Några persiska ordspråk, del 3

Absence makes the heart grow fonder	دوری و دوستی
If it ain’t  broke, don’t fix it	سری که درد نمی کند دستمال نمی بندند
Beggars can’t be choosers	دندون اسب پیشکش را نمی شمرند
Never look a gift horse in the mouth	دندون اسب پیشکش را نمی شمرند
Out of sight, out of mind	از دل برود هر آنکه از دیده برفت
A bird in the hand (is worth two in the bush)	سیلی نقد به از حلوای نسیه
Birds of a feather flock together	کبوتر با کبوتر، باز با باز کند همجنس با همجنس پرواز
One swallow doesn’t make a summer	با یک گل بهار نمی شود
Don’t count your chickens before they’re hatched	جوجه هارا آخر پاییز می شمرند
Out of the frying pan into the fire	از چاله به چاه افتادن
All that glitters is not gold	هر گردی گردو نیست
All that glitters is not gold	مرغ همسایه غازه

Några persiska ordspråk, del 2

svensk motsvarighet/förklaring	ordagrann översättning	persiskt ordspråk
Det här är fel från början till slut.	Vattnet är förorenat från källan.	”آب از سر چشمه گل آلوده”
Här är allt lugnt och stilla.	Vattnet rör sig inte	آب از آب تکان نمی خوره
När någonting är så osannolikt att det är att likna vid en kakafoni som blir melodiös.	När vattnet rinner uppåt sjunger grodorna Abu Atta	آب که سر بالا میره قورباغه ابو عطا  می خونه
Han finner inte rätta tillfället att visa sina talanger och förmågor.	Han ser inte till något vatten, annars är han en skicklig simmare.	آب نمی بیند وگرنه شناگر قابلیه
Ge aldrig upp utan pröva allt.	Mellan den här pelaren och den där finns befrielsen.	از این ستون تا آن ستون فرج است
Han försöker hålla båda parterna nöjda.	Än slår han på spiken, än på hästskon.	یکی به نعل می زند یکی به میخ
att göra en höna av en fjäder.	en kråka, fyrtio kråkor	یک کلاغ، چهل کلاغ
När någon frågar om råd och sedan bara svarar jag vet…det där visste jag…	Lägg en tegelsten i grytan också!	یک خشت هم بگذار در دیگ

 

 

Iransk film

17 juli 2008:
Det var ett tag sen sist jag skrev något nu. Det går inte an att bara lämna sin blogg så där så jag får väl skriva några rader…

Häromveckan köpte jag några iranska filmer och laddade ned ytterligare några från www.iranproud.com. Jag minns när jag skrev min examensuppsats i pedagogik. Den handlade om språkinlärning, och ett av resultaten av enkäter och så vidare var att eleverna ville se mer film på lektionstid. De trodde de skulle lära sig mer av det. Visst kan man vara cynisk och säga att de bara var lata, men film, tillsammans med andra läromedel är ett alldeles ypperligt sätt att få språklig input som liknar den verkliga. Så, ja, det var nog mycket med språkinlärning som syfte jag bänkade mig framför videon förra veckan…

Jag såg alltså följande filmer:

Mohakeme – (Trial)

Hokm – (The Verdict)

Shahre Ziba – (Beautiful City)

Shabhaye Tehran – (The Nights of Teheran)

Marmoolak – (The Lizzard)

Party

Tofiqe Ejbari (A Blessing in Disguise)

Charshanbe Soori

Ekhrajiha

och Lejonkungen på persiska men den räknas väl inte.

