orientalistik translations

oktober 23, 2009

Ordspråk på sorani II

Sparat under: kurdiska — iranistik @ 9:29 e m

Ytterligare några ordspråk på sorani. Blott för samlandets skull

په‌ندی پێشینان

1- قه‌ل  به‌ قه‌لی وت ڕووت ڕه‌ش بێت

 Du är svart i ansiktet sa den ena kråkan till den andra

2- چه‌م بێ چه‌قه‌ڵ نابێت

 Ingen flod utan schackaler
 Varje välsignelse har en baksida också

3- له‌ هه‌موو هه‌ورێک باران نابارێت

 Det regnar inte från varje moln

4- ئه‌وه‌ی سمێڵی سوور بێت هه‌مزاغا نیه‌

Den som har röd mustasch är inte
”hemzagha”

5- نان ئه‌و نانه‌یه‌ ئه‌مڕۆ له‌خوانه‌

 Bröd är det bröd som står på bordet idag

6- ده‌ستی ماندوو له‌سه‌ر سکی تێره‌

 Det är en trött hand på en mätt mage

7- گۆشتی لاڕانی خۆت بخۆ مننه‌تی قه‌ساب هه‌ڵمه‌گره‌

 Ät köttet från ditt eget lår och sätt dig inte i tacksamhetsskuld hos slaktaren

8- تا خاوه‌ن  ماڵ دزی گرت،دز خاوه‌ن ماڵی گرت

 Innan husets ägare fick fast tjuven, fick tjuven fast husets ägare.

9- که‌ زۆر هات قه‌واره‌ به‌تاڵه‌

 När det kommer mycket är utrymmet tomt

10- ماڵ له‌ خۆی نه‌بوو میوانیش ڕووی تێکرد

 Huset var inte hans och han ställde till med gästabud i det 

11- سه‌ری نایه‌شێت په‌ڕۆی لێ به‌ستووه‌

 

12- که‌ڵه‌شێریش نه‌بێت ڕۆژ ئه‌بێته‌وه‌

 Det blir nog morgon även om inte tuppen gal

13- سه‌فه‌رو مه‌عامه‌له‌ سه‌نگی مه‌حه‌که‌

 På resan och i det dagliga umgänget/arbetet tillsammans/ i affärer, visar det sig vad man går för

14- کاری ئه‌مڕۆ مه‌خه‌ره‌ سبه‌ی

  Skjut inte upp till imorgon vad du kan göra idag

15- گیا له‌سه‌ر بنجی خۆی ئه‌ڕوێته‌وه‌

 Växten växer på sin rot (Äpplet faller inte långt från trädet)Q 

16- به‌رد له‌ جێ ی خۆی سه‌نگینه‌

 Stenen är tung där den ligger (på sin egen plats)Q

17- دۆم بێت و کڵاش بۆ خۆی دروست کات

 

18- مار ڕقی له‌ سیره‌، سیریش   له‌ به‌رده‌م کونی مار ئه‌ڕوێت

 Ormen hatar vitlök, och vitlöken växer upp framför ormens håla

19- سه‌لکی سیری یان قنچکی پیازی

 

20-هه‌موو شتێک به‌ خوێ، خوێش به‌ مانا

? Allting kryddas med salt och salt med qqq 

21- ماڵی قه‌ڵب سه‌ر با خاوه‌نێتی

 

22- ماست نیه‌ به‌ ده‌مته‌وه‌ دیار بێت

 

23-چی بچێنیت ئه‌وه‌ ئه‌دووریته‌وه‌

 Vad man sår får man skörda

24- پاره‌ بده‌و مه‌لا له‌ مزگه‌وت ده‌رکه‌

 

25- سه‌یری دایک بکه‌و ، دوێته‌ بخوازه(داڵک بدوێنه‌و دوێته‌ بخوازه‌‌)‌

 

26- ماسی له‌ به‌حرا سه‌ودا ناکرێت

 

