Några persiska ordspråk, del 5

روی ضرب المثل کلیک بزنید تا داستان پشت آن را بخوانید

”En som fått i sig mycket lamprök” gammal omskrivning för en mycket lärd person, som studerat många nätter igenom för att uppnå den lärdom han besitter.	دود چراغ خورده
”Här har varken kommit eller gått någon khan” Används när någon ger upp sina ambitioner och struntar i alltsammans.	نه خانی آمده نه خانی رفته است
Som en fontän skjuter upp störtar den till marken. (Ungefär: ”Högmod går före fall”), d.v.s den som står efter världslig makt kommer att störta i fördärvet.	فواره چون بلند شود سرنگون شود
”Han räknar sina dinarer noga men ger allmosor i massvis” (om någon som är noga med sin ekonomi men samtidigt är generös) (xarvâr = massvis/300kg)	حساب به دینار، بخشش به خروار
”Om tuppen är en tupp så gal den väl på vägen också.” (När någon kommer med ursäkter för att slippa göra något)	خروس اگر خروس باشد توی راه هم می خواند
”Likasom grytan födde barn, dog den i barnsäng också”. (När någon är dum och för slem vinnings skull åsidosätter ärlighet och sunt förnuft för någon futtig vinst)	همانطور که می زاید، همانطور هم سر زا می رود

MEMRI TV är intressant

Ibland brukar jag titta på MEMRI:s textade TV-program:  http://www.memritv.org/
 (MEMRI) ”The Middle East Media Research Institute”,  grundades1998 i Washington DC för att överbrygga språkklyftan till Mellanöstern, genom att bevaka, översätta, och studera arabiska, iranska, och turkiska massmedia, skolböcker och religiösa predikningar. MEMRI har sitt högkvarter i Washington, D.C. med filialer i Bagdad, Tokyo och Jerusalem, och med en personal på över 70 personer som arbetar över hela världen. MEMRI:s forskning översätts till engelska, tyska, franska, italienska och spanska, och har enligt hemsidan över 75 000 abonnenter.

Intervju med Ambjörn Madegård (KAJF)

Ambjörn Madegård är en person som fängslar och fascinerar. Jag lärde känna honom för några år sedan efter att han tagit kontakt med mig angående översättning. Han fullständigt flödade över av idéer och energi. Ambjörn fungerar som en slags mentor för mig som översättare. Det var ju han som ledde mig in på översättarbanan. Han översätter själv från ett flertal språk, främst från den slaviska språkgruppen. Jag tänkte intervjua Ambjörn och fråga honom lite grann om livet som frilandsöversättare, entreprenör och allmänt fritänkande själ.

Linus Olsson: Hej Ambjörn! Jag vill börja med att tacka dig för att du hjälpt mig in på banan som översättare. Det är nu drygt ett och ett halvt år sedan jag började. Kan du berätta hur DU kom in på det här med översättning?

Ambjörn Madegård: Jag jobbade precis som du som assistent inom vården och hade seglat genom de flesta vårdkategorierna när det väl begav sig att jag började översätta. En ganska stor tid av tiden gick jag och bannade mig själv för hur jag hade kastat bort min tillvaro genom att inte skaffa min examen efter 7 års studier, och precis i slutskedet när jag hade skjutit upp uppsatsskrivandet in i det sista så drabbade mig en rad livsomständigheter mig som förde mig ganska långt från Jordens omloppsbana på olika sätt. Dessutom var jag djupt förälskad i en kvinna i Paris, och den stora lösningen på det problemet skulle vara att jag kunde ha ett mobilt jobb kom jag fram till. Jag var tvungen att göra något åt situationen och just där har vi väl också en ganska typisk och återkommande sak. Jag måste verkligen vara tvungen till saker och väntar helst till absolut sista stund. En ganska jobbig egenskap.

Eftersom jag tydligen hade en viss språkbegåvning och – intresse, låg det närmast till hands att börja nysta upp den röda tråden just där. Innan det hade jag kunnat tänka mig att jobba med allt mellan himmel och jord och det var väl just det som var problemet… Jag har för mycket fantasi säger min stackars far, haha.

På en studieresa fick jag 2001 kontakt med en man som översatte nyhetsbrev från engelska om utvecklingen i Polen och Baltikum och som behövde hjälp, eftersom han ville börja inrikta sin verksamhet mer mot media, så jag översatte åt honom med korta deadlines varje tisdag och torsdag mellan nattskiften på gruppboendet och drog in ganska bra på det, och dessutom upptäckte jag att jag var snabb och ganska bra på det. När alternativet var att fortsätta gå och räkna timmarna med autisterna, så… var valet ganska enkelt för det fanns ju inget.

Det stora lyftet för min del kom dock egentligen när jag fick kontakt med min mentor Jaroslav, East-West Service och sedan gjorde praktik i 3 månader för honom. Han har lärt mig mycket och jag står i en evig tacksamhetsskuld till honom för det. Därefter har det gått steg för steg framåt. Eftersom ha gjorde det för mig så föll det sig bara naturligt att jag hjälpte dig, som verkade vara lite på samma plats som jag i livet när jag fick Jaroslavs hjälp. Vi ska hjälpa varandra vi människor, det är därför vi har varandra.

Linus Olsson: En lovvärd filosofi Ambjörn! ”Ni har fått för intet, så skall ni också ge för intet.” Vilka språk översätter du idag?

Ambjörn Madegård: Engelska, franska, ryska, ukrainska, polska, bulgariska, makedonska, serbiska, kroatiska, bosniska, slovenska, tjeckiska, isländska, danska och norska.

Linus Olsson: Öh, menar du att du personligen översätter alla dessa språk? Blir det inte splittrat med så många språk?