Jag hinner tyvärr inte skriva om alla filmerna, men en av dem vill jag gärna skriva några rader om. Filmen heter Marmoolak, vilket betyder ”Ghecko-ödlan” på persiska. Den handlar om en brottsling som blir deprimerad och efter ett självmordsförsök hamnar på sjukhus bredvid en mulla. Mullan tycker synd om honom och ger honom ett tillfälle att rymma genom att lämna sina kläder utan uppsikt. ”Ödlan” tar alltså mullans atiraljer och rymmer i mullakläder. Väl ute i samhället får han mycket uppmärksamhet och blir behandlad som en mulla (på gott och ont) och såsmåningom gör några personer från en by anspråk på honom som ”deras” mulla. Han får predika och hamnar i en massa obekväma situationer. Genom missförstånd och förvecklingar blir han byns store välgörare…

Marmoolak

Man kan lätt tro att det här är ett iranskt original, med tanke på alla mullor och allt, men när jag nämnde om filmen för min irakiske arbetskamrat Saad kände han genast igen storyn. Förlagan är alltså en egyptisk film från åttiotalet som heter Al-Shaytan ya’ez – ”Satan predikar”. I denna film lyckas brottslingen fly genom att hans fängelsetransport råkar ut för en olycka där även en mulla är inblandad. Resten verkar i allt väsentligt vara detsamma. Jag har försökt ladda ned filmen men inte lyckats än.

Al- Shaytan yaez - den egyptiska förlagan till Marmoolak

Man kan förvånas över att man får göra en komedi om en mulla i Iran, men filmen är från Khatamitiden då något litet frihet sipprade fram. Filmen förbjöds senare (efter vad jag hört), men visst är det märkligt att den överhuvudtaget tolererats i Iran. Någon av mina iranska bekanta hade en teori om att man ville visa hur öppet Iran var, en annan påstod att filmen var till för att folk skulle få ventilera sin ilska så att inga större ”vredesyttringar” ägde rum, men faktum kvarstår att hela fenomenet är märkligt.

Temsah - i färd med att strypa en degarandish - "en oliktänkande"

10 augusti, 2008:
Ytterligare ett antal filmer senare…

Santoori -The Music Man (Den är inte så sliskig som titeln tycks antyda)

Cinema Cinema ast

Royaye Khis…

och så har jag fått ytterligare några filmer som jag ännu inte hunnit se:

Khun-e bazi

In zan harf nemizanad

Och så har jag laddat ned några avsnitt av iranska TV serier:

Qarargah-e Maskoonioch … sist men inte minst, den legendariska TV-serien från innan revolutionen:

Daei-jun Napelon (1976-77) handlar om en stollig och elak farbror som tror att han är Napoleon och ser det som sin främsta uppgift att bekämpa engelsmännen. Han ser engelsmännens konspirationer bakom allt som händer…
Iransk film är faktiskt jättekul. Vilket bra sätt att lära känna iransk kultur! En bild säger mer än tusen ord sägs det. Och film är inte en bild utan tusen…

Litteratur för nedladdning

کتابهای گویا صوتی

نام اثر	نویسنده	فرمت
روزگار غريبي‌ست نازنين	احمد شاملو	mp3
جشن فرخنده	جلال آل احمد	mp3
دید و بازدید عید	جلال آل احمد	mp3
غزل ”به سر جام جم آنگه نظر توانی کرد”	حضرت حافظ	mp3
غزل ” دوش از مسجد سوی میخانه آمد پیر ما”	حضرت حافظ	mp3
شرافت ادبی	پرويز ناتل خانلري	mp3
نامه به فرزندش	پرويز ناتل خانلري	mp3
به باغ همسفران	سهراب سپهری	mp3
سوره تماشا	سهراب سپهری	mp3
صدای پای آب	سهراب سپهری	mp3
نشانی	سهراب سپهری	mp3
آرش کمانگیر	سیاوش کسرائی	mp3
در کوچه باغهای نیشابور	شفیعی کدکنی	mp3
سگ ولگرد	صادق هدایت	mp3
داش آکل	صادق هدایت	mp3
زنده به گور	صادق هدایت	mp3
بيست و چهار ساعت در خواب و بيدارى	صمد بهرنگی	mp3
تلخون	صمد بهرنگی	mp3
آنها هنوز جوانند	علي‌اشرف درويشيان	mp3
ايمان بياوريم به آغاز فصل سرد …	فروغ فرخزاد	mp3
بعد از تو	فروغ فرخزاد	mp3
تولدی دیگر	فروغ فرخزاد	mp3
عروسک کوکی	فروغ فرخزاد	mp3
كسي كه مثل هيچ كس نيست	فروغ فرخزاد	mp3
زن در شاهنامه(از کتاب راه رفتن روی ریل)	فریدون تنکابنی	mp3
ماشین مبارزه با بی سوادی(از کتاب ستاره های شب تیره)	فریدون تنکابنی	mp3
تو نیستی که ببینی	فریدون مشیری	mp3
خروش فردوسی	فریدون مشیری	mp3
در تماشاخانه دنیا	فریدون مشیری	mp3
دستهامان نرسيده ست به هم	فریدون مشیری	mp3
دوستی	فریدون مشیری	mp3
سوغات یاد	فریدون مشیری	mp3
نسیمی از دیار آشتی	فریدون مشیری	mp3
نظامی	فریدون مشیری	mp3
نقش	فریدون مشیری	mp3
ببار اي بارون ، ببار	محمدعلی معلم	mp3
اشعار داروک	نیما یوشیج	mp3
ترا من چشم در راهم	نیما یوشیج	mp3
چشمۀ کوچک	نیما یوشیج	mp3
تسبیح	هوشنگ مرادی	mp3
چكمه	هوشنگ مرادی

