Azeriturkisk folklore i Iran

Alla som har erfarenhet av Iran känner till den starka närvaron av turkisk kultur, och språket azeriturkiska i landet, något som går minst 1000 år tillbaka. Än idag har minst 25 % av Irans befolkning turkiska som modersmål, även om shahtidens hyllning av det indoiranska arvet och betoningen av det ariska gjort att turkiskan förlorat kraftigt i prestige och de flesta turkiska familjer i t.e.x Teheran inte talar turkiska med barnen utan bara föräldrarna sinsemellan. Barnen snappar oftast upp tillräckligt för att kunna förstå turkiska. Andelen innevånare med azeriturkiska rötter ligger någonstans runt 50 % i Teheran och turkiska hörs talas överallt på  gator och i bazarer. Detta trots att turkiskan som sagt ligger lågt i prestige i jämförelse med persiskan.

Härifrån tänkte jag göra en avstickare in på azerisk litteratur, närmare bestämt ”folklore”. När man umgås med ”iranska turkar” som jag gör ser man att vissa litterära och musikaliska verk ständigt återkommer. Även om det står till lite si och så med färdigheterna i turkiska, så hör man dessa verk citeras om och om igen vart man än kommer. Det visar ju att dessa stycken nått in i folksjälen. Jag tänkte ta upp några av dem här. Jag kommer att tänka på 3 verk:

Sel apardı Saranı – “Vattnet tog med sig Sara bort”, är en sång som ofta hörs nynnas. Den bygger på en gammal historia om en flicka som valde att dränka sig snarare än att låte khanen skända henne innan hon förenades med sin make, vilket var seden på vissa ställen under ”ilkhanernas” tid. Historian har filmatiserats. Om filmen är på persiska eller turkiska vet jag inte, men sången är definitivt på turkiska:

Gedin deyin Xan çobana
Gəlməsin bu il Mugana
Mugan batıb nahaq qana

 Apardı sellər Saranı
Bir alagözlü balanı
Arpa çayı aşdı-daşdı

Sel Saranı aldı, qaçdı
Alagözlü, qalam qaşlı

Apardı sellər Saranı
Bir alagözlü balanı

Arpa çayı dərin olmaz
Axar suyu serin olmaz
Sara kimi gelin olmaz

Apardı sellər Saranı
Bir alagözlü balanı

  

Den andra sången jag ständigt hör sjungas och citeras är Küçələrə su səpmişəm

 

KÜÇƏLƏRƏ SU SƏPMİŞƏM

Küçələrə su səpmişəm,
Yar gələndə toz olmasın
Elə gəlsin, elə getsin,
Aramızda söz olmasın.
Samovara od salmışam.
Stəkana qənd salmışam.
Yarım gedib tək qalmışam.
Nə əzizdir yarın canı,
Nə şirindir yarın canı.

Detta är en innerlig kärlekssång: ”Jag stänkt vatten på gatorna så att det inte ska vara dammigt när vännen kommer”

Och så har vi diktaren framför alla Shahryar, som diktade främst på persiska, men det är hans turkiska diktverk ”Heydarbaba” som kommit att bli riktigt berömt. Här är det främst två verser av totalt 125, som blivit berömda och som alltid återkommer. Den ena är öppningsstrofen:

Heydər Baba, ildırımlar şaxanda, Sellər, sular şaqqıldayıb axanda, Qızlar ona səf bağlayıb baxanda, Salam olsun şövkətizə, elüzə, Mənim də bir adım gəlsin dilüzə.

1 Haydar Baba när det åskar, och vattnet forsar fram som en flod när flickorna står på rad och beskådar, Var hälsad i ditt majestät, ditt folk Nämn då även mig ibland er.

Dikten riktar sig till ett berg Heyar Baba som får symbolisera hela den turkiska folksjälen, naturen och livet på landsbygden, allt man lämnat bakom sig. Den är nostalgisk rakt igenom och framkallar starka känslor åt de azerbajdzjaner som lämnat sina byar och flyttat in till den myllrande storstaden Teheran.

Heydər Baba, dünya yalan dünyadı, Süleymandan, Nuhdan qalan dünyadı, Oğul doğan, dərdə salan dünyadı, Hər kimsəyə hər nə verib, alıbdı, Əflatundan bir quru ad qalıbdı.

49 Haydar Baba, världen är idel falsket, Så har det varit sen Salomos tid, ja sen Noas. Den föder söner och låter dem lida svårt. Om den ger nån något tar den det strax tillbak Från Platon och tills nu finns bara ett namn

Azerbajdzjansk Media

KANALENS NAMN	L	Stream	Information
AZTV		150K	STATLIG AZERBAJDZJANSK TV
GunAz TV		250K	Riktar sig till iranska Azerbajdzjan. Musik, poesi, politik
Ictimai TV		273K	STATLIG AZERBAJDZJANSK TV
Lider TV		160K	STATLIG AZERBAJDZJANSK TV
AZADLIQ RADİOSU			Radio Free Europe/ Radio Liberty