Ambjörn Madegård: Nej, jag använder dem inte aktivt. Kan prata ryska och franska och engelska hyfsat, resten får jag härdsmälta i hjärnan av att ens försöka knåpa ihop en enda liten aktiv mening. Stöter jag på något problem med något språk; ett ord, en mening jag inte förstår vid översättning har jag en uppsättning kollegor online som översätter FRÅN svenska till sina modersmål som jag kan ta till hjälp. Vi hjälper varandra.

Linus Olsson: Med en så bred kompetens, blir det inte mest ytkunskaper i dina språk då?

Ambjörn Madegård: Jo, kanske det. Det beror på vad du menar med ytkunskaper. Jag har de kunskaper som krävs för mitt jobb, dvs. att översätta, vilket handlar en hel del mycket mer om goda kunskaper i sitt eget modersmål och en utvecklad textanalysförmåga, samt ordböcker. Jag ser knappt de slaviska språken som skilda språk längre. De nyttjar skilda delar av en gemensam grammatik och- språkstomme, och jag har inget problem att spåra deras rötter och förstå ordens innebörd. Det är ett träd med skilda förgreningar och på det avståndet jag står nu och med den översynen jag har är det inte så svårt. Med tiden förflyttar man sig mer och mer bakåt, en vacker dag står jag väl och tittar på skogen Indoeuropeiska språk, och får upp ögonen för ett litet fagert träd i en annan riktning, turkiska kanske… Men livet är ju inte hur långt som helst å andra sidan. Det tar ju tid att lära sig språk.

Linus Olsson: Vilket språk kan du bäst egentligen?

Ambjörn Madegård: Jag vet inte. De göra olika truppförflyttningar framåt hela tiden på olika fronter, men engelska, franska, ryska och polska är nog de jag kan bäst just nu. Jag ska även påpeka att mina kunskaper är framförallt textbaserade.

Linus Olsson: Vad gör du för att förkovra dig i respektive språk?

Ambjörn Madegård: Jag studerar främst genom parallelläsning av texter när jag börjar plocka isär ett språk och sedan går jag över till att läsa böcker. Just nu läser jag mycket på franska, men har pågående läsningar av isländska och tjeckiska också. Jag samlar också filmer från de olika språken och tittar på dem. Med isländska har jag en bok och ljudbok så att jag kan se texten samtidigt som jag lyssnar till hur de läser dem. Där har jag tagit inspiration av dig och din parallelläsning av Bibeln, även om jag läser en annan slags Bibel, och tänkte i framtiden bearbeta t.ex. spanska, italienska, portugisiska och rumänska med den, om jag nu inte äntligen fattar att det faktiskt räcker, vill säga.

Linus Olsson: Internet öppnar ju enorma möjligheter att finna material till sina språkstudier. Alla möjliga språk och till och med dialekter inom olika språk finns ju tillgängliga via nätet för den som vill komma åt dem.

Har du något favoritspråk?

Ambjörn Madegård: Nej. Jag älskar dem alla lika mycket. Kärleken har dock olika färger och nyanser, dofter, smaker och beröring. Den enda fungerande jämförelse jag har kommit fram till är att jag har (just nu) 15 haremsdamer och de är alla oemotståndliga, men med olika personligheter, historier, kulturdrag, sånger och melodier. Jag tänker ofta att jag bara borde ha en fru och ge henne allt, men jag kan aldrig hålla fingrarna borta. Det är lite jobbigt, faktiskt och jag kan avundas de som kan stilla sina begär i monogamisk språkinlärning.

Linus Olsson: Ha ha, en liknelse som inte känns helt obekant. Vad mer finns det för fördelar med att vara frilansöversättare?

Ambjörn Madegård: Friheten, att vara sin egen chef, kunna leva och bo var man vill och inta främmande kulturer på plats samtidigt som man arbetar, det otroligt utvecklande i konstant språk- och kulturinlärning, det ständiga lärandet… de fantastiska språkbesatta kollegor man träffar på, mycket! Men det är också svårt socialt och jag lider av det. Just därför behöver jag satsa på att lära mig tala några av språken riktigt bra för att kunna tolka och träffa folk, men å andra sidan ser jag många andra utvecklingsvägar i framtiden, och vi får se vart det bär hän. Jag blir gärna hemlig agent, till exempel, fast mina nerver skulle aldrig palla trycket, tyvärr, haha. Ett slutmål jag har haft som morot är att åka genom alla slaviska länder från Montenegro till Vladivostok i Ryssland och kunna förstå och kommunicera med alla på vägen. Tanken är att det ska bli en modern reseberättelse av det.

Linus Olsson: Alltså, man möts ju inte sällan av den typen av frågor. Jobbar du för säkerhetspolisen? Är du underrättelseagent, bla bla, och vad svarar man?  Svarar man nej så blir de ännu mer misstänksamma. Svarar man ja så blir de nöjda, men hemliga agenter ska ju göra så lite väsen av sig som möjligt, är det inte så? Vad gör du mer än översätter?

Ambjörn Madegård: Ja… Jag har faktiskt varit lite väl uppslukad av just detta länge nu, men försöker upptäcka andra saker att göra. Livet rymmer så mycket annat än bara språåååk…. Jag vill skriva mer och spela mer musik… lära mig dyka, hoppa fallskärm (fast först kanske våga åka karusell).

Men det är ju samma sak där, för många lockelser, för lite tid. Just nu är planen att tillbringa bra mycket mer tid med mina tre underbara barn och fortsätta utvecklas mer på det personliga och andliga planet.

Linus Olsson: Vad har du för framtidsplaner?