تهران 2006 – نويسنده: منيرو روانى پور

فارسی شکر است – جمالزاده

بچه مردم – جلال آل احمد

اشک تمساح – مثنوی مع

حافظ شیرازی

کتاب گویا 

فرهنگسرا – نظم

 ماهى سياه كوچولو – صمد بهرنگى

کتابخانه گویا بلاگسپات

Några persiska ordspråk, del 1

Några iranska ordspråk. I vänster spalt – ordspråket på persiska och länk till en liten historia som förklarar bakgrunden till ordspråket – och i höger spalt en för klaring på svenska.

آش نخورده و دهن سوخته	munnen vidbränd utan att ha ätit stuvning -när man blir oskyldigt anklagad
بشنو و باور مكن	hör och tro inte -när någon pratar strunt eller brukar fara med osanning – ung. ta det med en nypa salt
علاج واقعه قبل از وقوع بايد كرد	”man ska råda bot innan olyckan är skedd” -  dvs. ”stämma i bäck” eller mota Olle i grind”
اگر پيش همه شرمنده ام ، پيش دزده روسفید ام …	”om jag skäms inför alla så skäms jag inte inför tjuven” -  ”jag har gott samvete” – ”ni får tro vad ni vill”
بيلش را پارو كرده	”han förvandlade sin spade till en åra” när någon missar ett dyrbart tillfälle av ren dumhet.
دعوا سر لحاف ملا بود	”bråket gällde mullans lakan” När någon lagt näsan i blöt och fått lida för sin nyfikenhet, kan han säga detta. -
ما پوستين را ول كرديم ، پوستين …	”Vi släppte skinnfällen men skinnfällen släppte inte oss…” När någon ger sig in i något för vinnings skull men fastnar i smeten kan den säga så för att urskulda sig.
شتر ديدي ، نديدي	(svara rakt på frågan) har du sett en kamel eller inte? När någon ödslar tid med långrandiga svar men egentligen inte vet… ”fatta dig kort”
باد آورده را باد مي بره	lätt fånget lätt förgånget
كفگير به ته ديگ خورده	sleven har nått botten av grytan – d v s ledsen, men det finns inget kvar till dig…
آستين نو بخور پلو	”ny skjortärm –  ät ris” När rikare och förnämare personer behandlas bättre…

Reklam för TOSHIBA riskokare i Iran, 1970-tal

مادر: ای عزیز دل من، دختر خوشگل من چشم و گوشت را باید وا بکنی، راه دلبستگی شوهرت را پیدا بکنی مردها آن زن که غذا خوب بپزد دوستش دارند هی به پاش پول می ریزند هی اورا گردش می برند من حالا یادت می مم، که چطور برنج را خوب دم بکنی  در دیگ را محکم بکنی، یک غذای خوب و خوشمزه فراهم بکنی

دختر: دخترت ناز است، چشم و گوش دخترت باز استاین روزها وقتی جهازم را تدارک می دیدم پلوپز توشیبا خریدم

مادر: او ، او تو دستت توشیبا داری جونم، تو دستت کیمیایی داری جونم. شیرینی پلو می پزد برام، باقلی پلو می پزد برام. هر غذایی که بخوام توشیبا برام دم می کند، توشیبا زحمتم را کم کم کم کم می کند.خانم ها شما هم توشیبا بخرین،دخترهای دم بخت، شما هم توشیبا بخرین.