Några azeriska ordspråk II

Ağ gün adamı ağardar.	He lives long that lives well.
Hər quş öz yuvasının ağasıdır.	Every dog is a lion at home.
Ağıl ağıldan üstündür.	Four eyes see more than two.
Ağıl yaşda deyil başdadır.	Wisdom is not attained with years but by ability.
Ağıllı başa daş dəyməz.	A close mouth catches no flies.
Ağlamayan uşağa süd verməzlər.	A child that does not cry is not nursed.
Yalan ayaq tutar yeriməz.	Lies have short legs.
Aman deyənə qılınc qalxmaz.	A fault confessed is half redressed.
Arifə bir işarə bəsdir.	A word is enough to the wise.
Armud ağacdan uzağa düşməz.	As the tree so the fruit.
Artıq tamah baş yarar.	Grasp all,lose all.
Asta gedən, çox gedər.	More haste,less speed.
Üz verirsən astarını da istəyir.	If you give him an inch he will take an ell.
Yaxşı at büdrəməz.	It is a good horse that never stumbles.
Bəy verən atın dişinə baxmazlar.	Never look a gift horse in the mouth.
Yaxşi atadan pis oğul.	Many a good father hath but a bad son.
Ac toyuq yuxuda darı görər.	The hungry hen dreams she is in the barley barn.
Bağa baxarsan bağ olar, baxmazsan dağ olar.	Success depends upon effort.
Balıq başından iylener.	The fish begins to stinks at the head.
Yıxılana balta vurmazlar.	Never hit a man when he is down.
Beş barmağın beşi də bir deyil.	All the fingers are not alike.
Bu günun işini sabaha qoyma.	Don’t put off till tomorrow what can be done today.
Tənbələ iş buyur, sənə ağıl öyrətsin.	Offer work to a lazy one, let him give you good advice.
Uşağa buyur, dalinca yuyur.	If you want a thing well done do it yourself.
Gəzməyə qərib ölkə, ölməyə vətən yaxşı.	East or west, home is the best.
Qismetində olan, qaşığına çixar.	You get what fate brings you.
Dağ-dağa qovuşmaz, adam adama qovuşar.	Men may meet, but mountains never.
Bir qoyundan iki dəri soyulmaz.	You cannot flay the same ox twice.
Özgəyə quyu qazan özu düşər.	He that mischief hatches, mischief catches.
Yerin də qulağı var.	Walls have ears.
Qurddan qorxan meşəyə girməz.	He that fears every bush must never go a birding.
Alıcı quş dimdiyindən bilinər.	A bird may be known by its song.
Az danış, çox eşit.	Give every man thine ear, but few thy voice.
Dilini saxlayan salamat olar.	A still tongue makes a wise head.
İşləməyən, dişləməz.	No pains, no gains.
Yaxşı dost qara gündə məlum olar.	A friend in need is a friend indeed.
Nə əkərsən, onu biçərsən.	As you saw you shall mow.
Bir çiçəklə yaz olmaz.	One swallow does not make a spring.
Ağıl yaşda dəyil, başdadır.	Age is no guarantee of wisdom.
Həm ziyarət, həm ticarət.	Combine a visit with business.
Ayağını yorğanına görə uzat.	Cut your coat according to your cloth.
Gözəllik ondur, doqquzu dondur.	Fine feathres make fine birds.
Gözdən uzaq, könüldən ıraq.	Out of sight,out of mind.
Gördüyünü qoyub, eşitdiyinə inanma.	Seeing in believing.
Əl gücü, sel gücü.	Many hands make work light.
Günəşdə də ləkə var.	Nothing is perfect.
Ot öz kökü üstünde bitər.	Like father,like son.
Könül sevən göyçək olar.	Tastes differ. Love is in beholder`s eyes.
Saxla samanı, geler zamanı.	A stitch in time saves nine.
Sirkə tünd olsa öz qabını çatladar.	A man of evil temper harms himself.
Tələsən tərsə düşər.	Haste makes waste.
Tək əldən səs çıxmaz.	One man, no man.
Toydan sonra nagara.	After death doctor.
Nə tökərsən aşına, o çıxar qaşığına.	As you brew, so must you drink.
Heç kəs ayranına turş deməz.	No one ruins his own wares.
Insan tüpürdüyünü yalamaz.	Better the foot slip than the tongue trip.
Od olmasa tüstü çıxmaz.	There is no smoke without a fire.
Kişi fəhlədir, arvad bənna.	Men make houses, women make homes

Några azeriska ordspråk med engelsk motsvarighet

Azərbaycanca‐ İngiliscə atalar sözü qarşılıqları:

Aşpaz iki olanda şorba şit olar.	Too many cooks spoil the broth.	(ju fler kockar desto sämre soppa)
Vaxt sərvətdir.	Time is money.	(tid är pengar)
Qonşu toyuğu qaz görünər, özgə divarı düz görünər. Qonşu aşı dadlı olar.	The apples on the other side of the wall are sweeter.	(gräset är grönare på andra sidan)
Hər ışıldayan qızıl deyil.	All that glitters is not gold.	(Allt är inte guld som glimmar)
Zahirə inanma.	Appearances are deceptive.	(skenet bedrar)
Eşşəyə qızıl çatsan, qiyməti artmaz.	An ass is but an ass, though laden with gold.	(snus är snus om än i gyllne dosor)
Nə töksən aşına, o gələr qaşığına.	As you make your bed, so you must lie in it.	(som man bäddar får man ligga)
Əkdiyini biçərsən	As you sow, so shall you reap.	(vad man sår får man skörda)
Çıraq öz dibinə ışıq verməz.	At the foot of the candle it is dark.	(i stormens öga är det lugnt)??
Qara xəbər tez gələr.	Bad news travels fast.
Qəp mal yiyəsinə qayıdar. (yiyə = ägare)	A bad penny always comes back.
Bugünkü yumurta sabahkı toyuqdan yaxşıdır. Bugünkü piy sabahkı quyruqdan yaxşıdır. Bugünkü toyuq sabahkı qazdan yaxşıdır.	Better an egg today, than a hen tomorrow.	(bättre en fågel i handen än tio i skogen)
Damı böyük olanın qarı da çox olar.	A big head has a big ache.
İyidi sözündən tutarlar.	A bird is known by its note, and a man by his talk.
Qaranın üstünə boyaq olmaz.	Black will take no other hue.
İlan vurmuş ala çatıdan qorxar.	A burnt child dreads fire.	(Bränt barn skyr elden)
Qoruyan gözə çöp düşər.	Care killed a cat.	(Nyfiken i en ask)
Dəvə yatar, yuxuda çiyid görər.(çiyid = kärnor, frön =  هسته، تخم، پنبه دانه)	The cat dreams of mice.
Əvvəlcə məscidin içi, sonra eşiyi.	Charity begins at home.	(Sopa först framför egen dörr)
Hesabı pak olanın üzü də ağ olar.	A clear conscience fears no accusation.	(Den som inte har något att dölja, har heller inget att frukta)
Çox göylə getməyin təpəsi üstə yerə gəlməyi də var. Hər göyə gedənin üzüqoylu gəlməyi də var.	Climb not too high, lest the fall be greater.
Yorğanına görə ayağını uzat.	Cut your coat according to your cloth. Stretch your legs according to your coverlet.	(Man ska inte ta sig vatten över huvudet.) alternativt: (Håll dig på mattan!)
Dinsizin öhdəsindən imansız gələr.	Diamond cuts diamonds.	lika barn leka bäst. järn ger skärpa åt järn.
Saman çöpünü dirək eləmə.	Donʹt make a mountain out of a mole hill.	(att göra en höna av en fjäder)
Boğulan adam kosa‐kola əl atar.	A drowning man will cluch at a straw.	(att gripa efter ett halmstrå)
Tez tərpənən qız alar, gec tərpənən dul alar.	The early bird catches the worm.	(först till kvarn får först mala)
Boşçuval ayaq üstə dayanmaz.	An empty sack cannot stand upright.	En tom säck kan inte stå upprätt.*
Eşşəyin anqırtısı özünə xoşgələr.	Every ass likes to hear himself bray.	Varje åsna gillar att höra sig själv bröla.*
Dözən aparar.	Everything comes to him, who waits.
Iyid yüz yaşar, fürsət bir düşər.	Opportunity seldom knocks twice. Fortune knocks once at least at every manʹs gate.	(iyid = kämpe, hjälte, modig)
Çağrılan yerə ərinmə, çağrılmayan yerdə görünmə. (ərinmək = skämmas, blygas)	Go neither to a wedding, nor a christening without invitation.	(Skäms inte att gå dit du är inbjuden, visa dig inte där du inte är inbjuden)
Ürəkdən ürəya yol olar.	Heart speaks to heart.
Ehtiyat iyidin yaraşığıdır.	He that fights and runs away may live to fight another day. Förskiktighet är hjältens prydnad.	(bättre fly än illa fäkta) (yaraşıq = برازندگی، زیبندگی، آراستگی، زیب، زیور، زینت)
İsti istəyən tüstüsünə dözər.	He that would have eggs, must endure the cacklings of hens.
Əski hamam, əski tas.	It is the same old story in the same old day.
Ağıla gəlməyən başa gələr.	It is the unexpected that always happens.
Elm qara daşları dələr.	Knowledge is power.
Yerimədən yügürmə.	Learn to walk before you run.
Olan olub, keçən keçib.	Let bygones be bygones.
Yel ile gələn yel ilə gedər.	Lightly come, lightly go. Easy come, easy go.	(lätt fånget lätt förgånget)
Dəmir qapının taxta qapıya işi düşər.	A lion may come to be beholden to a mouse.
Damla‐ damla göl olar.	Little and often fills the purse.	(många bäckar små blir till en stor å)
Aslan qocalanda götünə qarışqa daraşar.	Little birds peck at the dead lion.
Bəy verən atın dişinə baxmazlar.	Never look a gift horse in the mouth.	(skåda inte given häst i mun)
İşləməyən dişləməz.	No gain without pain.
Bir gül ilə bahar olmaz.	One swallow does not make a summer. One flower makes no garland.	(En svala gör ingen sommar)
Gözdən geden könüldən də gedər.	Out of sight, out of mind.
Zədəli alma bir anbarı kifsədər.	A rotten apple injures its neighbours.
Görmək hara, eşitmək hara?  Bir görmək min eşitməkdən yaxşıdır.	Seeing is believing.
Susmaq razılıq əlamətidir.	Silence gives consent.	Den som tiger samtycker.
Qızını döyməyən dizinə döyər.	Spare the rod, and spoil the child.
Danışmaq gümüşdürsə, susmaq qızıldır.	Speech is silver, silence is golden.	(tala är silver – tiga är guld)
Dəmiri isti ikən döyərlər.	Strike while the iron is hot.	(det gäller att smida medan järnet är varmt)
Od olan yerdən tüstü çıxar. Ocaq yanmasa, tüstü çıxmaz.	There is no smoke without fire.     Where there is smoke, there is fire.	(ingen rök utan eld)
Tələsənin kündəsi küt gedər. Tələsən yolda qalar. Tələsənin ayağı büdrər.	The hasty hand catches frog for fish. Haste makes waste.	(hastverk är lastverk)
Axırda gülən yaxşı gülər.	He laughs best, who laughs last.	(skrattar bäst som skrattar sist)
Qonaq bir olsa, ev yiyəsi öküz kəsər.	For a single guest one could kill a cow.
Olacağın qarşısını almaq olmaz.	What must be, must be.
Bir ata yeddi oğul bəslər, yeddi oğul bir atanı bəsləməz.	One father can support ten children; ten children cannot support one father. One father is enough to govern one hundred sons, but not a hundred sons one father.
Qızıl odda, insan möhnətdə bəlli olar.	Fire is the test of gold; adversity of friendship.
Balıq başdan qoxuyar.	The fish always stinks from the head downwards.
Suyu bulandırır, balıq tutsun.	It is good fishing in troubled waters.
Dəli quyuya bir daş atar, yuz ağıllı çıxara bilməz.	A fool may throw a stone into a well, which a hundred wise men cannot pull out.
Ayağın büdrəməsi dilin büdrəməsindən yaxşıdır.	Better the foot slip than the tongue.
Qurd dərisini dəyişər, xasiyyətini dəyişməz.	The fox may grow grey, but never good.
Hər şeyin təzəsi, dostun köhnəsi.	Old friends and old wine and old gold are best.
Əl əli yuyar, əl də dönər üzü yuyar.	One hand washes another and both the face.
Cins toyuq bərk yumurtlar. Pis toyuq cis yumurtlar.	A black hen lays a white egg.
Eşşayəsədir düyüsü başağrısı gətirər.	Honey is not for the assʹs mouth.
Halva‐ halva deməklə ağız şirin olmaz.	It is not with saying Honey, Honey, that sweetness will come into the mouth.
Yürüyən at özünə qamçı vurdurmaz.	A running horse needs no spur.
İşləyən dəmir pas tutmaz.	Iron not used soon rusts.	(pas = rost)

