orientalistik translations

november 2, 2009

Arabiska ordspråk

Sparat under: arabiska — iranistik @ 10:47 e m

التكرار يعلّم الحمار. (it-tikraar yi3allim il-Humaar.)
Genom upprepning kan även en åsna lära sig. (Övning ger färdighet)

في الامتحان يكرم المرء أو يهان.(fil-imteHaan yokram il-mar’ aw yohaan.)
I prövningen kommer man till ära eller på skam. Det är genom prövningar som man ser vad någon går för.

يا واخد القرد على ماله يروح المال ويقعد القرد على حاله. (ya waa5od il-’ird 3ala maalu yiruuH il-maal wa yi’3od il-’ird 3ala Haalu)
Om du gifter dig med en apa (d.v.s. någon ful) för hans pengar, så kommer pengarna att försvinna men apan förblir densamma (ful som vanligt). (Gift dig inte för pengar.)

الوحدة خير من جليس السوء. (il-waHda xeir min giliis is-suu’.)
Att vara ensam är batter än att vara I dåligt sällskap. (Varning för dåligt sällskap.)

امشي في جنازة ولا تمشي في جوازة. (imši fi ganaaza walla timši fi gawaaza.)
Att engagera sig i begravningar är batter än att försöka arrangera äktenskap  (Varning för matchmaking.)

القرد في عين أمه غزال. (il-’ird fi 3ein ummu ġazaal.)
Apan är (vacker som) en gasell i sin moders ögon. (mödrar är partiska för sina barn)

لا يلدغ المؤمن من جحر مرتين. (la yuldaġ il-mo’men min goHr marratein.)
Den troende blir inte biten från samma hål två gånger. (Fool me once, shame on you; fool me twice, shame on me.)

قليل البخت يلاقي العظم في الكرشة. (‘aliil il-baxt yilaa’i l-3aDm fil-kirša.)
Den olycksdrabbade hittar ben i inälvsmaten. (Man kan inte undkomma otur.)

الطيور على اشكالها تقع. (iT-Tuyuur 3ala aškaaliha taqa3u.)
Fåglarna landar enligt sina sorter. (birds of a feather flock together/lika barn leka bäst)

اليد في الميّة مش زي اليد في النار. (il-iid fil-mayya miš zayy il-iid fin-naar.)
Handen i vattnet är inte som handen i elden
Lättare sagt än gjort. Det är lätt att säga tulipanaros men svårare att göra en.
(Kritisera inte någon förrän du vandrat en mil i hans skor)

اللى على البرّ عوّام. (illi 3ala l-barr 3awwaam.)
Den som befinner sig på torra land är en mästersimmare. (Se ovan.)

اللى على راسه بطحة بيحصص عليها. (illi 3ala raasu baTHa biHaSSiS 3aleiha.)
Den som har ett sår i huvudet fingrar på det hela tiden. (Den som har en svaghet brukar avslöja detta genom sitt beteende)

لبس البوصة، تبقى عروسة. (labbis il-buuSa, tib’a 3aruusa.)
Klä upp käppen och den blir till en brud. (Kläderna gör mannen)
(motsatsen till vårt talesätt: ”Allting klär en skönhet”

ابن الوزّ عوّام. (ibn il-wazz 3awwam.)
Gåsens son är simmare. (Äpplet faller inte långt från trädet)

دوام الحال من المحال. (dawaam il-Haal min il-muHaal.)
Att samma tillstånd ska fortsätta är omöjligt. (Allting är föränderligt -  Det enda som är konstant är förändring)

اللى يشوف بلوة غيره تهون عليه بلوته. (illi yišuuf belwit ġeiru tihuun 3aleih belwitu.)
För den som ser andras olycka tycks den egna olyckan mindre. (Att begrunda andras problem ger en perspektiv på saker och ting.)

باب النجّار مخلع. (baab in-naggaar maxalla3.)
Snickarens dörr hänger lös (När man kritiserar någon som säger åt andra hur de ska  göra men inte tillämpar råden på sig själv.)

الشاطرة تغذل برجل الحمار. (iš-šaTra tiġzil bi-rigl il-Homar.)
Hon som är duktig kan spinna med ett åsneben (i.e. kan göra något av det som ingenting är). (används för att kritisera någon som gör ett dåligt jobb men skyller på verktygen.)

اللى ماعندوهوش مايلزمهوش. (illi ma3anduhuuš mayilzimhuuš.)
Den som inte har det (pengarna för att betala något) behöver det inte. (Om du inte har råd med något så fundera noga över om du verkligen behöver det.)

بعد ما شاب ودوه الكتّاب. (ba3d ma šaab wadduuh ik-kuttaab)
Efter att han blivit gråhårig, skickade de honom till skolan. (Man kan inte lära gamla hundar sitta. You can’t teach an old dog new tricks. När man kritiserar en gammal person som föröker sig på saker som passar bättre åt unga.)

عريان الطوق بينط لفوق. (3iryaan iT-Too’ binuTT li-foo’)
Den som saknar (t.o.m.) en krage försöker hoppa uppåt (d.v.s till en högre social klass). (När man kritiserar en fattig person som försöker att sträcka sig alltför högt över sin sociala status.)

الفاضي يعمل قاضي. (el-faaDi yi3mel ‘aaDi)
Den som är ledig agerar domare. (När man vill kritisera någon som har för mycket fritid och lägger sig andras angelägenheter.)

احنا في الهوا سوا. (eHna fil hawa sawa.)
Vi sitter alla i samma båt (lit. vi är i samma luft tillsammans).