27- شه‌ل نی یه‌ پێ ی  شکاوه‌

 Han är inte lam han har bara brutit foten

28- قه‌دری زێڕ لا ی زه‌ڕه‌نگه‌ره‌

 Guldsmeden vet att sätta värde på guld

29- ئاش له‌ خه‌یاڵێک ، ئاشه‌وان له‌ خه‌یاڵێک

 

30- به‌ به‌ردێک دوو چۆله‌که‌ی کوشت

 Han dödade två sparvar med en sten
Slå två flugor i en smäll)

31- برسێتی ڕه‌گی هاری به‌ده‌مه‌وه‌یه‌

 

32- دار هه‌ڵبڕه‌ سه‌گی دز دیاره‌

 

33-دوو پشکه‌ له‌خۆی به‌شکه‌

 

34- بۆ ڕیش جوو سمێڵیشی دانا

 

35- مریشک هێلکه‌ی قازی کرد  قنگی دڕا

 

36- به‌ قه‌د به‌ڕه‌که‌ی خۆت قاچ ڕاکێشه‌

 Sträck ut dina ben så långt som din  (matta?) räcker (inte längre än så)
Cut your coat according to your cloth

37- هه‌ر که‌س به‌ لێفه‌ی خۆی بنوێ

 Var och en må sova som han själv bäddat (som man bäddar får man ligga)Q

38- کێ خواردوویه‌ته‌وه‌و کێ ی گرتووه‌

 

39- بانێکه‌و دوو هه‌وا

 

40- به‌ڕه‌ لای ته‌نکیه‌وه‌ ئه‌دڕێ

 

41- کونه‌ مشکی لێ بووه‌ به‌ قه‌یسه‌ری

 

42- گه‌وره‌ ئاو ئه‌ڕێژێ و بچوکیش قاچی تێوه‌ر ئه‌دات

 

43- کوێر تا ئه‌مرێ به‌تامای دوو چاوی ساغه‌

 Den blinde önskar sig två friska ögon så länge han lever

44- کاسه‌ی پڕ ئاشتی ماڵه‌

 

45- ئه‌وه‌ی که‌ بۆ گوو که‌ر هه‌ڵ ئه‌که‌وێت بۆ ڕاوکه‌ر هه‌ڵ ناکه‌وێت

 Det som lyckas för ”guuker” lyckas inte för jägaren

46- نان بۆ نانه‌وا گۆشت بۆ قه‌ساب

 Bröd åt bagaren, kött åt slaktaren

47- له‌ کاتی ڕاوا نه‌بێت گووی نایه‌ت

 

48- به‌ری ڕۆژ به‌ بێژنگ ناگیرێت

 

49- دوو گا له‌ دۆڵێکا ڕه‌نگی یه‌ک نه‌گرن خوی یه‌ک ئه‌گرن

 

50- ندی و بدی کورێکیان بوو له‌ جیاتی ناوک کێریان بڕی

 Nidi och Bidi fick en son, och istället för navelsträngen klippte de av hans ***Q

51- تف هه‌ڵده‌ ناو چه‌وانی خۆت ئه‌گرێته‌وه‌

 

52- کای کۆن به‌با مه‌که‌

 

53- هه‌تا گوندۆر گوندۆر بوو خزمی مه‌ گه‌له‌ک زۆر بوو، گوندۆر هاته‌ بڕانێ خزمی مه‌ هاته‌ قڕانێ

 

54- گۆزه‌ی تازه‌ ئاوی خۆشه

 

55- ئه‌و ماسته‌ بێ موو نی یه‌

 Den yoghurten är inte utan hårstrån i 
Med andra ord: Det är något skumt här

56- ئه‌و باوکه‌ی مه‌له‌وان بوو کوڕه‌که‌ی ئاو بردی

 

57- به‌رد تل بده،‌ بێ کار مه‌به‌

 

58- دۆم به‌ دانیشتن ماڵی وێرانه

 

59- کا هی خۆت نه‌بوو کایێنه‌که‌ هی خۆت بوو

 

