One father can support ten children; ten children cannot support one father. One father is enough to govern one hundred sons, but not a hundred sons one father.
Qızıl odda, insan möhnətdə bəlli olar.	Fire is the test of gold; adversity of friendship.
Balıq başdan qoxuyar.	The fish always stinks from the head downwards.
Suyu bulandırır, balıq tutsun.	It is good fishing in troubled waters.
Dəli quyuya bir daş atar, yuz ağıllı çıxara bilməz.	A fool may throw a stone into a well, which a hundred wise men cannot pull out.
Ayağın büdrəməsi dilin büdrəməsindən yaxşıdır.	Better the foot slip than the tongue.
Qurd dərisini dəyişər, xasiyyətini dəyişməz.	The fox may grow grey, but never good.
Hər şeyin təzəsi, dostun köhnəsi.	Old friends and old wine and old gold are best.
Əl əli yuyar, əl də dönər üzü yuyar.	One hand washes another and both the face.
Cins toyuq bərk yumurtlar. Pis toyuq cis yumurtlar.	A black hen lays a white egg.
Eşşayəsədir düyüsü başağrısı gətirər.	Honey is not for the assʹs mouth.
Halva‐ halva deməklə ağız şirin olmaz.	It is not with saying Honey, Honey, that sweetness will come into the mouth.
Yürüyən at özünə qamçı vurdurmaz.	A running horse needs no spur.
İşləyən dəmir pas tutmaz.	Iron not used soon rusts.	(pas = rost)