العروسة للعريس والجري للمتاعيس. (il-3aruusa lil-3ariis wel gari lil-mata3iis.)
Brudgummen får bruden och resten går hem olyckliga. (Bruden och brudgummen på ett bröllopp är glada men gästerna går hem olyckliga.)

اللى مكتوب عالجبين لازم تشوفه العين. (illi maktuub 3al-gibiin laazim tšuufu l-3ein.)
What is written on the brow will inevitably be seen by the eye. (One will inevitably meet one’s destiny.)

يا مآمن للرجال يا مآمن الميّة في الغربال. (ya me’aammin lir-ragaal ya me’aammin il-mayya fil-ġurbaal.)
Att lita på män är som att lita på vatten i en sil.

الحلو حلو لو قام من النوم، والوحش وحش لو غسل وشّه كل يوم. (il-Helw Helw law ‘aam min in-noom, wal-weHš weHš law ġasal wiššu kull yoom.) Den vackra (kvinnan) är vacker (även då hon just) vaknat ur sömnen, den fula är ful (även) om hon tvättar ansiktet hela dagen. (Man kan inte dölja skönhet eller göra de fula vackra)

يد واحدة ماتسقفش. (iid waaHida matsa”afš.)
Man kan inte klappa händerna med en hand. (Det krävs samarbete för att åstadkomma något.)

تحت العمّة قرد. (taHt il-3emma ‘ird.)
Under turbanen finns en apa. (När man vill kritisera någon som försöker verka god och fin på utsidan för att dölja sina fel , särskilt om de försöker verka fromma)

november 1, 2009

Några idiom på egyptisk arabiska

Sparat under: arabiska — iranistik @ 9:16 e m

حطّه على الرفّ (HaTTuh 3ala r-raff)
Att lägga någon på hyllan (inte ta vara på deras talanger)

وجع راسه(waga3 raasu)
Att irritera eller störa någon (bokst. ge dem huvudvärk)

 ناس مابتجيش الا بالعين الحمرا (naas matbitgiiš illa bil-3ein il-Hamra)
Folk som man måste hota och skälla på för att de ska göra som man säger (bokst. som bara kommer genom [att man visar dem] det röda/onda ögat)

 مقطع السمكة وديلها (mi2aTTa3 is-samaka we-deilha)
En listig typ som gör massor av ofog (en som kapar fisken och dess stjärt)

 نسوانجي(niswaangi)
Kvinnokarl

عنده وشّ
 (3andu wašš)
galen person (bokst. som har brumm)’

ماعندوش دمّ
(ma3anduuš damm)
Han har ingen skam i kroppen /är känslokall (bokst. har inget blod)

 كوسا (koosa)
En ”wasta” (
واسطة) – kontakter, person man känner som kan smörja hjulen åt en

 بين فكيّ الكمّاشة (bein fakkeiyy il-kammaaša)
I knipa – in en besvärlig situation -Between a rock and a hard place (bokst. mellan tångens två käkar)

 خرجنا من الحفرة ووقعنا في الدحديرة (xaragna mil-Hofra wa wi’i3na fid-daHdiira)
Ur askan i elden. (bokst. Vi tog oss ur gropen och ramlade ned för sluttningen)

 نزل من عيني (nizil min 3eini)
Jag trodde honom om bättre än så, han sjönk i mina ögon
(bokst. han föll från mina ögon)

حسبي الله و نعم الوكيل
7asbi Allah wa ne3m al wakeel
Gud är allt jag behöver. Han är den bäste försvararen.
(eller bäste vännen) utrop när man möter prövningar *(?)
(Allah sufficeth me! Most excellent is He in whom we trust)

أشهر من نار على علم
ash-har min nar 3la 3alam (Mer berömd än en eld på ett berg)

december 27, 2008

Adel Imam – Cairowoods superstjärna

Sparat under: arabiska, kurdiska, litteratur — iranistik @ 6:31 e m

Du kan knappast ens titta in i en arabisk videobutik förrän du springer på Adel Imam, arabvärldens filmskådis no.1.
Adel Imam har spelat in 120 filmer, och inte är det några korta filmer heller. Här ett filmklipp från pjäsen Al-za3eem ”Ledaren”:  

 

och ett annat från en filmatisering av pjäsen …dubbat till kurdiska.

Egyptisk film II – beskådas just nu…

Sparat under: Egypten, arabiska, film — iranistik @ 4:21 e m

Al-sifara fil-3imara – ”Granne med ambassaden” handlar om en egyptisk man som återvänder hem från Dubai efter många år och upptäcker att Israels ambassad har flyttat in i hyreshuset där han har sin lägenhet.

När jag studerade engelska utgjordes en stor del av undervisningen i realiakursen om USA av filmtittande. Olika aspekter av amerikansk kultur, politik, historia och samhälle studerades utifrån litterära texter och film, som sedan diskuterades i grupp, utifrån instuderingsfrågor. Nu gör jag samma sak igen, fast med Iran Irak, Egypten m fl. Den senaste månaden har jag haft totalt fokus på Egypten, inte minst p.g.a att jag vistats där ett par veckor. Och film finns det gott om.

december 25, 2008

Egyptisk film

Sparat under: Egypten, arabiska, film — iranistik @ 6:19 e m

Med mig hem i resväskan från Kairo hade jag 23 egyptiska filmer. Sedan tidigare hade jag 2 st, vilket gör 25 filmer sammantaget. En av de filmer jag hade sedan tidigare var den 3 timmar långa ”Yacoubian Building” som utspelar sig i centrala Kairo, vilket för övrigt var just där jag tagit in på hotell. Jag blev visad byggnaden och det var ganska kul att se filmen sedan. Den är gjord just i det kvarteret där jag prommenerade runt en stund varje dag.  Eftersom jag inte orkar skriva om filmen just nu länkar jag till några sidor. Filmen är baserad på en roman med samma namn och den är en skildring av flera människoöden som utgår från samma hyreshus i centrala Kairo. Den ses som symbolisk och innefattar Egyptens historia och samhälle med dess stora problem. En riktigt bra recension av filmen (tyvärr på franska) som dessutom innehåller en massa information om egyptisk film över huvud taget finner du här. Filmen ses som allämnt kontroversiell i egypten och har debatterats livligt.