Ambjörn Madegård: Cirka tre miljarder… Jag vet inte. Jag får se vart livet bär mig. Jag följer min livsläroplan sedan länge och den bär framåt, riktigt vart vet jag inte. Jag försöker njuta av resan och vara tacksam för allt livet har gett mig. Jag har inte sett det så klart tidigare, men så är det verkligen. Jag har ingenting att klaga över. Jag har fått fantastiska barn, en oerhörd kunskapstörst, begåvning och en oerhörd vilja. Jag har fått fantastiska vänner, bra föräldrar och upplevt kärlek från fantastiska kvinnor. Mycket kan inte vilja ha mer i det oändliga och man måste inse det. Vad jag eftersträvar mest just nu är bara harmoni för det har inte varit min största begåvning att uppnå just det, att uppnå ett naturligt KAJF, vill säga. 

Några persiska ordspråk, del 4

Svenskt ordspråk	Ordagrann översättning	Persiskt ordspråk
Den som öder mer än han avlar får snart tomt visthus	Slutet på shahfasoner är att sitta i hö	آخر شاه منشی کاه نشینی است
Den feta suggan vet inte hur den svultna lider	Den mätte vet inget om den hungrige	سیر از گرسنه خبر ندارد
Man upptäcker lättare folks fel än deras förtjänster	-	عیب دیگران بیشتر از حسنشان به چشم می خورد
Om tokot inte vore, vem vore klok?	Om varje natt vore ödesnatten [shab-e qadr] så vore ödesnatten inte ödesmättad.	اگر همه شب قدر بودی شب قدر بی­قدر بودی
I nödfall dansar man med träben	Den dag inget vatten finns snurrar kvarnen av muspiss	روز بی آبی از شاش موش آسیاب می­گرده
Han fick lång näsa	Han fick en näsbränna	دماغ سوخته شد
Så lever hönan av sitt krafs som lejonet av sitt rov	Hos myran är morgondaggen en storm	در خانه مور، شبنمی طوفان است
Den som går långsamt går säkert	Den gör framsteg som går sakta men kontinuerligt Gå sakta, gå alltid	رهرو آنست که آهسته و پیوسته رودآهسته برو و همیشه برو
När man inte törs slå hästen slår man sadeln. Den som inte kan slå herren, han slår hans hund.	Han klarade inte av åsnan så han tar sadelväskan av den	زوزش به خر نمی­رسد پالون خر را برمی­داره
De kokar i en gryta De har slagit sig samman	De har satt sin hand till enhet	دست به یکی کرده اند
Släkten är värst Äpplet faller inte långt från trädet.	Trädmasken är från trädet självt.	کرم درخت از خود درخت است
Jag vet vad du går för	Jag vet av vilket tyg du är gjord	می­دونم از چه قماشی
Den som sår törnen ska inte gå barfota	Världen är ett tukthus	دنیا مکافاخانه است
Korpen tycker alltid att hennes ungar är de vitaste	Om än barnet är fult som ett monster så är det dock för sin moder som en himmelsk fé.	اگر چند فرزند چون دیو زشت بوَد نزد مادر چو حور بهشت

