|
Folkbokföringssystemet i Arabrepubliken Syrien är en organisation med gamla anor, om man jämför med en del andra länders system. Den första folkräkningen går tillbaka till 1854, då en partiell räkning utfördes, vilken var begränsad till den manliga delen av befolkningen med syftet att mönstra dem till militärtjänst. Denna folkräkning följdes av ytterligare en som genomfördes 1884 och som omfattade alla invånare, såväl män som kvinnor.
Denna betraktas som den första verkliga milstolpen för folkbokföringen och resultaten av denna hamnade i speciella register som utgjorde folkbokföringsregistren. Denna folkräkning följdes av en annan år 1904 som fick ersätta resultaten i den förra, och resutlaten överfördes till speciella register som ersatta de förra.
Den fjortonde augusti 1914 antogs den ottomanska folkbokföringslagen. Denna lag indelade medborgarna i två kategorier: De bofasta och de nomadiserande. Under år 1922 genomfördes en allmän folkräkning i Syrien vars resultat registrerades i sorters register: det första de bofasta syriernas, och det andra de ”okända” (frånvarande) syriernas, medan utlänningar registrerades i ett speciellt register. Denna folkräkning anses ligga till grund för den folkbokföring som nu tillämpas i Syrien.
Den första september 1923 antogs i beslut nummer 176 den första syriska lagen om folkbokföring. Denna lag kallades Syriska Unionens Folkbokföringslag, och fortsatte att tillämpas tills ett nytt beslut, nr 3633 togs den 15 oktober 1931, vilket annullerade alla tidigare bestämmelser i detta avseende.
Den 2 april 1957 antogs lag nr 376 vilken är den lag som gäller för närvarande för folkbokföring i Syrien sedan den 1 januari 1958. Denna lag upphävde alla tidigare förordningar som stred mot den. I den praktiska tillämpningen av denna lag blev det uppenbart att det fanns luckor i den och att ett antal förändringar behövde genomföras i enlighet med rättsliga förordningar, men den fastställde en uppsättning regler och förfaranden vilka utgör grunden för det nuvarande folkbokföringssystemets rättsliga och administrativa ram. Vi nämner de viktigaste nedan:
|
دوائر حكومية > الداخلية نبذة عن نظام التسجيل المدني إن نظام التسجيل المدني في الجمهورية العربية السورية نظام عريق إذا ما قورن بأنظمة بعض الدول الأخرى وترجع أولى إحصائيات السكان لعام 1854 حيث جرى إحصاء جزئي اقتصر على الذكور فقط بهدف سوقهم للخدمة العسكرية، ثم تبعه إحصاء آخر جرى في عام 1884 شمل جميع السكان من ذكور وإناث ويعتبر الركيزة الأولى الفعلية للسجل المدني حيث أفرغت نتيجته في سجلات خاصة شكلت السجلات المدنية، ثم تلاه إحصاء آخر في عام 1904 حيث ألغى نتائج الإحصاء السابق وأفرغت نتيجته في سجلات خاصة حلت محل السجلات السابقة. وفي الرابع عشر من آب 1914 صدر قانون النفوس العثماني الذي صنف المواطنين إلى فئتين هما: المقيمون والمسافرون. وخلال عام 1922 جرى إحصاء عام للسكان في سورية أفرغت نتيجته في نوعين من السجلات الأولى الخاصة للسوريين المقيمين والثانية للسوريين الغائبين، أما الأجانب فقد دونوا في سجل خاص، ويعتبر ذلك الإحصاء أساساً للسجل المدني المعمول به حالياً في سوريا. وفي الأول من أيلول 1923 صدر أول قانون سوري للسجل المدني بالقرار رقم 176 سمي بقانون النفوس في الاتحاد السوري وبقي معمولاً به إذ أنه صدر قانون نفوس جديد بالقرار رقم 3633 تاريخ 15/10/1931 ألغى جميع الأحكام السابقة بهذا الصدد. وبتاريخ 2/4/1957 صدر القانون رقم 376 وهو القانون الحالي المعمول به في الأحوال المدنية في سوريا منذ 1/1/1958 وألغى جميع الأحكام السابقة المخالفةله، ومن خلال التطبيق العملي لهذا القانون تبين وجود ثغرات فيه استدعت إجراء عدة تعديلات له بموجب مراسيم تشريعية، إلا أنه أرسى جملة من القواعد والإجراءات التي تشكل أساساً للإطار القانوني والإداري لنظام التسجيل المدني بوضعه الراهن، نورد أهمها فيما يلي: |
augusti 24, 2008
Folkbokföring i Syrien
augusti 23, 2008
Nya Testamentet på persiska – MP3
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
<!– start
- 1-
- 2-
- 3-
–>
Några persiska ordspråk, del 2
|
svensk motsvarighet/förklaring |
ordagrann översättning |
persiskt ordspråk |
|
Det här är fel från början till slut. |
Vattnet är förorenat från källan. |
”آب از سر چشمه گل آلوده” |
|
Här är allt lugnt och stilla. |
Vattnet rör sig inte |