Ungefär 10 av mina filmer grundar sig på Naguib Mahfouz romaner. Jag har börjat kolla på den förta delen i Kairotrilogin Palace Walk. Min tanke bakom att köpa så många filmer som grundar sig på just Mahfouz, var att han är berömd och att jag säkert kan hitta böckerna på svenska och engelska, vilket underlättar mina studier.


En intressant observation

En itressant detalj i sammanhanget är de många gemensamma nämnarna mellan Kairo-trilogin och Yacoubian building. Båda skildrar flera parallella människoöden samtidigt som de, åtminstone om man ska tro recensenter och filmvetare, ger en slags helhetsbild av Egyptens historia och samhälle, och försöker tolka och förklara något av de dilemman och problem landet befinner sig i. En av skådespelarna figurerar dessutom i båda filmerna trots att det är kanske 45 år mellan filmerna (uppskattningsvis). Kanske har jag av en slump snubblat över filmer som har detta gemensamt, kanske är det något jag själv dragits till. Det ska bli spännande att se om filmerna. Tyvärr är inte mina DVD-filmer av bästa kvalitet. Åtminstone en del av dem är alldeles tydligt inte original. Kan någon tipsa mig om var man får tag på egyptisk film i original, eller åtminstone där undertexten syns tydligt?

oktober 12, 2008

Fader Zakaria Boutros ett fenomen i (numera utanför) Arabvärlden

Sparat under: Egypten, arabiska — iranistik @ 10:02 e m

Som kristen i arabvärlden får man ofta erbjudandet att gå över till Islam. För den kristne gäller det att tålmodigt höra, men inte själv svara. Själv bör man inte svara med en liknande inbjudan till kristendomen. Faktum är att ”protelysering” är förbjudet i de flesta delar av den muslimska världen, och belagt med höga böter och långa fängelsestraff. Dessutom möts fenomenet ofta med starkt avståndstagande från svenska makthavare och mediapersonligheter. Den ivriga muslimska missionen å andra sidan möts med förståelse och huvudet på sned.

En kristen präst som försökt att förklara kristendomens grundtankar för muslimer i Arabvärlden är den ortodoxe prästen Fader Zakaria Boutros. Tyvärr blev han utsatt för svår förföljelse och fängslad i sitt hemland Egypten, som för övrigt är ett av de mer liberala arabländerna. Vi hoppas få se mer av den omtalade ”toleransen” inom Islam som vi får höra så mycket om på SVT:s program och i den svenska skolan och universiteten. Om inte annat så hoppas de miljontals f.d muslimer som samlas till gudstjänst i underjordiska kyrkor i Mellanöstern på mer frihet.

/Linus Olsson

september 4, 2008

Vilka som omfattas av visumtvång för utresa ur Syrien

Sparat under: arabiska, översättningar — iranistik @ 1:09 e m

أولاً : الفئات الخاضعة لتأشيرة الخروج

1.    الأطفال والقصر دون الثامنة عشر من العمر وناقصي الأهلية لحاجتهم لموافقة ولي أمرهم إلا إذا كانت مغادرتهم برفقة الولي.

2.    العاملون في الدولة لحاجتهم لموافقة الجهة الوظيفية.

ثانياً : مدة التأشيرة
المدة شهر وسفرة واحدة للعاملين في الدولة أو لمن بحقهم إجراء إداري إذا لم يكن في موافقتهم خلاف ذلك أو حسب ما هو وارد في موافقة الوظيفة.

 

 

För det första: Kategorier som omfattas av visumtvång för utresa

1.   Barn och minderåriga under arton år samt omyndiga eftersom de behöver målmans tillåtelse såvida de inte lämnar landet i sällskap med målsman.

2.   De som arbetar åt staten, då de behöver arbetsgivares tillåtelse.

 

 

För det andra: Visumets giltighetstid

Tiden är en månad och en resa för dem som arbetar åt staten eller är föremål för administrativa åtgärder, och såvida annat inte uppges i tillståndet, eller som nämnts i arbetsgivarens tillstånd.

 

 

القصر

Minderåriga

 

 

ناقصي الأهلية

Omyndiga

 

 

ولي أمر

Målsman

 

 

الجهة الوظيفية

Chef

 

 

الفئات

Kategorier

 

 

تأشيرة الخروج

Utresevisum

 

 

إجراء إداري

Administrativa åtgärder

 

 

 

Hur man får syriskt medborgarskap

Sparat under: arabiska, översättningar — iranistik @ 11:18 f m

الجنسـية


أولاًـ شروط منح الجنسية للعرب:

تمنح الجنسية العربية السورية بمرسوم جمهوري ويشترط أن يكون طالب التجنّس:
1- متمتع بجنسية بلد عربي.
2- كامل الأهلية.
3- أن يكون مقيماً عند تقديم الطلب.
4- خالياً من الأمراض السارية والعاهات أو العلل التي تمنعه من مزاولة أي عمل.
5- حسن السلوك والسيرة ولم يسبق الحكم عليه بعقوبة جنائية مقيدة للحرية بجريمة شائنة إلا إذا رد اعتباره.
6- وبعد صدور المرسوم المتضمن منحه الجنسية العربية السورية تصبح الزوجته متمتعة بالجنسية العربية السورية تبعاً للزوج المكتسب للجنسية بمرسوم ضمن الشروط التالية:
- أن تبدي رغبتها بذلك بالتوقيع على طلب الزوج أو بطلب منفرد.
- أن تكون متمتعة بجنسية بلد عربي أو كانت تتمتع بالجنسية العربية السورية سابقاً.
 