Azerbajdzjan – eldarnas land

Azerbajdzjan är ett litet land, okänt för de flesta svenskar, en bananrepublik långt långt borta, som de flesta inte har någon som helst uppfattning om. Men historien har fört svenskar och azerbajdzjanier samman mer än en gång. Kanske några svenskar visste att det var här, i staden Bakus oljeinmutningar som bröderna Nobel gjorde sig en förmögenhet som de senare kunde leva gott på, göra revolutionerande uppfinningar och lämna efter sig en fond som genererar det mest prestigefyllda pris en vetenskapsman kan få. Och Azerbajdzjan är idag känt för just sina oljetillgångar och sin lärdom. Här kan ungdomar från hela Kaukasus, Iran och andra närliggande områden få en gedigen utbildning. Och här ger marken och oljekällorna i Kaspiska havet fortfarande ifrån sig det svarta guldet. Azerbazdjan, eldarnas land, ”odlar yurdusu”, en plats där turkiskt, persiskt och ryskt möts och blandas och smälter samman i hettan från solen och de självtända eldarnas flammor. Azerbajdzjan blev självständigt 1991 efter Sovjetunionens upplösning och började genast att tala om sin identitet. Landet prövades av ett krig med Armenien där man förlorade en femtedel av sitt territorium och tvingades ta hand om en miljon flyktingar. Vilka är vi egentligen? Varifrån kommer vi? Athurapatekan – en provins i det gamla persien, känt för sina många eldstempel, där man vördade elden som en manifestation av Ormuzd, den gode guden, som tillbads av Zoroastrierna. Eller var det kanske de många brinnande oljekällorna som gav landet dess namn ”eldarnas land”? Meningarna går isär, både om detta och om var Azerbajdzjans hjärtland är beläget. Azerbajdzjanerna är idag ett turkisktalande folk. Så har det varit i 1000 år säger perserna. En del azerer håller med, andra blir aldeles ursinniga och häpnar över persernas fräckhet. ”Vi har alltid varit turkar”. Som om inte detta vore nog är Azerbjdzjan ett delat land, och större delen av dess befolkning och dess yta hör till Iran. Iran är ett land som är djupt förenat med Azerbajdzjan. Med en befolkning på upp till 30% azerispråkiga, och för ett par generationer sedan ännu mer. Med månghundraåriga azeriturkiska dynastier på härskartronen, och med en nuvarande högste ledare Ayatollah Khamenei som är etnisk azerbajdzjanier, kan Iran inte bortse från det faktum att man har en delvis azerbajdzjansk identitet. Det var under början av 1800-talet som Ryssland lade beslag på den norra delen av de turkiskspråkiga västliga delarna av Persien. Gränsen kom att utgöras av Arazfloden.