Ordspråk på sorani II

Ytterligare några ordspråk på sorani. Blott för samlandets skull

په‌ندی پێشینان

1- قه‌ل  به‌ قه‌لی وت ڕووت ڕه‌ش بێت	Du är svart i ansiktet sa den ena kråkan till den andra
2- چه‌م بێ چه‌قه‌ڵ نابێت	Ingen flod utan schackaler  Varje välsignelse har en baksida också
3- له‌ هه‌موو هه‌ورێک باران نابارێت	Det regnar inte från varje moln
4- ئه‌وه‌ی سمێڵی سوور بێت هه‌مزاغا نیه‌	Den som har röd mustasch är inte ”hemzagha”
5- نان ئه‌و نانه‌یه‌ ئه‌مڕۆ له‌خوانه‌	Bröd är det bröd som står på bordet idag
6- ده‌ستی ماندوو له‌سه‌ر سکی تێره‌	Det är en trött hand på en mätt mage
7- گۆشتی لاڕانی خۆت بخۆ مننه‌تی قه‌ساب هه‌ڵمه‌گره‌	Ät köttet från ditt eget lår och sätt dig inte i tacksamhetsskuld hos slaktaren
8- تا خاوه‌ن  ماڵ دزی گرت،دز خاوه‌ن ماڵی گرت	Innan husets ägare fick fast tjuven, fick tjuven fast husets ägare.
9- که‌ زۆر هات قه‌واره‌ به‌تاڵه‌	När det kommer mycket är utrymmet tomt
10- ماڵ له‌ خۆی نه‌بوو میوانیش ڕووی تێکرد	Huset var inte hans och han ställde till med gästabud i det
11- سه‌ری نایه‌شێت په‌ڕۆی لێ به‌ستووه‌
12- که‌ڵه‌شێریش نه‌بێت ڕۆژ ئه‌بێته‌وه‌	Det blir nog morgon även om inte tuppen gal
13- سه‌فه‌رو مه‌عامه‌له‌ سه‌نگی مه‌حه‌که‌	På resan och i det dagliga umgänget/arbetet tillsammans/ i affärer, visar det sig vad man går för
14- کاری ئه‌مڕۆ مه‌خه‌ره‌ سبه‌ی	Skjut inte upp till imorgon vad du kan göra idag
15- گیا له‌سه‌ر بنجی خۆی ئه‌ڕوێته‌وه‌	Växten växer på sin rot (Äpplet faller inte långt från trädet)Q
16- به‌رد له‌ جێ ی خۆی سه‌نگینه‌	Stenen är tung där den ligger (på sin egen plats)Q
17- دۆم بێت و کڵاش بۆ خۆی دروست کات
18- مار ڕقی له‌ سیره‌، سیریش   له‌ به‌رده‌م کونی مار ئه‌ڕوێت	Ormen hatar vitlök, och vitlöken växer upp framför ormens håla
19- سه‌لکی سیری یان قنچکی پیازی
20-هه‌موو شتێک به‌ خوێ، خوێش به‌ مانا	? Allting kryddas med salt och salt med qqq
21- ماڵی قه‌ڵب سه‌ر با خاوه‌نێتی
22- ماست نیه‌ به‌ ده‌مته‌وه‌ دیار بێت
23-چی بچێنیت ئه‌وه‌ ئه‌دووریته‌وه‌	Vad man sår får man skörda
24- پاره‌ بده‌و مه‌لا له‌ مزگه‌وت ده‌رکه‌
25- سه‌یری دایک بکه‌و ، دوێته‌ بخوازه(داڵک بدوێنه‌و دوێته‌ بخوازه‌‌)‌
26- ماسی له‌ به‌حرا سه‌ودا ناکرێت
27- شه‌ل نی یه‌ پێ ی  شکاوه‌	Han är inte lam han har bara brutit foten
28- قه‌دری زێڕ لا ی زه‌ڕه‌نگه‌ره‌	Guldsmeden vet att sätta värde på guld
29- ئاش له‌ خه‌یاڵێک ، ئاشه‌وان له‌ خه‌یاڵێک
30- به‌ به‌ردێک دوو چۆله‌که‌ی کوشت	Han dödade två sparvar med en sten Slå två flugor i en smäll)
31- برسێتی ڕه‌گی هاری به‌ده‌مه‌وه‌یه‌
32- دار هه‌ڵبڕه‌ سه‌گی دز دیاره‌
33-دوو پشکه‌ له‌خۆی به‌شکه‌
34- بۆ ڕیش جوو سمێڵیشی دانا
35- مریشک هێلکه‌ی قازی کرد  قنگی دڕا
36- به‌ قه‌د به‌ڕه‌که‌ی خۆت قاچ ڕاکێشه‌	Sträck ut dina ben så långt som din  (matta?) räcker (inte längre än så) Cut your coat according to your cloth
37- هه‌ر که‌س به‌ لێفه‌ی خۆی بنوێ	Var och en må sova som han själv bäddat (som man bäddar får man ligga)Q
38- کێ خواردوویه‌ته‌وه‌و کێ ی گرتووه‌
39- بانێکه‌و دوو هه‌وا
40- به‌ڕه‌ لای ته‌نکیه‌وه‌ ئه‌دڕێ
41- کونه‌ مشکی لێ بووه‌ به‌ قه‌یسه‌ری
42- گه‌وره‌ ئاو ئه‌ڕێژێ و بچوکیش قاچی تێوه‌ر ئه‌دات
43- کوێر تا ئه‌مرێ به‌تامای دوو چاوی ساغه‌	Den blinde önskar sig två friska ögon så länge han lever
44- کاسه‌ی پڕ ئاشتی ماڵه‌
45- ئه‌وه‌ی که‌ بۆ گوو که‌ر هه‌ڵ ئه‌که‌وێت بۆ ڕاوکه‌ر هه‌ڵ ناکه‌وێت	Det som lyckas för ”guuker” lyckas inte för jägaren
46- نان بۆ نانه‌وا گۆشت بۆ قه‌ساب	Bröd åt bagaren, kött åt slaktaren
47- له‌ کاتی ڕاوا نه‌بێت گووی نایه‌ت
48- به‌ری ڕۆژ به‌ بێژنگ ناگیرێت
49- دوو گا له‌ دۆڵێکا ڕه‌نگی یه‌ک نه‌گرن خوی یه‌ک ئه‌گرن
50- ندی و بدی کورێکیان بوو له‌ جیاتی ناوک کێریان بڕی	Nidi och Bidi fick en son, och istället för navelsträngen klippte de av hans ***Q
51- تف هه‌ڵده‌ ناو چه‌وانی خۆت ئه‌گرێته‌وه‌
52- کای کۆن به‌با مه‌که‌
53- هه‌تا گوندۆر گوندۆر بوو خزمی مه‌ گه‌له‌ک زۆر بوو، گوندۆر هاته‌ بڕانێ خزمی مه‌ هاته‌ قڕانێ
54- گۆزه‌ی تازه‌ ئاوی خۆشه
55- ئه‌و ماسته‌ بێ موو نی یه‌	Den yoghurten är inte utan hårstrån i  Med andra ord: Det är något skumt här
56- ئه‌و باوکه‌ی مه‌له‌وان بوو کوڕه‌که‌ی ئاو بردی
57- به‌رد تل بده،‌ بێ کار مه‌به‌
58- دۆم به‌ دانیشتن ماڵی وێرانه
59- کا هی خۆت نه‌بوو کایێنه‌که‌ هی خۆت بوو
60- سه‌ری بێ ده‌لاک مه‌تاشه
61- مریشک هێلکه‌ش ئه‌کات و ڕیقنه‌ش ئه‌کات
62- گۆم تا قووڵ بێت مه‌له‌ی خۆشه‌