 

ثانياًـ شروط منح الجنسية للأجانب:

يجوز منح الجنسية العربية السورية للأجانب بمرسوم جمهوري ويشترط:
1- أن يكون كامل الأهلية.
2- أن يكون مقيماً في القطر إقامة متتالية مدة خمس سنوات على الأقل سابقة لتقديم الطلب.
3- شهادة صحية تفيد أنه خالي من الأمراض السارية.
4- خلاصة سجل عدلي.
5- ذو اختصاص أو خبرة وله وسيلة مشروعة للكسب.
6- ملماً باللغة العربية قراءة وكتابة.
 

ثالثاًـ اكتساب الجنسية السورية للعربيات زوجات السوريين:

ـ تكتسب زوجات العرب السوريين من العربيات والأجنبيات الجنسية العربية السورية وفقاً لما يلي:

1) الزوجة العربية:
طلب تبدي فيه رغبتها باكتساب الجنسية مرفقاً بالأوراق الثبوتية بما فيها عقد الزواج.
1 ـ صدور قرار عن السيد الوزير باكتسابها للجنسية العربية السورية.
 

2)  الزوجة الأجنبية:
• طلب مرفق به صورتي قيد من نفوس الزوج مثبت عليهما مفصل هوية الزوجة.
• صورة عن بطاقة إقامتها في القطر.
• مضي سنتين على تقديم الطلب على أن :
1- تكون إقامتها في القطر مشروعة.
2- الزوجية قائمة ومستمرة.
3- صدور قرار عن السيد الوزير باكتسابها الجنسية.
 

رابعاًـ التخلي عن الجنسية العربية السورية:

لا يجوز التخلي عن الجنسية العربية السورية إلا بمرسوم جمهوري.
 

خامساًـ حالة الأولاد القصر في قانون الجنسية:

1- يعتبر الأولاد القصر متمتعين بجنسية والدهم المجنس ولهم الحق بالعودة لجنسية والدهم الأصلية خلال سنة من تاريخ إكمالهم سن الثامنة عشرة.
2- الأولاد القصر لمن صدر له مرسوم بالتخلي عن الجنسية العربية السورية واكتسبوا جنسية والدهم الجديدة لهم الحق بالعودة إلى جنسية والدهم السابقة خلال سنة من تاريخ إكمالهم سن الثامنة عشرة ويشترط أن تكون إقامتهم في القطر.
 

سادساًًـ التجريد من الجنسية ويكون:

1- بحكم قضائي لأسباب مبررة في القانون.
2- بمرسوم جمهوري في حالات محددة في القانون.
 

سابعاًـ عودة المرأة لجنسيتها السورية:

- للمرأة العربية السورية التي فقدت جنسيتها بحكم الزواج باكتسابها جنسية الزوج أن تستردها بموجب طلب خطي وبقرار من السيد الوزير وذلك عند انتهاء الزوجية.
 

ثامناًـ رد الجنسية لمن جرد منها:

ترد الجنسية لمن جرد منها بمرسوم جمهوري.
 

تاسعاً ـ التجنس الاستثنائي:

ويكون بمرسوم بناءً على اقتراح وزير الداخلية دون التقيد بشروط منح الجنسية للأشخاص الآتي ذكرهم:
1- لمن يحمل شهادة مواطن مغترب ويتقدم بطلب لاكتساب الجنسية.
2- لمن أدى للدولة أو للأمة العربية خدمات جليلة.
3- لمن ينتمي في الأصل إلى بلد عربي بناء على طلبه.

 

Medborgarskap

Första punkten – Villkor för beviljande av medborgarskap till araber:

Syriskt arabiskt medborgarskap beviljas enligt direktiv från presidentämbetet och med följande villkor för den som ansöker om att få bli medborgare:

1. Att vederbörande åtnjuter medborgarskap i ett arabland.
Behörighet

2. Att man är bosatt (i landet) vid tiden för ansökan

3. Ej har någon smittsam sjukdom, handikapp eller men som hindrar honom från att utföra arbete.

4. Gott uppförande, och gott vittnesbörd om sig, och att han inte varit straffad tidigare för så pass grovt brott att det leder till frihetsberövande, om inte sådant straff visat sig vara ogiltigt.

5. Efter att besked om beviljande av medborgarskap för honom i Arabrepubliken Syrien utfärdats kommer även hans maka i åtnjutande av syriskt medborgarskap till följd av hans erhållande av sådant, enligt direktiv med följande villkor:

6. Att hon visat sin villighet till detta genom underskrift på sin makes ansökan eller på en separat ansökan.

Att hon åtnjuter medborgarskap i ett arabland, eller att hon tidigare varit i åtnjutande av syriskt-arabiskt medborgarskap.

 

 

 

Andra punkten – Villkor för beviljande av medborgarskap till främlingar:

Beviljande av syriskt-arabiskt medborgarskap tillåts enligt direktiv från presidentämbetet och har följande villkor:

1-     Att man är fullständigt behörig.

2-     Att man varit uppehålligt sig kontinuerligt i landet i minst fem år före inlämnandet av ansökan.

3-     Läkarintyg som bevisar att man ej lider av några smittosamma sjukdomar.

4-     Utdrag ur brottsregistret.

5-     Att man har utbildning eller arbetslivserfarenhet och så att man kan försörja sig på ett lagligt sätt.