Banden med Iran kom dock att fortsätta att vara starka, och åtminstone till 1930-talet var kontakterna livliga, och det var mycket vanligt att man gifte sig över gränsen. Under andra världskriget ockuperade Sovjetunionen även de delar av Azerbajdzjan som ligger söder om Arazfloden, och en sovjetstödd republik utropades även på den iranska sidan. Sovjet drog dock tillbaka sitt stöd när kriget var slut och republiken krossades av Shahens trupper. Efter det att Sovjetunionen upplösts förklarade Sovjetrepubliken Azerbajdzjan sig självständig, men krig utbröt med Armenien angående provinsen Qarabağ (Ngorno på Armeniska). Armenien vann kriget, stött av Ryssland, och en miljon azerer tvingades på flykt. Azerbajdzjan har dock hopp om en ljus framtid. De rikliga oljetillgångarna lockar till sig många investerare från väst och en lång olje- och gaspipeline har nyligen invigts för transporter från Baku via Tblisi i Georgien till hamnstaden Ceyan i Turkiet. På så vis når olja från Kaukasus och Centralasien Europa bakvägen, utom räckhåll för Ryssland. Azerbajdzjan upplever just nu något av en ekonomisk boom.

Analys av situationen i Azerbajdzjan inför valet

The translator does not necessarily share the views presented in this article.
Tərcüməçi və sayt adminləri aşağıdakı məqaləyə görə heç bir məsuliyyət daşımır.

Torsdag, 10:e april 2008

Oppositionen klandrar folket och folket oppositionen

Hüseynbala Salimov, oberoende analytiker

Att göra en prognos över folkets aktivitet i samhälle och politik, och över dess deltagande i sociopolitiska processer är ingen lätt sak. Ibland visar sig aktivismen inte på det sätt man kunde förvänta sig, och ibland är det tvärtom- och så sätter en vanlig händelse folket i rörelse, och ökar dess engagemang. Ur detta perspektiv är den azerbajdzjanska befolkningens belägenhet inför valet en svårbegriplig situation. Det förefaller som om människor har glömt att man genom valet kan ändra styre. Den sociala dynamiken vittnar om en kaotisk rörelse. Det går inte att förutsäga hur befolkningen tänker eller hur den kommer att agera.

Det är inte bara banden mellan de olika sociala och politiska institutionerna som försvagats, gemenskapen mellan människorna själva har blivit svagare. Numera är den genomsnittlige medborgaren i statistiken oftare en arbetare eller en konsument. Väljarens psykologi märks inte. Diverse antaganden om orsakerna till detta förs på tal. De betraktare som står regeringen nära knyter detta till strömmen av oljedollar. De senaste sociala problemen har om än bara delvis minskat och det förefaller som om minskningen av problemen försvagar folks intresse för politik. Det är naturligt att de regeringen närstående betraktarna är nöjda med detta. Och sanningen är den att oljedollarna har förbättrat ett litet skikts sociala situation medan situationen för den stora majoriteten fortsätter att vara svår.

Så varför visar då inte människor intresse för politik? Varför visar de inte någon politisk aktivitet nu inför det stundande valet? Det fanns tider då tusentals medborgare samlades till politiska möten. Nu samlas i bästa fall några hundratals personer till politiska aktioner. Dessutom var den senaste gången det inträffade i början på förra året, vid tiden för prisökningarna. Det går att föra fram många versioner om orsaken. Enligt de experters åsikt som står oppositionen nära tror folk att varken situationen eller regeringen kan förändras på demokratisk väg, och just därför visar de inget intresse för demokratiska processer och procedurer.

Partiet ”Ett Nytt Azerbajdzjan”, vilket kom till makten 1993 har en repressiv karaktär – först försvagade man den politiska oppositionen, och den blev nästan helt utmanövrerad. Nu är det pressens tur.

 Och i valen år 2000, 2003 och 2005 visade folket verkligen stort engagemang. Men av detta blev det inget resultat. Folk som letts bakom ljuset av både regeringen och oppositionen greps av en social misströstan. Dock bör det också sägas att den plattform som krävs för att visa politiskt engagemang inte ges människor. Därför går det heller inte att fastslå vad eller vem folk mest har tappat tron på. Är det själva demokratin eller oppositionens ledare som tappat i förtroende? Tyvärr går det inte att ge något entydigt svar på den frågan. Oppositionen klagar på samhället, och samhället förebrår oppositionen.

Det måste finnas en väl fungerande ömsesidig relation mellan befolkningen och oppositionen.Men nu säger oppositionen att om folket inte kommer i rörelse kommer vi inte att uppnå någon som helst förändring. Folket å sin sida ser på oppositionen som ett ”verket för klagomål på samhälle och politik” och tror att man kan man kan formulera protester t o m mot det faktum att oppositionen inte har folkets stöd. I slutändan är båda parter förlorare, och regeringen, vilken besitter de starka organisatoriska resurserna, kan som alltid bevara sina positioner.Om denna misströstan bara berodde på oppositionen, kunde detta i ett demokratiskt samhälle snart få sin lösning, och en ny opposition kunde bildas. Men problemet är att Azerbajdzjan inte är något demokratiskt samhälle.

Att de politiska partier som formats i början stannar kvar och att de nya försvinner från scenen är ett faktum som inte går att förneka. Partiet ”Ett Nytt Azerbajdzjan”, vilket kom till makten 1993 har en repressiv karaktär – först försvagade man den politiska oppositionen, och den blev nästan helt utmanövrerad. Nu är det pressens tur. Trots att valkampanjernas period ännu inte börjat är de regeringen närstående TV-kanalerna redan igång med sin svartmålningskampanj mot oppositionen och den oberoende pressen. Med sådana förutsättningar kan man säga att det är en svår sak för en ny politisk kraft att komma fram. Och tyvärr är folkets inblandning i dessa processer helt obefintlig. Den genomsnittlige medborgaren är blott en åhörare och åskådare, det enda han kan ägna sig åt är att bevittna processerna.”Ta er an politiken, annars kommer politiken att ta sig an er” hör och läser man demokratins teoretiker säga. De som nu inte engagerar sig i politiken tror felaktigt att de inte påverkas av politiken. Är det så? Naturligtvis inte. Politiken letar sig in i varje situation i människors liv, och om den inte används kommer den frihet som inte bevaras att gradvis gå förlorad. Då kan man vara beklaga sig när man påminns om med vilken möda dessa friheter vanns.

Siyasət – Kontekst – Panorama – Seçki 2008

Cümə axşamı, 10 aprel 2008

Müxalifət cəmiyyəti, cəmiyyət isə müxalifəti qınayır

Hüseynbala Səlimov, müstəqil şərhçi

Cəmiyyətin ictimai-siyasi fəallığını, sosial-siyasi proseslərdə iştirakını proqnozlaşdırmaq o qədər də asan məsələ deyil. Bəzən fəallıq güman edilən hallarda bu, təzahür etdirilmir, bəzən də əksinə olur – bir də görürsən ki, adi bir hadisə cəmiyyəti hərəkətə gətirir, onun fəallığını artırır. Bu baxımdan seçki ərəfəsində Azərbaycan cəmiyyətinin durumu çətin anlaşılan vəziyyətdədir. İnsanlar sanki seçkini, hakimiyyətin seçki ilə dəyişə bilməsini unudublar. Sosial dinamika xaotik hərəkəti andırır. Cəmiyyətin nə düşündüyünü, necə hərəkət edəcəyini müəyyənləşdirmək olmur. Təkcə ayrı-ayrı sosial-siyasi institutlar arasında rabitə zəifləməyib, insanların özləri arasındakı ünsiyyət də azalıb.