63- له‌  ئاوی خووڕ مه‌ترسه‌ له‌ ئاوی مه‌نگ بترسه‌
64- له‌ بخۆر مه‌ترسه‌ له‌ نه‌خۆر بترسه‌
65- ده‌ریا به‌ ده‌می سه‌گ گڵاو نابێت
66- باری که‌ر دایم قورسه
67- بووکێ له‌گه‌ڵ تۆمه‌ خه‌سوو تێبگه‌
68- دیوار له‌گه‌ڵ تۆمه‌و پاسار گوێت لێ بێت
69- هه‌موو که‌س له‌ شه‌ڕواڵی خۆی دا پیاوه‌
70- که‌س به‌ دۆی خۆی ناڵێت ترشه
71- ئه‌یه‌وێت ماسی بگرێت و قاچیشی ته‌ڕ نه‌بێت
72- ده‌سته‌ چه‌وره‌که‌ی خۆت به‌ من مه‌سڕه
73- مردوو له‌وه‌ پاکتر ناشۆرێت
74- له‌ ئاش زۆری پێچووه‌، له‌ ڕێگا په‌له‌ په‌لیه‌تی
75- دوای کڵاوی با بردوو مه‌که‌وه‌
76- ئه‌و هه‌ویره‌ ئاو زۆر ئه‌کێشێت
77- ته‌شی ڕێس ته‌شی ڕێس بێت به‌کلکی که‌ریش بێت ئه‌ی ڕێسێت
78- بیانووی تڕ نانی جۆیه‌
79- به‌ختی له‌ هه‌موو شتێکدا ڕه‌شه‌،ته‌نها له‌ شووتی دا سپی یه‌
80- سه‌ری له‌ به‌ر هه‌تاو سپی نه‌کردووه‌
81- من هه‌ر به‌ پاڵووت ئه‌که‌م و تۆ هه‌ر ئه‌بیت به‌ پاشوو
82- من ئه‌ڵێم نێره‌ ئه‌و ئه‌ڵێت بیدۆشه‌
83- ڕێوی به‌ کونا نه‌ ئه‌چوو شتێکیشی به‌ست به‌خۆیه‌وه‌
84- که‌ گوورگ پیر بوو ئه‌بێت به‌ مه‌خسه‌ره‌ی سه‌گ	När vargen blir gammal driver hunden gäck med den
85- ڕێوی له‌ کونی خۆی هه‌ڵگه‌ڕێته‌وه‌ گه‌ڕ ئه‌بێت
86- که‌ری دێز حه‌ز به‌ تۆپینی خۆی و زه‌ره‌ری ساحێبی ئه‌کات
87- نان خۆرت بمرێ به‌س مشور خۆرت نه‌مرێ	Den som äter ditt bröd må dö men den vars råd du behöver (äter) får inte dö
88- ئه‌وه‌ی ده‌تگرێنێت دۆسته‌، ئه‌وه‌ی که‌ پێت پێ ئه‌که‌نێ دوژمنته‌	Den som får dig att gråta är din vän och den som får dig att skratta är din fiende
87- له‌ ده‌ گوێز گوێزێک پووچ ئه‌بێت	En av tio valnötter borde/kan inte vara tom.
88- که‌ جام پڕ بوو لێ ی ئه‌ڕژێ	När bägaren blir full rinner den över
89- سه‌رێکی هه‌یه‌و هه‌زار سه‌ودا
90- له‌ ده‌رگای هه‌ر که‌سێکت دا له‌ ده‌رگات ئه‌ده‌نه‌وه‌
91- ده‌نگی ده‌هۆڵ له‌ دوور خۆشه‌	Ljudet av trummor i fjärran är ljuvt
92- ئه‌گه‌ر مار جارێک پێوه‌ی دایت خوا بیگرێ، ئه‌گه‌ر بوو بو دوو جار خوا تۆ بگرێت	Om ormen biter dig en gång straffar Gud den, men om den biter dig två gånger straffar Gud dig
93- با له‌ هه‌ر کوێیه‌که‌وه‌ بێت ئه‌و له‌وێ شه‌ن ئه‌کات
94- له‌ کانی یه‌ک ئاوت خوارده‌وه‌ لێڵی مه‌که‌	Grumla inte en annans källa som du druckit ur
95- دار به‌ ته‌وری وت گه‌ر کلکت له‌ خۆم نه‌ بوایه توانای بڕینمت نه‌ ده‌بوو	Trädet sa till yxan: Om du inte fått skaftet av mig skulle du inte orka hugga ned mig
96- هه‌ردووک جاشی ماکه‌رێکن
97- ئه‌وه‌ی به‌رز بفڕێت نزم ئه‌نیشێته‌وه‌
98- سوار تا نه‌گلێ نابێت به‌ سوار
99- قه‌رز کۆن ئه‌بێت نافه‌وتێت
100- قه‌رز دوو ماڵ ئاوه‌دان ئه‌کاته‌وه‌	Lån får två hus att blomstra
101- ماڵی زیاد سه‌ر ناشکێنێت
102- قومارچی دۆڕاو نه‌ڵێت به‌ …….ه‌وه‌ دڵی ئه‌ته‌قێ
103- ئاشی نه‌زان خوا ئه‌یگێڕێت
104- خوا تا کێو نه‌بینێت به‌فری تێ ناکات	Gud snöar inte på ett berg förrän han ser ett berg
105- به‌ردی بچووکیش سه‌ر ده‌شکێنێ
106- هه‌موو گیانله‌به‌رێک گۆشتخۆره‌ به‌س ناوی گورگ به‌ده‌
107- بزن هه‌میشه‌ قنگی به‌ ده‌ره‌وه‌ بوو که‌س ناوی نه‌ ده‌برد، مه‌ڕ یه‌ک جار قنگی به‌ده‌ر‌ که‌وت کردیان به‌ چه‌پڵه‌	Geten gick alltid med rumpan bar och ingen nämnde det, fåret vidade rumpan en gång och fick sig en  klapp/smiskning (Alla bedöms inte lika)
108- چه‌پڵه‌ به‌ یه‌ک ده‌ست لێ نادرێت	Man kan inte applådera med en hand
109- ئه‌وه‌نده‌ مه‌ڵێ گوێت لێ نه‌گرن، ئه‌وه‌نده‌ش گوێ ڕامه‌گره‌ سه‌رت بێته‌ ژان	Prata inte så mycket att de slutar lyssna, och täpp inte heller till dina öron så mycket att ditt huvud skadas/ du råkar illa ut
110- مناڵی بچووکیش خه‌ونی گه‌وره‌ ده‌بینێت	Även små barn har stora drömmar
110- هه‌ر که‌س ده‌چێته‌ قه‌بری خۆی	Alla går mot sin egen grav
‌111- ماڵی نه‌خۆری بۆ چه‌کمه‌ سۆری
112- بزن بۆ شه‌وێکیش شوێنی خۆی خۆش ئه‌کات	Geten bäddar aldrig sin säng
113- ئه‌گه‌ر گوڵ نیت دڕکیش مه‌به‌
114- که‌چه‌ڵ که‌ ده‌رمانکه‌ر بێت ده‌رمانی سه‌ری خۆی ئه‌کات
115- ساڵی خۆش له‌ به‌هاره‌که‌یدا دیاره‌	Ett gott år visar sig på våren
116- مه‌ستی و ڕاستی	Fylla och ärlighet (Av barn och fyllesvin får man höra sanningen)
‌117- قسه‌ یان له‌ شێت یان له‌ مناڵ	Pratar (yppar sanningen) gör antingen av galningar eller barn (som ovan)
118- له‌ برسا بمری له‌ گه‌ڵتا ئه‌گری نانت ناداتێ	Om du dör av svält kan du inte ta med dig det bröd du inte delat med dig av
119- گۆم تا قووڵ بێت مه‌له‌ی خۆشه‌	Så länge en sjö är djup är den bra att simma i
120- بانگی موحه‌مه‌د به‌ ئاشکرا خۆشه
121- به‌رخی نێر بۆ سه‌ر بڕینه‌
122- که‌ره‌ مه‌مره‌ به‌هاره‌ کورتانت بۆ دێت له‌ش