Inflationen ökar i Irans ekonomi

…vilket i och för sig inte är unikt på något sätt. Det gör den lite varstans just nu. Inflationen i den svenska ekonomin är förnärvarande den högsta på 15 år.  (2% inflation är målet för den svenska ekonomin, vilket inte kommer att uppnås i år). Häromdagen hörde jag att Zimbabwe har 100.000% inflation! Då kan vi börja snacka. 

Översättningen av den här artikeln är bara påbörjad men jag tyckte det var lika bra att publicera den medan den är färsk (10 april, 2008)…

 Under året som gick (1386) nådde inflationen gränsen 18,4%,  vilket föranledde regeringens ekonomiska ministrar att meddela statliga åtgärder som ska tygla inflationen. Ekonomiska experter  passade på att utifrån sina synvinklar dryfta lämpliga strategier medan man analyserade orsakerna till inflationsökningen under året  1386. 

Under året som gick (1386) nådde inflationen gränsen  18,4%,  vilket föranledde regeringens ekonomiska ministrar att meddela statliga åtgärder som ska tygla inflationen. Ekonomiska experter  passade på att utifrån sina synvinklar dryfta lämpliga strategier medan man analyserade orsakerna till inflationsökningen under året  1386. Enligt vad Mehr rapporterar gick inflationstakten trots regeringens omfattande ansträngningar för att dämpa inflationen och ruschen mot likvida medel,  in i en uppåtgående trend under 1386 och nådde sin högsta nivå på flera år, vilket fick chefen för centralbanken att uttrycka sin oro för den växande inflationen och utlysa tyglandet av inflationen som en av regeringens allvarligaste utmaningar. Det som presenterats som den viktigaste av Centralbankens  åtgärder  under det gångna året var enligt Tahmasb Mazaheri att man hindrat bankerna att utnyttja  centralbankens reserver, samt att hindra tillflödet  av likvida medel till landets ekonomi. Trots detta har inflationen fortsatt att stiga och har förvandlats till det största problemet för vanligt folk just nu. Ekonomiska experter har nämnt bl a likvidisering, upprepade uttag från valutareserven, kaotiskt handhavande av  ekonomi och egendom och ökning av löpande utgifter, som de största orsakerna till den växande inflationen och föreslår samtidigt åtgärder som åtstramningspolitik och  krympande av den offentliga sektorn.

Finansministern kallade även dämpandet av inflationen en av de viktigaste prioriteringarna i regeringens arbete under året 87. Han sa:”Trots stora ansträngningar när det gäller dämpandet av inflationstakten, har regeringen inte nått sina mål, och förra året var inflationen mellan fyra och fem procent högre än året dessförinnan.”

Källa: aftab.ir 

 

Azeri – iransk turkiska

Azerbadzjanska, eller azeri, som det också kallas är ett turkspråk som utvecklats inom de nordvästra delarna av det forna Perserriket, där det talas av shiitiska turkar i Iran, samt av sunnitiska turkmener i Irak. Azeri är nära besläktat med turkietturkiska, och speciellt den azeriska som talas i republiken Azerbadzjan har rönt stor påverkan från den moderna turkietturkiskan. Azerbadzjanska är också starkt präglat av persiska lånord. I norra Azerbadzjan, (Republiken Azerbadzjan) skrevs azeri med kyrilliskt alfabet under Sovjettiden, och gick 1991 över till latinskt alfabet. I Iran skrivs det med persisk-arabiskt alfabet men används inte som skriftspråk i någon större utsträckning. Kända personer med azeri som modersmål är bl a: Ayatollah Khamenei, Irans högste ledare.