6-     Att man behärskar arabiska i tal och skrift.

Tredje punkten – Erhållande av syriskt medborgarskap för arabiska kvinnor som gift sig med syrier:

  Arabiska eller främmande kvinnor som är gifta med syrier erhåller syrisk-arabiskt medborgarskap enligt följande:

1-     Arabiska hustrur:
En ansökan där hon visar att hon önskar få syriskt medborgarskap, tillsammans med dokument som bevisar äktenskapet.

1.     Utfärdande av beslut från ansvarig minister angående beviljande av syriskt-arabiskt medborgarskap för henne.

2-     Främmande hustrur:
En ansökan till vilken bifogas två kopior ur makens folkbokföringsuppgifter, i vilka makans identitet styrks på ett detaljerat sätt.
En kopia på hennes uppehållstillstånd.

3-     Innan inlämnandet av ansökan ska hon under två år ha
Uppehållit sig lagligt i landet.
Äktenskapet ska ha varit beständigt och utan uppehåll.
Utfärdande av ansvarig minister angående beviljande av medborgarskap för henne

Fjärde punkten: Hur man avsäger sig sitt syrisk-arabiska medborgarskap.

Det är inte tillåtet att avsäga sig sitt syrisk-arabiska medborgarskap utom med medgivande från presidentämbetet.

Femte punkten: Minderåriga barns villkor enligt lagen om medborgarskap:

Minderåriga barn åtnjuter samma medborgarskap som sin far när denne får medborgarskap, och de har rätt att återvända till sin fars ursprungliga medborgarskap inom ett år efter att de fyllt arton.

Minderåriga barn till den som fått dekret utfärdat om uppsägning av syrisk-arabiskt medborgarskap har rätt att återfå sin faders tidigare medborgarskap inom ett år efter  att de fyllt arton, med förutsättning att de är bosatta i landet.

Sjätte punkten: Fråntagande av medborgarskap sker:
1- enligt juridisk dom och med skäl som grundas på lagen.
2- enligt dekret från presidentämbetet i fall som definierats i lagen.

Sjunde punkten: Kvinnor återfår sitt syriska medborgarskap:
Den syrisk-arabiska kvinna som förlorat sitt syrisk-arabiska medborgarskap genom äktenskap och antagande av makens medborgarskap kan återfå det genom skriftlig ansökan och med beslut från ansvarig minister, när äktenskapet upphör.

 

Åttonde punkten: Hur man återfår fråntaget medborgarskap:

Fråntaget medborgarskap återfås med dekret från presidentämbetet.

 

Nionde punkten: Undantag när det gäller beviljande av medborgarskap:

Sker enligt dekret som grundas på förslag från inrikesministern oberoende av de villkor som gäller för beviljande av medborgarskap, enligt följande:

1-     Till den som inlämnar ansökan om medborgarskap och har intyg om före detta medborgarskap i Syrien.

2-     Till den som gjort staten eller det arabiska folket strålande tjänster.

3-     Till den som enligt ansökan har sitt ursprung i ett arabland.

 

Källa: (Under tiden jag översatte texten stängdes sidan)

september 2, 2008

Reglerna för utfärdande av pass i Syrien

Sparat under: arabiska, översättningar — iranistik @ 10:20 f m

جوازات السفر


أولاً- الأوراق المطلوبة للحصول على جواز سفر أو تجديده:

1-     الهوية الشخصية أو إخراج قيد صادر عن السجل المدني ويحمل صورة الشخص صاحب القيد ممهوراً بخاتم مختار المحلة.
2-
صور شخصية ملونة عدد/2/ وجاهية ذات خلفية بيضاء أو فاتحة.
3-
موافقة الجهة الوظيفية للموظف أو تصريح غير موظف.
4-
موافقة شعبة التجنيد لمن هم من 17 حتى 50 لغير المعفون من الخدمة.
5-
إثبات مهنة لمن هم من سن 18 حتى 60.
6-
قيمة جواز السفر /1000/ ل. س إضافة إلى بدل تأمين العودة وطوابع الاستمارة.
7-
موافقة الولي للقصر وناقصي الأهلية.
 

 

ثانياًـ تبديل جواز السفر:

يمكن للمواطن تبديل جواز سفره بجواز سفر جديد عندما يرغب ذلك ولأسباب موجبة تقدرها إدارة الهجرة والجوازات.
 

ثالثاًـ بدل عن فاقد (ضائع):

1-     التقدم بطلب لإدارة الهجرة والجوازات أو فروعها بالمحافظات لإحالة الطلب لإجراء تحقيق بأقسام الشرطة وفروع الهجرة عن الفقدان.
2-
يمكن الحصول على الجواز بدلاً عن فاقد بعد دفع الغرامة المقررة/500/ل س وبرسم جديد وبمدة كاملة ويطلب منه نفس الأوراق المطلوبة للحصول على جواز سفر جديد.


رابعاًـ بدل عن تالف:
1- التقدم بطلب لاستبدال الجواز مرفقاً بالجواز التالف إلى فرع الهجرة في محافظته أو الفرع الذي أصدر الجواز.
2-
يمكن الحصول على جواز سفر جديد إذا تبين عدم وجود (شك، تلاعب، تزوير، في الجواز التالف أو إتلاف عن قصد) حيث تتخذ الإجراءات القانونية حيال ذلك.
3-
يحتاج إلى نفس الأوراق للجواز الجديد لأول مرة.

 

PASS

Första punkten: De dokument som krävs för att få ett pass eller få det förnyat:
1- Personligt ID eller registerutdrag utfärdat av Folkbokföringsregistret med personligt foto på personbevisets ägare stämplat med det lon lokala myndighetens stämpel.