İndi orta statistik vətəndaş daha çox işçi və istehlakçıdır. Seçici psixologiyası duyulmur. Bunun səbəbləri ilə bağlı müxtəlif ehtimallar söylənir. Hakimiyyətə yaxın müşahidəçilər bunu neft dollarlarının axını ilə bağlayırlar. Sonuncu sosial problemləri qismən də olsa azaldıb və belə güman edilir ki, problemlərin azalması insanların siyasətə marağını zəiflədir. Təbii ki, bu, hakimiyyətə yaxın müşahidəçilərin qənaətidir. Həqiqət isə budur ki, neft dollarları ancaq kiçik bir təbəqənin sosial vəziyyətini yaxşılaşdırıb. Böyük əksəriyyətin vəziyyəti isə ağır olaraq qalır. Bəs onda insanlar niyə görə siyasətə maraq göstərmir, seçki ərəfəsində siyasi fəallıq nümayiş etdirmirlər?

Minlərlə vətəndaşın mitinqlərə toplaşdığı vaxtlar da olurdu. İndi ən yaxşı halda siyasi aksiyalara yüzlərlə adam toplaşır. Üstəlik bu da sonuncu dəfə ötən ilin əvvəlində, qiymət artımı vaxtı olmuşdu. Səbəb kimi çox versiyalar irəli sürmək olar. Müxalifətə yaxın ekspertlərin fikrincə insanlar vəziyyətin, eləcə də hakimiyyətin demokratik yolla dəyişə bilməsinə inanmırlar, elə bu səbəbdən də demokratik proseslərə və prosedurlara maraq göstərmirlər.

1993-cü ildə hakimiyyətə gələn Yeni Azərbaycan Partiyasının təzyiqi sistemli xarakter daşıyır-əvvəlcə siyasi müxalifət zəiflədildi və demək olar ki, sıradan çıxarıldı. İndi növbə mətbuatındır.

 Həqiqətən də 2000-ci, 2003-cü və 2005-ci illərdə insanlar seçkilərdə çox fəallıq göstərdilər. Amma bunun nəticəsi olmadı. Həm hakimiyyət, həm də müxalifət tərəfindən aldadılan insanları sosial məyusluq bürüdü. Amma onu da qeyd etmək lazımdır ki, siyasi fəallıq göstərmək üçün insanlara zəruri səhnə də verilmir. Ona görə də müəyyən etmək olmur ki, insanlar daha çox nəyə və kimə inamlarını itiriblər. Gözdən düşən demokratiyanın özüdür, yoxsa müxalifət liderləri? Təəssüf ki, bu suala birmənalı cavab vermək olmur. Müxalifət cəmiyyətdən gileylənir, cəmiyyət isə müxalifəti qınayır.

Yaxşı halda cəmiyyətlə müxalifət arasında əlaqə və əks əlaqə olmalıdır.

İndi isə müxalifət deyir ki, cəmiyyət hərəkətə gəlməsə hər hansı dəyişikliyə nail olmaq mümkün deyil. Cəmiyyət də öz növbəsində müxalifətə sosial-siyasi etirazlar idarəsi kimi baxır və belə güman edir ki, müxalifət hətta cəmiyyətin dəstəyi olmadan da etirazlar təşkil etməlidir. Son nəticədə hər iki tərəf uduzur və həmişə olduğu kimi güclü inzibati resurslara malik olan hakimiyyət öz mövqelərini saxlaya bilir. Əgər məyusluq təkcə müxalifətlə bağlı olsaydı, demokratik cəmiyyətdə bu, tez bir zamanda öz həllini tapar və yeni müxalifət formalaşardı. Problem ondadır k, Azərbaycanda demokratik cəmiyyət yoxdur.

Ölkədə faktiki olaraq əvvəllər formalaşan və yaranan siyasi partiyalar qalıb və yenilərinin meydana çıxmasından heç danışmaq olmur. 1993-cü ildə hakimiyyətə gələn Yeni Azərbaycan Partiyasının təzyiqi sistemli xarakter daşıyır-əvvəlcə siyasi müxalifət zəiflədildi və demək olar ki, sıradan çıxarıldı. İndi növbə mətbuatındır. Hələ seçkinin təbliğat mərhələsinin başlanmamasına baxmayaraq artıq hakimiyyətə yaxın telekanallar müxalifətə və müstəqil mətbuata qarşı qara təbliğat kampaniyası aparır. Belə fonda yeni siyasi qüvvənin səhnəyə çıxması demək olar ki, müşkül məsələdir. Təəssüf ki, cəmiyyətin də bu proseslərə müdaxiləsi yox dərəcəsindədir. Orta statistik vətəndaş sadəcə dinləyici və tamaşaçıdır, o, prosesləri sadəcə seyr etməklə məşğuldur. Demokratiya nəzəriyyəçiləri yazır və deyirdilər ki, siyasətlə məşğul olun, əks təqdirdə siyasət sizinlə məşğul olacaq. İndi siyasətlə məşğul olmayan insanlar səhv olaraq belə güman edirlər ki, siyasətin təsirindən kənardadırlar. Amma belədirmi? Təbii ki, yox. Siyasət bütün hallarda insanların həyatına sirayət edir və istifadə olunmayan, qorunmayan azadlıq tədricən itirilir. Bu azadlıqların hansı çətinliklə qazanıldığını yada salanda isə təəssüflənməkdən başqa çarə qalmır

Källa: http://www.azadliq.org/Article/2008/04/10/20080410140755647.html

Lyssna på radioprogrammet: http://realaudio.rferl.org/mp3/ch15/2008/04/10/20080410-150000-AZ-program.mp3

qınamaq  förebrå, skylla, klandra, skälla ut
təzahür etdirilmir uppenbaras inte, uppdagas ej, visar sig ej, blir inte synligt
seçki ərəfəsində inför valet, på tröskeln till valet
andırmaq vittna om. tyda på, påminna om
hakimiyyət styre, regim, auktoritet, makten, regeringen
duyulmaq kännas, bli medveten, märkas
Üstəlik förutom, utöver, dessutom, tillråga på detta
cəmiyyət befolkningen, folket, samhället