Iransk azeri är med sina 18 miljoner talare det största minoritetsspråket i dagens Iran, och i flera storstäder såsom Tabriz, Urumiyeh, Ardabil, och Zanjan talas nästan bara azeri, även i kontakter mellan olika etniska grupper. Persiska förekommer bara i speciella situationer, samt i skolor, men även där kan undervisningen ske delvis på azeri, i synnerhet i de lägre årskurserna. Även i Tehran hörs azeri talas överallt på gator och i bazarerna. 

I den forna sovjetrepubliken Azerbadzjan talas azeri av över 8 miljoner människor. Här är också skrivkunnigheten vad gäller azeri hög, en rik litteratur finns tillgänglig, både inhemsk och översatt, och man kan genomföra de flesta högre studier helt på azeri. I huvudstaden Baku dominerar dock ryskan fortfarande gatorna, även om de flesta azerer även där behärskar azeri.

För att lära dig grunderna i azeri, klicka här

  

Länkar:

Dictionaries

• English – Azeri Dictionary One of the few Online English – Azeri Dictionaries.

Grammars

• Learn Azeri Learning Azeri in Social Context by Jala Garibova and Betty Blair

Language Resources

• Azerbaijani ProfileA short description of the Azeri (Azerbaijani) language.
• Azeri Hand-Held Electronic DictionariesAzeri electronic dictionaries that you can carry in your pocket.
• Azeri Language Resources
• Azerbaijan Newspapers World’s largest listing of newspapers on the web
• Azerbaijani Radio Stations
• Azeri Fonts Several Azeri font faces.

نوروزتان فرخنده باد – نه وروژتان پیروز بیت

 Jag vill passa på att önska alla kurder, iranier, afghaner, azerer, och alla andra som firar nowruz ett gott nytt år. Må Gud välsigna er ingång och er utgång!

جه‌ژنه‌ جه‌ژنی کوردسانه‌ جه‌ژنی نه‌ورۆزه

‌
به‌تیشکی ئاگر ده‌نووسم جه‌ژنه‌ پیرۆزه‌ 

Noorooz

Nouruz (förekommer även som noorooz, noruz, m.m.) (persiska: نوروز , sv. ”ny dag”), är de iranska folkens nyårsdag som infaller på vårdagjämningen. Noorooz firas av befolkningen inom den iranska kultursfären, av perser, kurder, tajiker, afghaner, balucher, samt även av zoroastrier och bahá’íer över hela världen.

Noorooz är nationell högtid i Iran, Afghanistan och Tajikistan. Nyåret inleds den 20 mars, 21 mars eller 22 mars, beroende på solens position över horisonten. Nyårsfirandet har sina rötter flera tusen år tillbaka, till tidpunkten för de första ariernas bosattning på den iranska högplatån. Högtiden har en religiös anknytning i zoroastrismen som var statsreligion i det persiska riket.

Traditionella iranska högtider

Traditionellt sett firar man varje årstid i Iran genom att anordna en fest:

• Noorooz: Festen i början av den varma årstiden, det vill säga vid vårdagjämningen. Förr tog man denna dag ut djuren på bete.
• Tirgan: Midsommarfesten är vattnets fest.
• Mehregan: Höst- och skördefesten infaller vid höstdagjämningen. På denna dag skulle man förr ta in sin djur.
• Shab-e Yalda: Festen vid vintersolståndet.

Noorooz är den viktigaste iranska högtiden och festligheterna pågår i cirka 18 dagar. Festen börjar tisdagen före nyårsdagen med eldfesten chaharshamba souri då man sjunger till elden och ber om dess värme och färg samtidigt som man hoppar över den. Det nya året infaller oftast den 20:e eller 21:e mars (som överensstämmer med den första Farvardin i den persiska kalendern).

I äldre tider brukade man 25 dagar före noorooz göra tolv stolpar av lera och odla tolv olika sädesslag och frön som vete, korn, havre, hirs, majs, ris, ärter, bönor och sesam. Det som växte bäst trodde man skulle ge den bästa skörden under året. Idag firar man noorooz lite annorlunda.