2      – Personliga färgfoton /2/ st framifrån tagna foton med vit eller ljus bakgrund.

3-    Tillstånd från arbetsgivare för den som är anställd, eller intyg om arbetslöshet.

4-    Tillstånd från mönstringskontor för den som är mellan 17 och 50 år gammal och ej har frisedel.

5-    Yrkesbevis för den som är mellan 18 och 60 år gammal.

6-    Priset för ett pass är 1000 syriska lira utöver deposition för återvändandeförsäkran och formulärmärken.

7-    Målsmans tillåtelse för minderåriga och omyndiga

 

Andra punkten: Byte av pass

En medborgare kan byta ut sitt pass mot ett nytt när han/hon önskar, och av skäl som bedöms av pass- och migrationsmyndigheten.

Tredje punkten: Utfärdande av nytt istället för borttappat pass

 

1-    Att man vänder sig med sin ansökan till pass- och migrationsmyndigheten eller någon av dess länsavdelningar, som vidarebefordrar ansökan till polisavdelning och migrationsmyndighet för utredning  av förlusten.

2-    Man kan få ut ett nytt pass istället för ett borttappat efter att man betalat den fastställda straffavgiften 500 syriska lira med ny avgift och fullständig giltighetstid. Samma dokument krävs som för utfärdande av nytt pass.

 

Fjärde punkten – Utbyte av utslitet pass

1-    Man vänder sig med en ansökan om utbyte av pass tillsammans med det utslitna passet till migrationskontoret i länet eller till det kontor som utfärdat passet.

2-    Man kan få ett nytt pass om det är uppenbart att det utslitna passet inte innehåller fusk, förfalskats, eller gjorts utslitet med avsikt, vilket i så fall kommer att lagföras.

3-    Samma dokument krävs som för att få ut nytt pass.

 

 

augusti 24, 2008

Folkbokföring i Syrien

Sparat under: arabiska, översättningar — iranistik @ 10:38 f m


Kort genomgång om folkbokföringssystemet och dess historiska utveckling i Arabrepubliken Syrien

 

Folkbokföringssystemet i Arabrepubliken Syrien är en organisation med gamla anor, om man jämför med en del andra länders system. Den första folkräkningen går tillbaka till 1854, då en partiell räkning utfördes, vilken var begränsad till den manliga delen av befolkningen med syftet att mönstra dem till militärtjänst. Denna folkräkning följdes av ytterligare en som genomfördes 1884 och som omfattade alla invånare, såväl män som kvinnor.

 

Denna betraktas som den första verkliga milstolpen för folkbokföringen och resultaten av denna hamnade i speciella register som utgjorde folkbokföringsregistren. Denna folkräkning följdes av en annan år 1904 som fick ersätta resultaten i den förra, och resutlaten överfördes till speciella register som ersatta de förra.

 

Den fjortonde augusti 1914 antogs den ottomanska folkbokföringslagen. Denna lag indelade medborgarna i två kategorier: De bofasta och de nomadiserande. Under år 1922 genomfördes en allmän folkräkning i Syrien vars resultat registrerades i sorters register: det första de bofasta syriernas, och det andra de ”okända” (frånvarande) syriernas, medan utlänningar registrerades i ett speciellt register. Denna folkräkning anses ligga till grund för den folkbokföring som nu tillämpas i Syrien.

 

Den första september 1923 antogs i beslut nummer 176 den första syriska lagen om folkbokföring. Denna lag kallades Syriska Unionens Folkbokföringslag, och fortsatte att tillämpas tills ett nytt beslut, nr 3633 togs den 15 oktober 1931, vilket annullerade alla tidigare bestämmelser i detta avseende.

 

Den 2 april 1957 antogs lag nr 376 vilken är den lag som gäller för närvarande för folkbokföring i Syrien sedan den 1 januari 1958. Denna lag upphävde alla tidigare förordningar som stred mot den. I den praktiska tillämpningen av denna lag blev det uppenbart att det fanns luckor i den och att ett antal förändringar behövde genomföras i enlighet med rättsliga förordningar, men den fastställde en uppsättning regler och förfaranden vilka utgör grunden för det nuvarande folkbokföringssystemets rättsliga och administrativa ram. Vi nämner de viktigaste nedan:

 

دوائر حكومية > الداخلية

نبذة عن نظام التسجيل المدني
وتطوره التاريخي
 في الجمهورية العربية السورية

إن نظام التسجيل المدني في الجمهورية العربية السورية نظام عريق إذا ما قورن بأنظمة بعض الدول الأخرى وترجع أولى إحصائيات السكان لعام 1854 حيث جرى إحصاء جزئي اقتصر على الذكور فقط بهدف سوقهم للخدمة العسكرية، ثم تبعه إحصاء آخر جرى في عام 1884 شمل جميع السكان من ذكور وإناث

 ويعتبر الركيزة الأولى الفعلية للسجل المدني حيث أفرغت نتيجته في سجلات خاصة شكلت السجلات المدنية، ثم تلاه إحصاء آخر في عام 1904 حيث ألغى نتائج الإحصاء السابق وأفرغت نتيجته في سجلات خاصة حلت محل السجلات السابقة.

وفي الرابع عشر من آب 1914 صدر قانون النفوس العثماني الذي صنف المواطنين إلى فئتين هما: المقيمون والمسافرون. وخلال عام 1922 جرى إحصاء عام للسكان في سورية أفرغت نتيجته في نوعين من السجلات الأولى الخاصة للسوريين المقيمين والثانية للسوريين الغائبين، أما الأجانب فقد دونوا في سجل خاص، ويعتبر ذلك الإحصاء أساساً للسجل المدني المعمول به حالياً في سوريا.