60- سه‌ری بێ ده‌لاک مه‌تاشه

 

61- مریشک هێلکه‌ش ئه‌کات و ڕیقنه‌ش ئه‌کات

 

62- گۆم تا قووڵ بێت مه‌له‌ی خۆشه‌

 

63- له‌  ئاوی خووڕ مه‌ترسه‌ له‌ ئاوی مه‌نگ بترسه‌

 

64- له‌ بخۆر مه‌ترسه‌ له‌ نه‌خۆر بترسه‌

 

65- ده‌ریا به‌ ده‌می سه‌گ گڵاو نابێت

 

66- باری که‌ر دایم قورسه

 

67- بووکێ له‌گه‌ڵ تۆمه‌ خه‌سوو تێبگه‌

 

68- دیوار له‌گه‌ڵ تۆمه‌و پاسار گوێت لێ بێت

 

69- هه‌موو که‌س له‌ شه‌ڕواڵی خۆی دا پیاوه‌

 

70- که‌س به‌ دۆی خۆی ناڵێت ترشه

 

71- ئه‌یه‌وێت ماسی بگرێت و قاچیشی ته‌ڕ نه‌بێت

 

72- ده‌سته‌ چه‌وره‌که‌ی خۆت به‌ من مه‌سڕه

 

73- مردوو له‌وه‌ پاکتر ناشۆرێت

 

74- له‌ ئاش زۆری پێچووه‌، له‌ ڕێگا په‌له‌ په‌لیه‌تی

 

75- دوای کڵاوی با بردوو مه‌که‌وه‌

 

76- ئه‌و هه‌ویره‌ ئاو زۆر ئه‌کێشێت

 

77- ته‌شی ڕێس ته‌شی ڕێس بێت به‌کلکی که‌ریش بێت ئه‌ی ڕێسێت

 

78- بیانووی تڕ نانی جۆیه‌

 

79- به‌ختی له‌ هه‌موو شتێکدا ڕه‌شه‌،ته‌نها له‌ شووتی دا سپی یه‌

 

80- سه‌ری له‌ به‌ر هه‌تاو سپی نه‌کردووه‌

 

81- من هه‌ر به‌ پاڵووت ئه‌که‌م و تۆ هه‌ر ئه‌بیت به‌ پاشوو

 

82- من ئه‌ڵێم نێره‌ ئه‌و ئه‌ڵێت بیدۆشه‌

 

83- ڕێوی به‌ کونا نه‌ ئه‌چوو شتێکیشی به‌ست به‌خۆیه‌وه‌

 

84- که‌ گوورگ پیر بوو ئه‌بێت به‌ مه‌خسه‌ره‌ی سه‌گ

 När vargen blir gammal driver hunden gäck med den

85- ڕێوی له‌ کونی خۆی هه‌ڵگه‌ڕێته‌وه‌ گه‌ڕ ئه‌بێت

 

86- که‌ری دێز حه‌ز به‌ تۆپینی خۆی و زه‌ره‌ری ساحێبی ئه‌کات

 

87- نان خۆرت بمرێ به‌س مشور خۆرت نه‌مرێ

 

88- ئه‌وه‌ی ده‌تگرێنێت دۆسته‌، ئه‌وه‌ی که‌ پێت پێ ئه‌که‌نێ دوژمنته‌

 Den som får dig att gråta är din vän och den som får dig att skratta är din fiende

87- له‌ ده‌ گوێز گوێزێک پووچ ئه‌بێت

 

88- که‌ جام پڕ بوو لێ ی ئه‌ڕژێ

 När bägaren blir full rinner den över

89- سه‌رێکی هه‌یه‌و هه‌زار سه‌ودا

 

90- له‌ ده‌رگای هه‌ر که‌سێکت دا له‌ ده‌رگات ئه‌ده‌نه‌وه‌

 