Haft Sîn

Haft Sin eller Nyårsduken

Dagen före noorooz (nyårsdagen) tar man fram de saker som hör till den så kallade ”nyårsdukningen”. Man brukar duka fram på ett bord eller breda ut en duk på de mjuka persiska mattorna på golvet. Det här bordet heter haft sin vilket på persiska betyder ”de sju saker som börjar på s”. Det som måste finnas på bordet är följande:

1. Senjed – en sorts söta frukter som ungefär lite som dadlar och växer i öknen under svåra omständigheter. Frukten symboliserar tålamod.
2. Somaq – det är en sur krydda och med den önskar man maten en god smak i framtiden.
3. Sabzeh – som är en bricka med groddar av vetekorn, linser eller liknande. Med detta önskar man att det ska bli ett år med bra skörd.
4. Sib – som är ett rött äpple och symboliserar glädje.
5. Sonbol – hyacinter som symboliserar skönhet.
6. Sir – vitlök detta symboliserar hälsa och kampen mot sjukdom.
7. Serkeh – vinäger som symboliserar rörelse i livet.

Dessutom ska det finnas:

• En spegel som symboliserar renheten.
• Målade ägg.
• En Diwan (diktsamling) av poeterna Hafez eller Firdausi som symboliserar den rika persiska kulturen. Iranska zoroastrier lägger fram Avesta och religiösa muslimer lägger fram Koranen under noorooz.
• En skål med en levande guldfisk
• Kakor och nötter

Nyårsdagen

 Vid nyårsdagen brukar man samlas hos den äldste i familjen och äta noorooz’ speciella mat som består av fisk (för det mesta sik) med ris som har blandats med dill, persilja, gräslök och färsk vitlök så att riset blir grönt. När det är dags för det nya året, brukar alla i familjen sitta runt ”haftsin-bordet”. Någon läser al-Fatiha (Ingressen) ur Koranen och en dikt ur Hafez Diwan. Det sägs att i samma ögonblick som det nya året börjar, kommer den lilla guldfisken i skålen att sluta simma och bli blickstill för ett ögonblick! När det blir nyår önskar alla varandra Gott nytt år. Sedan ger de äldre presenter eller nytryckta sedlar till de yngre. Det är en sed hos iranier att man ska besöka alla släktingar och vänner vid nyåret. Under de första fem dagarna av nyårsfesten brukar de äldre i släkten stanna hemma och de yngre besöker dessa. Sedan besöker de äldre de yngre. Nyåret är den tid på året då man träffar även dem man inte hinner träffa under resten av året. Tretton dagar efter det nya året, det vill säga 2 april infaller sizdah-be-dar vilket sätter punkt för nyårsfirandet. Många iranier åker på utflykt med familj och vänner och seden på just den här dagen är att man ska lura varandra, vilket är samma princip som aprilskämtet i Sverige.

I dag är noorooz en stor festdag i Sverige och övriga världen.

Källa: Wikipedia

Sheevan Foumani – Gilans nationalskald

Sheevan Foumani var en av de mest fascinerande poeterna i det moderna Iran enligt min åsikt. Inte för att jag vet så mycket om personen men hans poesi är sannerligen remarkabel. Sheevan (han gick bort för några år sedan) diktade på persiska och gav ut en del diktsamlingar som publicerades. Men mest känd är han för sina dikter på dialekten/minoritetsspråket gilaki. Det sägs att varje hem i Gilan – en provins vid Kaspiska havet i norra Iran – har några kassetter med hans diktning – man skriver normalt inte på gilaki.

Själv fick jag en CD med nästan alla hans gilakiska dikter ”Gile-Oukhan”. Sheevan läser själv sina dikter med förtrollande inlevelse. Hans poesi innehåller dikter av alla de slag. De mest populära tycks dock vara hans manzumeha, berättelser på rimm. Här kan nämnas Geisha Damarde, Gab-dekafte-bazar, Gab och Aghadar, som är helt unika i sitt slag. Sheevan läser dikterna med gilakisk bakgrundsmusik och med sådan inlevelse att man blir aldeles hänryckt!