وفي الأول من أيلول 1923 صدر أول قانون سوري للسجل المدني بالقرار رقم 176 سمي بقانون النفوس في الاتحاد السوري وبقي معمولاً به إذ أنه صدر قانون نفوس جديد بالقرار رقم 3633 تاريخ 15/10/1931 ألغى جميع الأحكام السابقة بهذا الصدد.

 وبتاريخ 2/4/1957 صدر القانون رقم 376 وهو القانون الحالي المعمول به في الأحوال المدنية في سوريا منذ 1/1/1958 وألغى جميع الأحكام السابقة المخالفةله، ومن خلال التطبيق العملي لهذا القانون تبين وجود ثغرات فيه استدعت إجراء عدة تعديلات له بموجب مراسيم تشريعية، إلا أنه أرسى جملة من القواعد والإجراءات التي تشكل أساساً للإطار القانوني والإداري لنظام التسجيل المدني بوضعه الراهن، نورد أهمها فيما يلي:

april 11, 2008

ezay t3allemt el-lugha l-3arabeyya / Hur jag lärde mig arabiska on-line

Sparat under: arabiska — iranistik @ 10:12 f m

Jag har redan skrivit en artikel om hur jag egentligen lärde mig persiska och jag nämnde där i förbifarten att jag också lärt mig arabiska. Jag får en del frågor om det så jag tänkte att jag kan lika väl skriva ett inlägg om det också. Dessutom hjälper det ju mig själv att få lite överblick i hur det har gått till.
Jag tror att det började med några fraser som en iransk arab, en nära vän till mig, lärde mig på standardarabiska. Persiska som är det språk jag gått längst med, har c:a 60-70% låneord om man ser till ordförrådet i en stor ordbok. I vardagligt talspråk blir det betydligt färre arabiska ord. Hursomhelst, mina persiska studier och alla de 1000-tals glosor och idiomatiska uttryck jag lärde mig gjorde att jag hade en enorm fördel när det gäller att gå vidare till arabiska. Genom persiska får man ganska bra kläm på hur stora delar av det arabiska systemet med ordrötter fungerar.

Det första konkreta minnet av studier i arabiska jag har är när jag lånade en bok Nybörjarkurs i Arabiska. Jag minns några konkreta fraser
أرید غرفتاً في الفندق … ارید طعام  osv. Du som kan arabiska får dig kanske ett gott skratt nu. Det var alltså standardarabiska som jag hade börjat lära mig. Jag visste att det fanns dialekter men hade väl inte upptäckt att det finns läroböcker för talspråksdialekter.
Jag fick också tag på ett par iranska läroböcker i Modern Standardarabiska .
آموزش زبان عربی.Det var intressant att studera arabiska på det sättet. Jag tror inte det är så många svenskar som lärt sig den vägen. Många av grammatikförklaringarna var utmärkta, även om själva innehållet mest handlade om att ta farväl av mor och åka till fronten.  Någon far syntes inte till, varken i första eller andra boken. Det var syskonen Ahmad och Maryam och Mor. En del roliga texter om nyheter i tidningarna طیارات ایرانیة تقصف بغداد ”Iranskt flyg bombar Baghdad” o dyl, och när Ahmad skriver brev hem till mor och lillasyster Maryam från fronten. Böckerna slutar med att Ahmad kommer hem dödligt sårad från fronten och familjen står runt hans säng och gråter när han blir martyr. Lite annorlunda med andra ord, än våra svenska skolböcker. Jag minns tydligt hösten 1999 när jag stoppade ned alla persiska böcker i bananlådor och sköt in dem längst in i garderoben. Vid ungefär samma tidpunkt köpte jag en parlör Arabic, utgiven av Berlitz, ett förlag som ger ut mycket parlörer. Det var också standardarabiska men innehöll väldigt kortfattat och lättöverskådligt grunderna i grammatiken, och speciellt verbböjningarna i perfektiv och imperfektiv (jag tror det heter något sådant i arabisk grammatik), vilket var till en del hjälp. Studierna i arabiska var dock minst sagt sporadiska, några timmar här och där, jag uppskattar, högst en gång i månaden. Under mina studier i stockholm fick jag tag på en lärobok i dialekt: Eastern Arabic, och den gav mig en rejäl skjuts framåt när det gäller att tala och förstå  talad arabiska. Sedan hittade jag sajten www.syrianarabic.com  som innehåller en hel bok på 300 sidor med damaskusdialekt och mp3-filer att lyssna på. Nu började det lossna med talad arabiska. Syrisk-libanesisk dialekt förstås av de flesta, liksom palestinsk-jordansk.  Jag började söka på libanesiska sökord och många av mina sökningar tog mig till den här sajten (jag letar upp en sida som har mycket libanesisk dialekt i  sig): http://www.formulawahed.com/msgboard/topic.asp?ARCHIVE=true&TOPIC_ID=498 Här någonstans kom jag på hur oerhört efektivt det är med diskussionsforum i språkinlärning. Språket är enkelt, talspråkligt och kryddat med mycket engelska och ibland franska, vilket gör det lättare att förstå sammanhanget. Det skrivs med en sorts arabisk chatskrift, baserad på latinskt alfabet och siffror som används för att uttrycka de ljud som är svåra att representera med latinska bokstäver. Det var detta chat-språk jag nu alltmer bekantade mig med. Diskussionsforum har också den fördelen att det som skrivits ligger kvar till skillnad från chat, även om  man visst kan spara sin chat, men jag tycker det är suveränt att följa en dialog mellan flera personer i min egen takt. Och eftersom vokalerna även står utskrivna hjälpte det mig lära mig uttalet också. Jag letade upp sajten www.radioibrahim.com vilken innehåller mer än 1000 radioprogram på många olika dialekter och jag hittade bibelberättelser och lukasevangelium och apostlagärningarna på egyptisk arabiska. Egyptisk arabiska skiljer sig avsevärt från syrisk men inte för mycket. Den egyptiska arabiskan lossnade riktigt ordentligt för mig, dels genom audiobibel-filerna (http://www.ibs-mena.com/downloads.asp ), dels genom egyptiska låttexter, bl a av Amr Diab som fanns tillgängliga och översatta till engelska (http://www.allthelyrics.com/forum/arabic-lyrics-translation/ ). För att identifiera alla lexem (betydelsebärande enheter) i låttexterna satte jag mig vid något tillfälle bredvid några araber på pendeln och bad dem förklara för mig. Jag lärde mig otroligt mycket på bara en några minuter, efter som en av dem, en irakier vill jag minnas kunde både svenska och egyptisk dialekt bra. Egyptisk arabiska är en dialekt som de flesta araber förstår. Här finner du en egyptisk-fransk dialektordbok on-line: http://www.egypt.edu/pdf/arabe/Lexique.pdf Tryck på Esc när du kommit fram, för att kunna hantera dokumentet. En lärobok i egyptisk arabiska som jag verkligen kan rekommendera är Kullu Tamâm!. Det är den bästa som finns att tillgå, punkt.
Jag kom även in på palestinsk arabiska.