Några ordspråk på sorani/sydkurdiska

Jag har länge tänkt samla några ordspråk på sorani/sydkurdiska. Här är några stycken, dock utan översättning. Det kräver lite väl mycket anstränging att lära sig hundratals ordspråk på ett tiotal olika språk, men bara att ha läst dem gör att man känner igen dem; man ser att det är ett ordspråk. Sedan ser man att många av ordspråken och talesätten kommer igen i olika språk, speciellt i dem som ligger nära geografiskt. Mitt favoritordspråk just nu är persiskans بگذار در کوزه آبش را بخور, som motsvaras av det egyptiskt arabiska: بلّه واشرب ميّته. Det säger man när någonting, t. ex. ett dokument är värdelöst. ”Lägg det i blöt och drick sedan upp vattnet”. Jag undrar om detta talesätt finns på sydkurdiska:

بۆ ئیشی بچوك، قه‌ت تێمه‌كۆشه‌ گۆم هه‌تا قووڵ بێ بۆ مه‌له‌ خۆشه‌	Ansträng dig inte alls för småsaker En sjö är bra att simma i så länge den är djup.
ئه‌گه‌ر قسه‌ی حه‌ق له‌ من ده‌پرسی تێر ئاگای نییه‌ هه‌رگیز له‌ برسی	Om du frågar mig om vad sant är, den som är mätt vet aldrig hur hunger känns
به‌و كه‌سه‌ ده‌ڵێن عاقڵ و وشیار دو جار له‌ جێیه‌ك پێوه‌ی نه‌دا مار	Den kallas vis och klok, som inte blev ormbiten två gånger på samma ställe.
ئه‌گه‌ر بكه‌ویه‌ به‌ر هه‌ڵمه‌تی شێر قه‌ت په‌نا نه‌به‌ی بۆ ڕێوی بێخێر!	Om du än blir anfallen av ett lejon, så sök aldrig skydd hos den ondskefulla räven!
وه‌ختێك ئه‌زانی مانای حه‌وسه‌ڵه‌ به‌ كه‌وچكه‌ ئاوی نه‌كه‌ویه‌ مه‌له‌!	Du vet vad tålamod är den dag du inte simmar med sked (jag missförstod nog denna)
میوان نایه‌وێ سفره‌ت ڕه‌نگین بێ! نانت جۆیین بێ و خوڵقت گه‌نمین بێ!	Gästen önskar inte att din bordsduk ska vara färgad (i olika färger), att ditt bröd ska bli havrefärgat (grått) och ditt humör vetefärgat (vitt). (Gästen kräver inte så mycket av dig)
بۆ ئه‌م نه‌زیلـه‌ش گوێ ڕابدێره‌ چێشتی پڕ كه‌بان، بێخوێ یا سوێره‌
كه‌سێ نه‌گبه‌تی بێته‌ سه‌ر شانی په‌ڵووڵه‌ بخوات، ده‌شكی ددانی
حه‌زده‌كه‌ی دوور بی له‌ گێره‌ و كێشه‌ به‌قه‌د به‌ڕه‌ی خۆت پێ ڕابكێشه‌!
ئاوت خوارده‌وه‌ جارێك له‌ كانی به‌ردی تێ مه‌خه‌، خۆ تۆ ئینسانی	Kasta inte sten i den brun du druckit ur, du är ju själv människa.
پیاو به‌ خزم و دۆست ده‌بێ كۆڵه‌وار ناقه‌ڵیشێ، هۆره‌ له‌ خۆی نه‌بێ دار
له‌گه‌ڵ ئه‌م بیرو باوه‌ڕه‌ چۆنی؟ ده‌ڵێن چێشتی خۆش دیاره‌ به‌ بۆنی!	Hur mår du med denna tanke och denna tro?Det sägs att god mat känns igen på lukten! (ett ordspråk)
بیستوومه‌ پارو له‌ زار بكه‌وێ بۆ كۆش چاكتره‌، نه‌ك ئێره‌و ئه‌وێ
له‌ قه‌دیمه‌وه‌ ئه‌م قسه‌ قاوه‌: ” كوێر هه‌تا ده‌مرێ، به‌ته‌مای چاوه‌”	Sedan forna tider har man sagt så här: Den blinde önskar sig synen så länge han lever
ئه‌مه‌ش فه‌رموده‌ی قه‌دیمیه‌كانه‌ به‌رد له‌ جێگای خۆی قورس و گرانه‌	Detta är vad de gamle har sagt: stenen/klippan ligger hård och tung på sin plats.