Översättning av text om topografi tillägnad min gode vän, topografen Pooya

AZƏRBAYCAN RESPUBLİKASI DÖVLƏT TORPAQ VƏ XƏRİTƏÇƏKMƏ KOMİTƏSİ 

Komitə ona həvalə olunmuş vəzifələrə uyğun olaraq aşağıdakı funksiyaları həyata keçirir:
[...]
Azərbaycan Respublikası ərazisində baş verən dəyişikliklərə uyğun olaraq topoqrafik, inzibati, coğrafi və məlumat xəritələrində olan bütün dəyişiklikləri yeni nəşr olunan xəritələrdə əks etdirilməsini təmin edir;
Azərbaycan Respublikasının inzibati ərazi bölgüsünə uyğun olaraq rayon, şəhər, şəhər tipli qəsəbələr və digər yaşayış məntəqələrinin və bələdiyyələrin sərhədlərini naturada müəyyən edir və xəritələşdirilməsini həyata keçirir;
Vahid koordinat və hündürlük sistemində obyekt və sənaye komplekslərinin, şəhər və başqa yaşayış məntəqələrinin ərazisinin 1:2000 və daha böyük, tikilməmiş (açıq) ərazilərdə isə 1:5000 və daha kiçik miqyaslı topoqrafik xəritələrinin təzələnməsini və çoxməqsədli topoqrafik planlamasımı həyata keçirir;
[...] 

REPUBLIKEN AZERBADZJANS STATLIGA KOMMITTÉ FÖR MARK OCH KARTRITNING  

Kommittén fyller följande funktioner  i enlighet med de uppgifter som tilldelats den:
[...]
Den ansvarar för att alla förändringar som inträffar inom Republiken Azerbadzjans territorium med avseende på topografi, systematisering, geografi och information i kartor återges i nyutgivna kartor.
Den utför bestämning på plats och kartläggning av sådant som har att göra med den systematiska indelningen av republiken Azerbadzjans territorium med avseende på regioners, städers, småstäders, och annan bostadsbebyggelses och kommuners gränser
Den utför topografisk planläggning för diverse ändamål samt uppdatering av topografiska kartor med enhetligt koordinat- och höjdsystem i skala 1:2000 och större över territorium med objekt- och industrikomplex, städer och annan bostadsbebyggelse, och i skala 1:5000 och mindre, över obebyggt (öppet) territorium.
[...]

Källa: DTXK

Azeri – iransk turkiska

Azerbadzjanska, eller azeri, som det också kallas är ett turkspråk som utvecklats inom de nordvästra delarna av det forna Perserriket, där det talas av shiitiska turkar i Iran, samt av sunnitiska turkmener i Irak. Azeri är nära besläktat med turkietturkiska, och speciellt den azeriska som talas i republiken Azerbadzjan har rönt stor påverkan från den moderna turkietturkiskan. Azerbadzjanska är också starkt präglat av persiska lånord. I norra Azerbadzjan, (Republiken Azerbadzjan) skrevs azeri med kyrilliskt alfabet under Sovjettiden, och gick 1991 över till latinskt alfabet. I Iran skrivs det med persisk-arabiskt alfabet men används inte som skriftspråk i någon större utsträckning. Kända personer med azeri som modersmål är bl a: Ayatollah Khamenei, Irans högste ledare.

Iransk azeri är med sina 18 miljoner talare det största minoritetsspråket i dagens Iran, och i flera storstäder såsom Tabriz, Urumiyeh, Ardabil, och Zanjan talas nästan bara azeri, även i kontakter mellan olika etniska grupper. Persiska förekommer bara i speciella situationer, samt i skolor, men även där kan undervisningen ske delvis på azeri, i synnerhet i de lägre årskurserna. Även i Tehran hörs azeri talas överallt på gator och i bazarerna. 

I den forna sovjetrepubliken Azerbadzjan talas azeri av över 8 miljoner människor. Här är också skrivkunnigheten vad gäller azeri hög, en rik litteratur finns tillgänglig, både inhemsk och översatt, och man kan genomföra de flesta högre studier helt på azeri. I huvudstaden Baku dominerar dock ryskan fortfarande gatorna, även om de flesta azerer även där behärskar azeri.

För att lära dig grunderna i azeri, klicka här

  

Länkar:

Dictionaries

• English – Azeri Dictionary One of the few Online English – Azeri Dictionaries.

Grammars

• Learn Azeri Learning Azeri in Social Context by Jala Garibova and Betty Blair

Language Resources

• Azerbaijani ProfileA short description of the Azeri (Azerbaijani) language.
• Azeri Hand-Held Electronic DictionariesAzeri electronic dictionaries that you can carry in your pocket.
• Azeri Language Resources
• Azerbaijan Newspapers World’s largest listing of newspapers on the web
• Azerbaijani Radio Stations
• Azeri Fonts Several Azeri font faces.

Nezami Ganjavi persisk-azerisk diktare

 

 

 

 

خداوند در توفیق بگشای          نظامی را ره تحقیق بنمای
دلی ده کو یقینت را بشاید         زبانی کافرینت را سراید
مده ناخوب را بر خاطرم راه     بدار از ناپسندم دست کوتاه
درونم را به نور خود برافروز   زبانم را ثنای خود در آموز
به داودی دلم را تازه گردان       زبورم را بلند آوازه گردان
عروسی را که پروردم به جانش مبارک روی گردان در جهانش
چنان کز خواندنش فرخ شود رای ز مشک افشاندش خلخ شود جای
سوادش دیده راه پر نور دارد     سماعش مغز را معمور دارد
مفرح نامه‌ی دلهاش خوانند        کلید بند مشکل هاش دانند
معانی را بدو ده سربلندی          سعادت را بدو کن نقش‌بندی
به چشم شاه شیرین کن جمالش    که خود بر نام شیرینست فالش
نسیمی از عنایت یار او کن        ز فیضت قطره‌ای در کار او کن
چو فیاض عنایت کرد یاری        بیارای کان معنی تا چه داری

 

 

 Kömək qapısını aç, ey yaradan! Göstər Nizamiyə düz yolu hər an!
Səni tanıyan bir könül ver ona! Tərifini deyən bir dil ver ona!
Yol vermə ki, pislik qəlbinə dolsun, Əlim yamanlıqdan qoy uzaq olsun.
Könlümün evini nurunla bəzət! Sənin tərifinə dilimi öyrət!
Davudtək könlümü təzələ hər an, Qalxsın Zəburumun şöhrəti haman.
Təbimin bakirə gəlini ancaq Bu dünya üzünə gəlsin üzü ağ.
Onu oxuyanda ürək şadlansın, Müşk səpdiyi yer Xəllux adlansın.
Camalı gözlərə daim nur versin, Avazı ürəyə min sürur versin.
Desinlər ki, şadlıq kitabı budur, Bununla müşküllər tez asan olur.
Onunla mənaya özün qüdrət ver! Səadət mülkünə gözəl zinət ver!
Şahın gözlərində onu et şirin, Şirin haqqındadır özü əsərin.
Lütfün ətir saçan meh olsun ona, Feyzinin qətrəsi şeh olsun ona,
Kəsmə kərəmini, ey pərvərdigar, Sən, ey gövhər kanı, gətir nəyin var!   