Den med libanesiska närbesläktade palestinska dialekten har även många typiskt egyptiska  i sig, som t ex:
/خش یخش طخ یطخ زي/, det upptäckte jag när jag studerade Seegers studie av hebrondialekten. Och det vore väl konstigt annars eftersom området  gränsar till Egypten. Seegers studie kan du hitta här: http://semitistik.uni-hd.de/seeger/il-xalil.pdf
Ett diskussionsforum där det skrivs mycket på palestinsk dialekt är http://www.mahjoob.com/en/forums/index.php. Den arabiska jag lärt mig har jag lärt mig nästan helt utan att tala arabiska med araber och helt utan formella studier. Istället är det Mp3-filer, diskussionsforum  och lär- dig-självböcker  som haft mest betydelse för mig.  Jag avrundar här så länge.

januari 14, 2008

Nyhetsartikel översatt från arabiska

Sparat under: arabiska, översättningar — iranistik @ 3:20 f m

Översättning: Linus Olsson  

Faruq Hosni för Egyptens talan i konferensen för civilisationernas allians i Spanien i morgon.

14 jan, 2008

Idag avreser Kulturminister Faruq Hosni från Kairo med den spanska huvudstaden Madrid som destination. Han leder en grupp högt uppsatta delegater som ska representantera Egypten i en kulturkonferens som ska hållas i Spaniens huvudstad från i morgon och två dagar framåt. Den spanske premiärministern José Sapatero kommer att närvara vid denna viktiga konferens, liksom Turkiets premiärminister Recep Erdogan och FN:s generalsekreterare Ban Kee Moon.

Flera delegationer ska representera världens olika nationer för att åstadkomma en gemensam formulering för en civilisationernas allians och Faruq Hosni som också är konstnär kommer i sitt öppningstal att uppmana alla nationer som är mäktiga i kulturellt, civilisatoriskt och ekonomiskt avseende att bistå de nationer som inte besitter samma möjligheter. Han kommer att uppmana till sammarbete länder emellan kring hur man praktiskt kan samordna arbetet för dessa samhällens utveckling och framsteg för att möjliggöra en varaktig gemenskap mellan våra civilisationer, samt att sätta stopp för rasism, arrogans och  överlägsenhet och verka för ett avståndstagande från religiös och social fanatism så att fred kan råda i världen.

Faruq Hosni kommer att möta de båda spanska ministrarna för kultur och utrikes angelägenheter. Flera stora spanska dagstidningar har dessutom bett att få hålla intervjuer med honoom under konferensens gång.

2008 يناير 14

فاروق حسني يلقي كلمة مصر في مؤتمر(تحالف الحضارات) بأسبانيا غدا

يغادر القاهرة اليوم فاروق حسني وزير الثقافة متوجها إلي العاصمة الأسبانية مدريد علي راس وفد مصري رفيع المستوي لتمثيل مصر في مؤتمر تحالف الحضارات الذي يعقد بالعاصمة الأسبانية غدا ويستمر لمدة يومين‏.‏ يحضر هذا المؤتمر المهم خوزية ساباتيرو رئيس وزراء أسبانيا ورجب اردوغان رئيس وزراء تركيا وبان كي مون الامين العام لمنظمة الامم المتحدة ويشارك فيه وفود يمثلون مختلف دول العالم للتواصل إلي صيغة لتحالف الحضارات وسيطالب الفنان فاروق حسني في كلمته التي سيلقيها قي افتتاح المؤتمر غدا كافة الدول التي تمتلك قدرات هائلة ثقافية وحضارية واقتصادية ان تساعد الدول التي لا تمتلك تلك القدرات بالإضافة إلي تعاون الدول حول كيفية التطبيق العملي للارتقاء بهذه المجتمعات حتي يمكن ان نتواصل حضاريا‏,‏ وإنهاء العنصرية والغطرسة الفوقية‏,‏ والبعد عن التعصب الديني والاجتماعي لاقرار السلام في العالم‏,‏ كما يلتقي بوزيري الخارجية والثقافة الاسبانيين وطالبت كبريات الصحف الاسبانية باجراء حوارات مع فاروق حسني خلال انعقاد المؤتمر‏.‏

Källa: al-ahram

Blogga med WordPress.com.