آب از آب تکان نمی خوره |
|
När någonting är så osannolikt att det är att likna vid en kakafoni som blir melodiös. |
När vattnet rinner uppåt sjunger grodorna Abu Atta |
آب که سر بالا میره قورباغه ابو عطا می خونه |
|
Han finner inte rätta tillfället att visa sina talanger och förmågor. |
Han ser inte till något vatten, annars är han en skicklig simmare. |
آب نمی بیند وگرنه شناگر قابلیه |
|
Ge aldrig upp utan pröva allt. |
Mellan den här pelaren och den där finns befrielsen. |
از این ستون تا آن ستون فرج است |
|
Han försöker hålla båda parterna nöjda. |
Än slår han på spiken, än på hästskon. |
یکی به نعل می زند یکی به میخ |
|
att göra en höna av en fjäder. |
en kråka, fyrtio kråkor |
یک کلاغ، چهل کلاغ |
|
När någon frågar om råd och sedan bara svarar jag vet…det där visste jag… |
Lägg en tegelsten i grytan också! |
یک خشت هم بگذار در دیگ |
augusti 18, 2008
Översättning av uzbekisk artikel om Ryssland Georgien
Россия ўз қўшинларини Грузия ҳудудидан чиқара бошлади
Бу ҳақда Россия бош штаби раҳбари ўринбосари Анатолий Ноговицин эълон қилди.
Бироқ Грузия Ички ишлар вазирлиги матбуот котиби Шота Утиашвили Россия қўшинлари ҳануз Грузия ҳудудида қолаётганини маълум қилмоқда.
Курск шаҳрида чиқиш қилган Россия президенти Дмитрий Медведев эса ўз мамлакатига қилинган ҳар қандай хуруж жавобсиз қолмаслиги тўғрисида огоҳлантирди.
“Агар кимлардир жазоланмасдан бизнинг фуқароларимиз, аскарларимиз ёки тинчликпарвар кучларимизни ўлдириш мумкин, деб ҳисоблаётган бўлса, биз ҳеч қачон бунга йўл қўймаймиз. Кимда-ким бундай қилишга уринса, шунга яраша муносиб жавоб қайтарамиз. Бизда бунинг учун барча манбаалар, жумладан, иқтисодий, сиёсий ва ҳарбий салоҳиятимиз етарлича. Агарда кимлардир шу пайтгача шундай ўйларга борган бўлса, бундан ҳозироқ воз кечиши лозим”,- деди Дмитрий Медведев.
Ryssland har börjat dra tillbaka sina trupper över Georgiens gräns
Detta enligt uppgift från den ryska chefsstabens befälhavares talesman Anatolij Nogovitsin. Men det georgiska inrikesministeriets pressekreterare Sjota Utiashviliy uppger att ryska trupper fortfarande dröjer sig kvar innanför Georgiens gränser.
Under ett framträdande i staden Kursk varnade den ryske presidenten Demitrij Medvedev att ingen som helst aggression mot hans land kommer att lämnas obesvarad.
”Om någon räknar med att kunna döda våra medborgare, soldater, eller fredsbevarande styrkor ostraffat, kommer vi aldrig att tillåta detta. Vem som än försöker något sådant kommer vi att reagera mot på lämpligt sätt. Vi kommer att använda oss av alla medel som står i vår makt, ekonomiska, politiska och militära. Vem som än har tänkt i andra banor hittills kommer hädanefter att tvingas tänka om” – sa Dimitrij Medvedev.
Glosor:
ўринбосар = ställföreträdare, representant, vice-
Бироқ = dock, ännu, forfarande, emellertid
ҳар қандай хуруж = varje form av aggression/angrepp
Кимда-ким = vemhelst, vem det än vara må
яраша = passande, lämplig
урин- = försöka, sträva
шу пайтгача = hitintills
Fixed Pie Mentality
För länge sedan hörde jag ett föredrag, där talaren citerade en känd amerikansk författare Sean Covey, som skrivit boken ”Seven Habits of Highly Effective People”. I boken tar författaren upp olika framgångskoncept, och deras motsatser. Ett exempel på felaktigt tänkande är ”Fixed pie mentality” (Jag har svårt att översätta detta). Det går ut på att man ser tillvaron som en paj – låt oss säga en svensk rabarberpaj. Om du får en bit paj så får jag mindre. Därför måste jag bevaka dig så du inte tar för mycket av den där pajen. Det vore ju inte bra för då blir jag kanske utan. Detta tänkande gör att jag skiner upp som en sol när det går dåligt för dig. Går det bra för dig blir jag däremot allvarligt bekymrad. :C
Enligt Sean Covey är detta inte ett vinnarconcept. Istället menar han att pajen kan växa genom det tillskott varje person bidrar med. Det blir mer paj åt alla med rätt mentalitet. Det låter nästan för bra för att vara sant. Men om det är sant att Gud har en plan för varje människa så kan ingen annan ta ifrån dej det Gud har planerat för dig, förutom du själv förstås.