Detta är inledningen till Nezami Ganjavis Khosro och Shirin på persiska respektive azeriska, och den innehåller en bön om Guds välsignelse och hjälp i skrivandet. Han ber helt enkelt att få vara inspirerad av Gud när han skriver och att verket ska vara till Guds ära.  Nezami Ganjavi är en av den klassiska persiska litteraturens stora författare, och hans litteratur är av stor betydelse för stora delar av den islamiska kultursfären. Han levde 1141-1209, och som namnet anger var han bördig från staden Ganja i den del av Perserriket som idag är Republiken Azerbaijan.

 Hans verk är översatta till azeriska eller som en del azerer menar, de finns översatta till persiska. Han är alltså även ett av de största namnen inom azerisk litteratur. Nezami skrev 5 stora verk som än idag läses på både persiska och azeriska: Leyli och Majnun, Shirin och Khosrau, Haft Peykar, Eskandarname, och Makhzan ul-Asrar.

Hans riktiga namn var Eliyas Ebn-e Yusef, men han fick namnet Nezami eftersom han skrev manzume, d v s berättelse på vers. Det gör honom till en av mina favoriter just för tillfället. Som du kan läsa i mina tidigare artiklar härnedan så skrev Shivan Foumani just berättelser på vers, och jag tycker mig kunna skönja en del påverkan. Konstigt vore väl annars!  Detta är de persiska respektive de azeriska titlarna. De liknar varandra på persiska och azeriska, även till uttalet så det var inte svårt att para ihop dem. Titlarna är länkade till verken så om du kan persiska eller azeri så kan du läsa dem on-line:

۱. خسرو و شیرین                   Xosrov və Şirin                
۲. لیلی و مجنون                      Leyli və Məcnun
۳. هفت پیکر                          Yeddi gözəl
۴. شرف نامه                         İsgəndərnamə Şərəfnamə
۵. خرد نامه                           İsgəndərnamə İqbalnamə
۶. مخزن الاسرار                    Sirlər xəzinəsi

Det verkar som det blir ett verk över, nämligen ghazellerna (eller hur det nu stavades på svenska) Det är alltså ett versmått. Kan hända är det gaseller som valts ut ur hans övriga verk.

• Qəzəllər

Det kan bli ett framtida projekt att studera och jämföra de persiska och de azeriska versionerna.
Jag nöjer mig så länge med att bara lägga ut några länkar om Nezami Ganjavi:

Om azerbadzjanska ordspråk i Nizami Gəncəvis fem stora verk:http://zerb.iatp.az/zerb/

Nyhetsartikel översatt från azerbadzjanska

Översättning: Linus Olsson 

Ny vapengömma tillhörande radikala wahabister upptäckt i Azerbadzjan
12.11.07 18:31
En hemlig vapengömma där några medlemmar i en radikal grupp wahabister förvarat vapen har nyligen upptäckts av några av Azerbadzjans nationella säkerhetsministeriums medarbetare. I ett skogsområde i regionen Ismayili (18 mil nordväst om huvudstaden) upptäcktes den elfte november ytterligare en hemlig vapengömma. Detta enligt uppgifter från Azerbadzjans säkerhetsministeriums presstalesman.
På förvaringsplatsen hittades och beslagtogs en automatkarbin av typen AKM, tolv fulla magasin, elva handgranater, elva tändhattar och annan militär utrustning. Enligt de uppgifter som säkerhetsministeriets presstalesman kom med under lördagen står Kamran Asadov, född 1979 i Baku, och löjtnant i Azerbadzjans väpnade styrkor åtalad för flera grova brott. Han har avvikit från sitt förband i Khanlar-regionen och tagit med sig fyra automatvapen, en kulspruta, tjugo handgranater och ett stort antal patroner på rymmen. Gruppens medlemmar har tagit med sig en del av de stulna vapnen till Ismaili regionen och gömt dem där och sedan kommit till Baku.
Det var sedan säkerhetsministeriets medarbetare fick uppgifter om att gruppen planerade terroraktioner mot några ambassader i Azerbadzjan som man vidtog särskilda åtgärder mot den. Resultatet av detta blev att några av gruppens medlemmar greps den 27 oktober i ett hus i staden Mashtagha och fängslades, samt att en av gruppens medlemmar som gjorde motstånd eliminerades.
Under husrannsakan som utfördes upptäcktes en del av krigsmaterielen som tidigare stulits från det militära förbandet och konfiskerades. Dessutom togs ytterligare en del militär utrustning i beslag som gömts av konspiratörerna i Ismaili regionen. Spaningen fortsatte – och under operationens gång arresterades andra av den kriminella gruppens medlemmar – Vüqar Aliev, född 1983 och bosatt i staden Xirdalan, och Elshen Mammadov, född 1984 och bosatt i Baku. Dessa uppger i sina erkännanden att gruppen att de haft för avsikt att utföra terroraktioner mot en rad utländska beskickningar, däribland USA:s ambassad. Det var för detta syfte man tillskansat sig vapnen. Azerbadzjans säkerhetsministerium intensifierade sin spaningsaktion för att oskadliggöra den farliga gruppen och den 9:e november oskadliggjorde man Asadov och Jabbarov i deras gömställe i skogsområdet i Ismaili-regioinen så snabbt och skickligt att dessa inte hade en chans att göra motstånd. Asadov och Cabbarov greps med två automatkarbiner av typen AKM, fyra magasin och 120 patroner. Under de inledande förhören har Assadov och Jabbarov tillkännagett att även Bakhtiyar Orujov har deltagit i inbrottet mot Lukoil. De har också bekräftat att gruppen förberett en terroraktion mot USA:s ambassad i Azerbadzjan.

Azərbaycanda radikal vəhabilərin silah saxladıqları yeni gizli yer aşkar olunub
12.11.07 18:31

Azərbaycanda bir neçə üzvünün bu yaxınlarda, ölkənin Milli Təhlükəsizlik Nazirliyinin (MTN) əməkdaşları tərəfindən saxlandığı Vəhabi radikal qrupunun silahlarının saxlandığı gizli yer aşkar olunub. Noyabrın 11-də İsmayıllı rayonu (paytaxdan 180 km şimal-qərbdə) ərazisindəki meşəklikdə digər gizli saxlanc yeri aşkar olunub.bazar ertəsi Azərbaycan MTN-in mətbuat xidmətindən verilən məlumatda belə deyilir.