له‌ شارو لادێ ئه‌م نه‌قڵه‌ باوه‌ گیای شین به‌ جێگای سه‌خته‌وه‌ ماوه‌	”I stad och by säger man så: Blå växter överlever på svåra platser” (blir kvar där).
دووڕوو هه‌روایه‌ پیشه‌و ڕه‌فتاری هه‌م له‌ ناڵ ئه‌دات، هه‌م له‌ بزماری
قه‌دیمی ده‌ڵێن بۆ ده‌سته‌وستان هیچ فه‌رقی نییه‌ گه‌رمێن و كوێستان
ڕه‌نگه‌ ده‌رنه‌چی له‌ ئیمتیحانم ئه‌گه‌ر عه‌یبی تۆ ته‌واو بزانم!
عه‌یبه‌كانی خۆت بێته‌ به‌ر چاوی ڕه‌وا نابینی به‌ كه‌س به‌دناوی
هه‌ر خوویه‌ك مرۆ گرتی به‌ شیری بۆی ته‌رك نابێ زه‌مانی پیری
برا گیان هێشتا ئه‌سپ نه‌كڕاوه‌ ئاخوڕ هه‌ڵبه‌ستن، خه‌یاڵی خاوه‌
گۆشتخۆرن هه‌موو ده‌عبای ئه‌م ناوه‌ كه‌چی هه‌ر ناوی گورگ به‌دناوه‌
قه‌ت له‌ شوێن چووان نه‌چیه‌وه‌ چاكه‌ به‌س لێرو له‌وێ كای كۆن به‌ با كه‌!
ئاو بتبا مه‌چۆ سه‌ر پردی نامه‌رد چش با بخنكێی به‌ سه‌د ئێش و ده‌رد
مریشك بۆخۆی وه‌سه‌ر نه‌كا خۆڵ ناكری به‌ سه‌ریا به‌ هیچ شان و قۆڵ
سه‌رباری خه‌ڵكه‌ ته‌نبه‌ڵی بێخێر ده‌ستی ماندووه‌ له‌سه‌ر زگی تێر
ئه‌و ڕۆژه‌ هه‌ر دێ سه‌ركه‌وی له‌ كه‌ل به‌و مه‌رجه‌ به‌جێ نه‌مێنی له‌ گه‌ل
وا مه‌شهوره‌ شوان هه‌تا بخه‌وێ مه‌ڕه‌كه‌ی زیاتر لێ دورر ئه‌وه‌وێ
نانێ ڕۆژ په‌یدا بكه‌ و نانێ شه‌و هه‌ڵمه‌گره‌ هه‌رگیز منه‌ت له‌م و له‌و
شوێن بۆ سه‌ر پیشه‌ی خۆی ده‌چێته‌وه‌ گیا له‌سه‌ر پنجی خۆی ده‌ڕوێته‌وه‌
ڕووبه‌ڕوو ده‌بی له‌گه‌ڵ ژینی تاڵ چونكی به‌ خه‌یاڵ كه‌س نه‌بووه‌ به‌ ماڵ
سه‌گ ئه‌گه‌ر نه‌مرێ له‌ قه‌سابخانه‌ لێی زایه‌ ده‌بێ ئه‌و عومره‌ جوانه‌
كاكه‌ زۆر بۆلای خۆتی مه‌تاشه‌ نه‌ شیش بسووتێ، نه‌ كه‌باب باشه‌
مار خۆشی نه‌هات له‌ سیری بێعار له‌به‌ر كونه‌كه‌ی شین ده‌بوو به‌ بار
ئه‌و كه‌سه‌ی ڕاسته‌ و حیسابی پاكه‌ له‌ حیسابكێشان بێ ترس و باكه
له‌ چاكه‌ی كه‌می زاڵم مه‌تۆره‌ موویه‌ك له‌ به‌راز بێته‌وه‌ زۆره
ناشكوری مه‌كه‌ به‌م به‌شه‌ كاكه‌ له‌ قوڕ ئه‌وه‌نده‌ تۆز هه‌ستێ چاكه‌
مه‌شهوره‌ بزن بۆ تاقه‌ شه‌وێ جێگای خۆش ده‌كا له‌ كوێ وه‌ركه‌وێ
درۆزن‌زه‌ینی کوێره
سیربه‌پیازی‌ده‌وت‌بۆت‌دێ
بۆکه‌سێ‌بمره‌یاوێکت بۆبکا
به‌جێی شابازان کۆرکۆره‌وازان
‌به‌قنگی مامرهێلکه‌ی قازناکرێت
قه‌ل به‌قه‌لی ئه‌وت رووت‌ره‌ش‌بێت
دۆستی وه‌ک تۆم بێت دوژمنم ناوێت
قولی ره‌ش‌وسپی‌له‌بواردا ده‌ر ده‌که‌وێت
یه‌کێ‌له‌شارهاتبوه‌وه‌ هه‌واڵی شاری له‌که‌سێتر ده‌پرسی
هه‌رکه‌س‌چاڵ‌بۆخه‌ڵک‌هه‌ڵکه‌نێت‌ئاخری رۆژێک‌خۆیشی‌تێی ده‌که‌وێت
رێویی‌نه‌ئه‌چووبه‌کوناهه‌ژگی‌ئه‌به‌ست به‌کلکی خۆیه‌وه‌
لای خواروودانانیشێت ولای ژووروویش جێی ناکه‌نه‌وه‌
گۆشتی‌ڕانی خۆت بخۆومنه‌تی‌قه‌ساب‌مه‌کێشه‌
له‌سه‌ر ئاوی‌حه‌مام‌ته‌عاروف ده‌کات
چه‌پڵه‌به‌یه‌کده‌ست‌لێنادرێ
هه‌رچی گابیکانابێ گابیخوا
من ئه‌ڵێم نێره‌ئه‌وئه‌ڵێ بی دۆشه‌
که‌چه‌ڵ‌تیمارکه‌ر بوایه‌ت سه‌ری‌خۆی تیمار ده‌کرد
ئاگری بن‌کایه‌، بۆسۆی لێ نایه‌، دزی خۆماڵی‌له‌گرتن نایه‌
ده‌ست به‌کڵاوه‌شڕه‌که‌ی خۆته‌وه‌بگره‌وسه‌گی هاوسێ ماڵ به‌دزمه‌که‌
ئاش‌کاری خۆی ده‌کات وچه‌قه‌نه‌سه‌ری خۆی دێشێنێت
له‌ئاش‌که‌وتوه‌ته‌دواوله‌رێگاداپه‌له‌ده‌کات
له‌ناڵێش ده‌داوله‌بزاماریش
لێش ده‌داوهاواریش‌ده‌کا