Aghadar  är en berättelse på dikt som handlar om en ”gilemerd”, en gilakisk man, Kas-Agha, som tröttnar på sin by och ger sig ut för att söka lyckan. Det är vår och sjuder av liv i naturen och han får syn på ett ståtligt träd. Wow, tänker han det där trädet kan man göra hundra stycken spatserkäppar av. Han knyter en röd tygbit om en gren på trädet för att ”inmuta” det, sedan går han hem. Så kommer där en mulla förbi och ser tygbiten. Aha, det är ett heligt träd tänker han, eftersom man knyter tygbitar om heliga träd samtidigt som man ber en bön om något man önskar sig. (Det kallas ”dakheel” på persiska) Så går mullan runt och predikar om trädet för alla. Men Kas-Agha kommer tillbaka och börjar såga ned trädet. Och tror du inte mullan kommer förbi samtidigt och ser detta. Han blir jättearg och säger åt Kas-Agha att sluta. Sedan går han in i byn och samlar folket som kastar sig över Kas-Agha och hackar honom i småbitar. En både gripande och komisk berättelse, delvis p g a det sätt Sheevan berättar den på. Rekommenderas!

Geisha-damarde (Gil: Den drunknade bruden) är kanske min favorit. Den handlar om en brudgum som blir galen för att hans brud trillar ned från en bro och drunknar i en ström flod på väg hem från bröllopet. Han bara står vid floden och väntar på att hon ska komma tillbaka. Rekommenderas även den! Visste du förresten att det finns en flod och en bro med detta namn? Rudkhaneye Geisha Damarde, Pol-e Geisha Damarde och legenden bakom detta namn är det som har inspirerat Sheevan att komponera denna dikt.

Gab – Kon -handlar om en ”gilemerd” som ska registrera sitt namn vid en statlig iransk myndighet. Hans gilakiska namn godkänns inte av myndigheterna så de föreslår att han ska få heta ”Gav” vilket betyder ko (eller tjur, ordet säger inget om kreaturets kön), men han lyckas förhandla sig till namnet ”Kalv” istället. Hemma får han en utskällning av frugan eftesom kalven ju ändå blir en ko när den vuxit upp. (Tja, den är ju rolig ialla fall)

Jag sa till någon att gilaki kan vara värt att lära sig bara för Sheevans poesis skull. Jag står fast vid det. Dessutom är gilaki den absolut coolaste dialekten/minoritetsspråket i Iran. Jag lärde mig en hel del gilaki för ett par år sedan när jag kom över några gilakiska grammatikböcker och noveller samt evangelierna på gilaki. (www.shalizar.net)

Flera av Sheevans dikter har kommenterats och analyserats i den gilakiska tidskriften Gilava.  En del av hans dikter finns på MP3 på den här sidan: http://www.waresh.net/music/
Också till sist – det finns en webbsida tillägnad Sheevan Foumani, med hans dikter - en del av dem på gilaki med persisk översättning. Adressen är: www.sheevan.com

/Linus Olsson

PS:Jag lyckades faktiskt hitta en persisk version av Aghadar på webben. Den hade tagits bort. Censurerad? Tja inlägget på bloggen hade 45(!) kommentarer. Som tur är vet jag hur man fixar fram även det som censurerats bort från webben. Du vet väl att ingenting försvinner. ALLT finns kvar, lagrat på backup-servrar…
Den persiska versionen är inte riktigt likadan  som den gilakiska men poängen är densamma. För dig som kan persiska – håll tillgodo:

”Aghadar” på persiska  آقادار به زبان فارسی

آقا دار … یکی بود و یکی نبود.کاس آقا از روستای خود راه افتاد تا بره شهر.فاصله روستا تا شهر چندکیلومتری بود.که باید پیاده طی می کرد.در بین راه ازچند تپه وچند رود و رودخانه باید می گذشت.از دومین تپه که سرازیر شد.چشمش به درخت خشکیده اناری افتاد. با خودش فکر کرد عجب چوبی دارد این درخت ،به درد ساختن عصا میخورد. اما الان که نمی توانم با خود ببرم. پس تکه ای از شال سبز خود را پاره کرد و به آن بست. تا نشانی باشد برای برگشت و آنکه رد درخت را گم نکند در راه برگشت و سپس به راه خود ادامه داد.ساعتی گذشت .ملای ده به همان درخت رسید و ناگهان چشمش به آن پارچه سبز افتاد. آه و فغان کرد که ای وای بر ما ، درخت نذر کرده در نزدیک ما وجوددارد و مانمی دانستیم، ای وای بر ما !!!به سرعت خود رابه ده رساند .که ای مردم بیاید . آقا دار (درخت)به شما هر آنچه بخواهید خواهد داد . تا حالا کراماتی کرده و گرنه سبزی بر آن نمی بستند!! و… مردم گروه گروه راه افتادند . گروه گروه …..همه حاجت داشتند.شفا میخواستند و نذر داشتند . شمع روشن می کردند و پارچه می بستند. و ملا بود که بازار گرمی می کرد. و باوری که عمیق میشد به همین سادگی !مدتی نگذشت که درخت خشکیده شد . عزیز همه ….. مورد احترام و اکرام. روزی نبود که عده ای به این امامزاده نروند و حاجت نگیرند.چه پول هایی که پای درخت ریخته می شد و چه گریه ها و التماسهاو بر طبل ناتوانی خویشتن کوبیدنها !! چند ماه بعد کاس آقا از همه جا بیخبر عزم برگشتن کرد و در بازگشت به فکر درخت نشان کرده اش بود.هنگامی که به آن رسید ، تعجب کرد . چون درخت خشکیده بود و فکر کرد دیگران هم حتما مثل او تصمیم به قطع درخت گرفته اند . ولی این حق او بود. با داسی که باخود به همراه داشت شروع به بریدن درخت کرد . ملا از دور او را دید .فریادی برآورد که آهای مردم ، چه نشسته اید ! کاس آقا کافر شده است . او به درخت حاجات و شال سبز ما تبر میزند و میشکند.!! مردم همه با سلاحی به سمت کاس آقا رفتند.خونش حلال بود . به امامزاده……….!!!

آری خون کاس آقا پای همان درخت ریخت. و همان جا او را دفن کردند. مردم گروه گروه به زیارت میروند. گروه گروه و پارچه سبز نشانه کاس آقا هنوز مانده است.امامزاده حاجت روا می کند. و دیده ها یی که جای عقل را گرفته اند. و تاریخ هنوز خود را آبستن حوادثی اینچنین میبیند. و شاید امامزاده ایی راستین که در حقیقت تاریخ نظاره گر ما هستن و بر بشریت اندوهناک میشوند.( با سپاس از کسی که هنوز پا بر جا مانده است و فومنی عزیز ما.

Källa: http://web.archive.org/web/20070820101051/http://www.safaeeye.blogfa.com

Qalât – en liten by med stort rykte

Utanför storstaden Shiraz i södra Iran – bara ett par mil utanför staden – ligger den lilla byn Qalât. Första gången jag hörde talas om Qalât var när jag pratade med en bokhandlare i Stockholm – Agha Reza – som visade sig komma därifrån. I Qalât har man sitt eget mål som man talar med varandra, liksom i många andra byar på Irans landsbyggd. Enligt Agha Reza är det en slags dialekt av Lori, ett minoritetsspråk i Iran – eller en persisk dialekt – eller kurdisk – beroende på vem man frågar.

Sedan det där mötet med Agha Reza har jag många gånger stött på personer som varit i Qalât. Byn verkar vara oproportionerligt välbesökt! Den sägs vara väldigt vacker – den har ett vattenfall och en vacker omgivning för stadsfolk att komma och ha pick-nick i. Och byn har faktiskt en kyrka!

 Själv har jag aldrig varit i Qalât – bara i Shiraz – men jag ser fram emot att besöka Qalât någon gång. Är du intresserad av Qalât och vill veta mer kan du besöka byns hemsida: http://www.ghalat.com/ Sidan är skriven på persiska, men har ett fotogalleri som kan vara värt att se.

/Linus Olsson