Det finns ett arabiskt ord رقابت som har lånats in av persiskan och det brukar översättas med konkurrens eller rivalitet. Det betyder från början att man bevakar varandra, håller varandra under uppsikt. Sedan finns det ett rent persiskt uttryck چشم و هم چشمی, möjligen är det ett försök till översättningslån av ovanstående arabiska ord. Det betyder ungefär rivalitet, men ordagrant betyder det öga-och-öga-tillbaka.
augusti 10, 2008
Iransk film
17 juli 2008:
Det var ett tag sen sist jag skrev något nu. Det går inte an att bara lämna sin blogg så där så jag får väl skriva några rader…
Häromveckan köpte jag några iranska filmer och laddade ned ytterligare några från www.iranproud.com. Jag minns när jag skrev min examensuppsats i pedagogik. Den handlade om språkinlärning, och ett av resultaten av enkäter och så vidare var att eleverna ville se mer film på lektionstid. De trodde de skulle lära sig mer av det. Visst kan man vara cynisk och säga att de bara var lata, men film, tillsammans med andra läromedel är ett alldeles ypperligt sätt att få språklig input som liknar den verkliga. Så, ja, det var nog mycket med språkinlärning som syfte jag bänkade mig framför videon förra veckan…
Jag såg alltså följande filmer:
Mohakeme – (Trial)
Hokm – (The Verdict)
Shahre Ziba – (Beautiful City)
Shabhaye Tehran – (The Nights of Teheran)
Marmoolak – (The Lizzard)
Party
Tofiqe Ejbari (A Blessing in Disguise)
Charshanbe Soori
Ekhrajiha
och Lejonkungen på persiska men den räknas väl inte.
Jag hinner tyvärr inte skriva om alla filmerna, men en av dem vill jag gärna skriva några rader om. Filmen heter Marmoolak, vilket betyder ”Ghecko-ödlan” på persiska. Den handlar om en brottsling som blir deprimerad och efter ett självmordsförsök hamnar på sjukhus bredvid en mulla. Mullan tycker synd om honom och ger honom ett tillfälle att rymma genom att lämna sina kläder utan uppsikt. ”Ödlan” tar alltså mullans atiraljer och rymmer i mullakläder. Väl ute i samhället får han mycket uppmärksamhet och blir behandlad som en mulla (på gott och ont) och såsmåningom gör några personer från en by anspråk på honom som ”deras” mulla. Han får predika och hamnar i en massa obekväma situationer. Genom missförstånd och förvecklingar blir han byns store välgörare…
Marmoolak
Man kan lätt tro att det här är ett iranskt original, med tanke på alla mullor och allt, men när jag nämnde om filmen för min irakiske arbetskamrat Saad kände han genast igen storyn. Förlagan är alltså en egyptisk film från åttiotalet som heter Al-Shaytan ya’ez – ”Satan predikar”. I denna film lyckas brottslingen fly genom att hans fängelsetransport råkar ut för en olycka där även en mulla är inblandad. Resten verkar i allt väsentligt vara detsamma. Jag har försökt ladda ned filmen men inte lyckats än.
Al- Shaytan yaez - den egyptiska förlagan till Marmoolak
Man kan förvånas över att man får göra en komedi om en mulla i Iran, men filmen är från Khatamitiden då något litet frihet sipprade fram. Filmen förbjöds senare (efter vad jag hört), men visst är det märkligt att den överhuvudtaget tolererats i Iran. Någon av mina iranska bekanta hade en teori om att man ville visa hur öppet Iran var, en annan påstod att filmen var till för att folk skulle få ventilera sin ilska så att inga större ”vredesyttringar” ägde rum, men faktum kvarstår att hela fenomenet är märkligt.
Temsah - i färd med att strypa en degarandish - "en oliktänkande"
10 augusti, 2008:
Ytterligare ett antal filmer senare…
Santoori -The Music Man (Den är inte så sliskig som titeln tycks antyda)
Cinema Cinema ast
Royaye Khis…
och så har jag fått ytterligare några filmer som jag ännu inte hunnit se:
Khun-e bazi
In zan harf nemizanad
Och så har jag laddat ned några avsnitt av iranska TV serier:
Qarargah-e Maskoonioch … sist men inte minst, den legendariska TV-serien från innan revolutionen:
Daei-jun Napelon (1976-77) handlar om en stollig och elak farbror som tror att han är Napoleon och ser det som sin främsta uppgift att bekämpa engelsmännen. Han ser engelsmännens konspirationer bakom allt som händer…
Iransk film är faktiskt jättekul. Vilket bra sätt att lära känna iransk kultur! En bild säger mer än tusen ord sägs det. Och film är inte en bild utan tusen…