Några azeriska ordspråk II

Ağ gün adamı ağardar.	He lives long that lives well.
Hər quş öz yuvasının ağasıdır.	Every dog is a lion at home.
Ağıl ağıldan üstündür.	Four eyes see more than two.
Ağıl yaşda deyil başdadır.	Wisdom is not attained with years but by ability.
Ağıllı başa daş dəyməz.	A close mouth catches no flies.
Ağlamayan uşağa süd verməzlər.	A child that does not cry is not nursed.
Yalan ayaq tutar yeriməz.	Lies have short legs.
Aman deyənə qılınc qalxmaz.	A fault confessed is half redressed.
Arifə bir işarə bəsdir.	A word is enough to the wise.
Armud ağacdan uzağa düşməz.	As the tree so the fruit.
Artıq tamah baş yarar.	Grasp all,lose all.
Asta gedən, çox gedər.	More haste,less speed.
Üz verirsən astarını da istəyir.	If you give him an inch he will take an ell.
Yaxşı at büdrəməz.	It is a good horse that never stumbles.
Bəy verən atın dişinə baxmazlar.	Never look a gift horse in the mouth.
Yaxşi atadan pis oğul.	Many a good father hath but a bad son.
Ac toyuq yuxuda darı görər.	The hungry hen dreams she is in the barley barn.
Bağa baxarsan bağ olar, baxmazsan dağ olar.	Success depends upon effort.
Balıq başından iylener.	The fish begins to stinks at the head.
Yıxılana balta vurmazlar.	Never hit a man when he is down.
Beş barmağın beşi də bir deyil.	All the fingers are not alike.
Bu günun işini sabaha qoyma.	Don’t put off till tomorrow what can be done today.
Tənbələ iş buyur, sənə ağıl öyrətsin.	Offer work to a lazy one, let him give you good advice.
Uşağa buyur, dalinca yuyur.	If you want a thing well done do it yourself.
Gəzməyə qərib ölkə, ölməyə vətən yaxşı.	East or west, home is the best.
Qismetində olan, qaşığına çixar.	You get what fate brings you.
Dağ-dağa qovuşmaz, adam adama qovuşar.	Men may meet, but mountains never.
Bir qoyundan iki dəri soyulmaz.	You cannot flay the same ox twice.
Özgəyə quyu qazan özu düşər.	He that mischief hatches, mischief catches.
Yerin də qulağı var.	Walls have ears.
Qurddan qorxan meşəyə girməz.	He that fears every bush must never go a birding.
Alıcı quş dimdiyindən bilinər.	A bird may be known by its song.
Az danış, çox eşit.	Give every man thine ear, but few thy voice.
Dilini saxlayan salamat olar.	A still tongue makes a wise head.
İşləməyən, dişləməz.	No pains, no gains.
Yaxşı dost qara gündə məlum olar.	A friend in need is a friend indeed.
Nə əkərsən, onu biçərsən.	As you saw you shall mow.
Bir çiçəklə yaz olmaz.	One swallow does not make a spring.
Ağıl yaşda dəyil, başdadır.	Age is no guarantee of wisdom.
Həm ziyarət, həm ticarət.	Combine a visit with business.
Ayağını yorğanına görə uzat.	Cut your coat according to your cloth.
Gözəllik ondur, doqquzu dondur.	Fine feathres make fine birds.
Gözdən uzaq, könüldən ıraq.	Out of sight,out of mind.
Gördüyünü qoyub, eşitdiyinə inanma.	Seeing in believing.
Əl gücü, sel gücü.	Many hands make work light.
Günəşdə də ləkə var.	Nothing is perfect.
Ot öz kökü üstünde bitər.	Like father,like son.
Könül sevən göyçək olar.	Tastes differ. Love is in beholder`s eyes.
Saxla samanı, geler zamanı.	A stitch in time saves nine.
Sirkə tünd olsa öz qabını çatladar.	A man of evil temper harms himself.
Tələsən tərsə düşər.	Haste makes waste.
Tək əldən səs çıxmaz.	One man, no man.
Toydan sonra nagara.	After death doctor.
Nə tökərsən aşına, o çıxar qaşığına.	As you brew, so must you drink.
Heç kəs ayranına turş deməz.	No one ruins his own wares.
Insan tüpürdüyünü yalamaz.	Better the foot slip than the tongue trip.
Od olmasa tüstü çıxmaz.	There is no smoke without a fire.
Kişi fəhlədir, arvad bənna.	Men make houses, women make homes