Saxlanc yerində 1 «AKM» tipli avtomat, 12 dolu avtomat darağı, 11 əl qumbarası, 11 alışdırıcı və digər hərbi ləvazimat aşkar olunaraq götürülüb. Şənbə günü MTN-nin mətbuat xidmətindən verilən məlumatda bildirilir ki, bir sıra ağır cinayət törətməkdə ittiham edilən Kamran Əsədov 1979-cu ildə Bakı şəhərində anadan olmuşdur, Azərbaycan Silahlı Qüvvələrinin leytenantıdır. O, özü ilə 4 avtomat silah, 1 pulemyot, 20 əl qumbarası, xeyli patron götürüb, Xanlar rayonunda dislokasiya olunan hərbi hissədən qaçmışdı. Dəstənin üzvləri oğurlanmış silahın bir hissəsini İsmayıllı rayonunda gizlədərək, Bakıya gəliblər. Dəstənin Azərbaycandakı bəzi səfirliklərə qarşı terror əməlləri törətmək niyyəti olması barədə xəbər gələn kimi, MTN-nin əməkdaşları onların qarşısını almaqdan ötrü xüsusi əməliyyat keçiriblər. Nəticədə, oktyabrın 27-də Maştağa qəsəbəsindəki evlərdən birində dəstənin bir neçə üzvü tutulub saxlanılmış, müqavimət göstərən dəstə üzvü ləğv edilmişdi. Evdə aparılan axtarışın gedişində əvvəllər hərbi hissədən oğurlanan döyüş sursatının bir qismi aşkar olunub müsadirə edilmişdi. Bundan başqa, bədniyyətlərin İsmayıllı rayonu ərazisində gizlətdikləri digər sursat da götürülmüşdü. Davam etdirilən axtarış – əməliyyatlarının gedişində cinayətkar dəstənin başqa üzvləri – Xırdalan şəhərinin sakini, 1983-cü il təvəllüdlü Vüqar Əliyev və Bakı şəhərinin sakini, 1984-cü il təvəllüdlü Elşən Məmmədov saxlanılmışlar. Onlar öz ifadələrində bildirmişlər ki, dəstə bir sıra xarici ölkə, o cümlədən, ABŞ səfirliyinə qarşı terror əməli törətmək niyyətində idi. Silah da məhz bu məqsədlə əldə edilmişdi. Təhlükəli silahlı dəstəni zərərsizləşdirməkdən ötrü Azərbaysan MTN-nin əməkdaşları axtarış-əməliyyat tədbirlərini gücləndirdilər və noyabrın 9-da İsmayıllı rayonu ərazisindəki meşədə gizlənən Əsədovu və Cabbarovu elə sürətli və bacarıqlı hərəkətlərlə zərərsizləşdirdilər ki, onlar müqavimət göstərməyə macal tapmadılar. Saxlanılan Əsədovdan və Cabbarovdan «AKM» tipli 2 avtomat silah, 4 patron darağı və 120 patron ələ keçirilib. İlkin dindirmə zamanı Əsədov və Cabbarov bildiriblər ki, «Lukoyl»un qarətində Bəxtiyar Orucov da iştirak etmişdir. Onlar, həmçinin, təsdiqləyiblər ki, dəstə ABŞ-ın Azərbaycandakı səfirliyinə qarşı terror əməli hazırlayırdı.

Källa: http://news.trendaz.com/index.shtml?show=news&newsid=1074740&lang=AZ

Nyhetsartikel översatt från azerbadzjanska

Översatt av Linus Olsson

Torsdag, 3 januari 2008

Svår tortyr av fångar i Evinfängelset enligt rapporter

Abulfazl Pashaoglu

De azerbaijanska aktivister som nyligen släppts ur Evinfängelset i Tehran mot en hög borgensumma uppger att de varit utsatta för svår fysisk tortyr. Familjemedlemmar som fått träffa aktivister som fortfarande hålls i fängelset talar om synliga tecken på tortyr. Detta enligt uppgifter som tillhandahålls av Organisationen för försvar av azerbaijanska politiska fångar.

 Organisationens talesman Fakhte Zamani uppger att medborgarrättsaktivisten Saleh Kamrini fått en trumhinna spräckt till följd av de slag han fått ta emot mot huvud och ansikte. Trots att han fått vård sedan frisläppandet har han fortfarande ingen hörsel på ena örat.

Saleh Kamrani säger också att han fått hår avslitet, och flera tänder utslagna av slag som riktats mot hans mun under förhören. Till följd av detta har den hjärtsjukdom han hade redan innan fängslandet förvärrats.

Universitetsläraren Abdollah Abbasi, som släpptes den 23 december blev under sin 80 dagar långa vistelse i isoleringscell slagen och utsatt för olika former av psykisk tortyr.

Enligt Människorättsaktivisten Fakhte Zamani uttrycker de fångar som frigivits ur Evinfängelset sin oro för att hälsan är i fara hos dem som fortfarande hålls fångna där.

Bland de som fortfarande sitter fängslade finns Said Matinpour, Jalil Ghaniloo, Behrooz Safari, och hans maka Leyla Safari. Dessa har även nekats rätten träffa en advokat. Ännu har ingen officiell anklagelse riktats mot de frigivna fångarna och inget skriftligt dokument har delgivits deras advokater om vari anklagelserna mot dem bestod.Cümə axşamı, 3 yanvar 2008

«Evin» həbsxanasında saxlanan fəallara ağır işgəncə verildiyi bildirilir

Əbülfəzl Paşaoğlu

Bu yaxınlarda yüksək girov müqabilində Tehranın «Evin» həbsxanasından azad edilən azərbaycanlı fəallar ağır fiziki işgəncələrə məruz qaldıqlarını bildirirlər. Hələ də həbsxanada saxlanan fəallarla görüşən ailə üzvləri isə onların sifətində işgəncə izləri olduğunu söyləyirlər.

İranda Azərbaycanlı Siyasi Məhbusları Müdafiə Assosiasiyasının yaydığı məlumatda belə deyilir.

Assosiasiyanın sədri Faxtə Zəmani bildirir ki, dekabrın 22-də azad edilmiş hüquq müdafiəçisi Saleh Kamraninin qulaq pərdəsi baş və üzünə vurulan zərbələrdən partlayıb. Zindandan çıxandan bəri müalicə almasına baxmayaraq, hələ də onun bir qulağı eşitmir.

Saleh Kamrani həmçinin bildirib ki, istintaq zamanı onun saçlarını yolub, ağızdan vurduqları zərbələrlə bir neçə dişini sındırıblar. Onun həbsdən əvvəlki ürək xəstəliyi isə şiddətlənib.

Dekabrın 23-də azad edilən universitet müəllimi Əbdüllah Abbasi isə 80 gün təkadamlıq kamerada saxlanaraq döyülüb və müxtəlif mənəvi işgəncələrə məruz qalıb.

Hüquq müdafiəçisi Faxtə Zamani deyir ki, «Evin» həbsxanasından azad edilənlər hələ də orada saxlananların səhhətinin təhlükədə olduğunu bildirirlər. Onların arasında Səid Mətinpur, onun qardaşı Əlirza Mətinpur, Cəlil Qənilu, Behruz Səfəri və onun həyat yoldaşı Leyla Səfəri də var. Onlar vəkillə görüşmək hüququndan da məhrumdurlar.

Azad edilən məhbuslara qarşı isə indiyədək rəsmi ittiham irəli sürülməyib və onların vəkillərinə bu haqda heç bir yazılı sənəd təqdim olunmayıb.

 källa: http: //www.azadliq.org/Article/2008/01/03/20080103163551197.html