91- ده‌نگی ده‌هۆڵ له‌ دوور خۆشه‌

 Ljudet av trummor i fjärran är ljuvt

92- ئه‌گه‌ر مار جارێک پێوه‌ی دایت خوا بیگرێ، ئه‌گه‌ر بوو بو دوو جار خوا تۆ بگرێت

 Om ormen biter dig en gång straffar Gud den, men om den biter dig två gånger straffar Gud dig

93- با له‌ هه‌ر کوێیه‌که‌وه‌ بێت ئه‌و له‌وێ شه‌ن ئه‌کات

 

94- له‌ کانی یه‌ک ئاوت خوارده‌وه‌ لێڵی مه‌که‌

 Grumla inte en annans källa som du druckit ur 

95- دار به‌ ته‌وری وت گه‌ر کلکت له‌ خۆم نه‌ بوایه توانای بڕینمت نه‌ ده‌بوو

 Trädet sa till yxan: Om du inte fått skaftet av mig skulle du inte orka hugga ned mig

96- هه‌ردووک جاشی ماکه‌رێکن

 

97- ئه‌وه‌ی به‌رز بفڕێت نزم ئه‌نیشێته‌وه‌

 

98- سوار تا نه‌گلێ نابێت به‌ سوار

 

99- قه‌رز کۆن ئه‌بێت نافه‌وتێت

 

100- قه‌رز دوو ماڵ ئاوه‌دان ئه‌کاته‌وه‌

 Lån får två hus att blomstra

101- ماڵی زیاد سه‌ر ناشکێنێت

 

102- قومارچی دۆڕاو نه‌ڵێت به‌ …….ه‌وه‌ دڵی ئه‌ته‌قێ

 

103- ئاشی نه‌زان خوا ئه‌یگێڕێت

 

104- خوا تا کێو نه‌بینێت به‌فری تێ ناکات

 

105- به‌ردی بچووکیش سه‌ر ده‌شکێنێ

 

106- هه‌موو گیانله‌به‌رێک گۆشتخۆره‌ به‌س ناوی گورگ به‌ده‌

 

107- بزن هه‌میشه‌ قنگی به‌ ده‌ره‌وه‌ بوو که‌س ناوی نه‌ ده‌برد،مه‌ڕ یه‌ک جار قنگی به‌ده‌ر‌ که‌وت

 

کردیان به‌ چه‌پڵه‌

 

108- چه‌پڵه‌ به‌ یه‌ک ده‌ست لێ نادرێت

 

109- ئه‌وه‌نده‌ مه‌ڵێ گوێت لێ نه‌گرن، ئه‌وه‌نده‌ش گوێ ڕامه‌گره‌ سه‌رت بێته‌ ژان

 

110- مناڵی بچووکیش خه‌ونی گه‌وره‌ ده‌بینێت

 

110- هه‌ر که‌س ده‌چێته‌ قه‌بری خۆی

 

‌111- ماڵی نه‌خۆری بۆ چه‌کمه‌ سۆری

 

112- بزن بۆ شه‌وێکیش شوێنی خۆی خۆش ئه‌کات

 

113- ئه‌گه‌ر گوڵ نیت دڕکیش مه‌به‌

 

114- که‌چه‌ڵ که‌ ده‌رمانکه‌ر بێت ده‌رمانی سه‌ری خۆی ئه‌کات

 

115- ساڵی خۆش له‌ به‌هاره‌که‌یدا دیاره‌

 

116- مه‌ستی و ڕاستی

 

‌117- قسه‌ یان له‌ شێت یان له‌ مناڵ

 

118- له‌ برسا بمری له‌ گه‌ڵتا ئه‌گری نانت ناداتێ

 

119- گۆم تا قووڵ بێت مه‌له‌ی خۆشه‌

 

120- بانگی موحه‌مه‌د به‌ ئاشکرا خۆشه

 

121- به‌رخی نێر بۆ سه‌ر بڕینه‌

 

122- که‌ره‌ مه‌مره‌ به‌هاره‌ کورتانت بۆ دێت له‌ش

 

Några ordspråk på sorani/sydkurdiska

Sparat under: kurdiska — iranistik @ 7:50 e m

Jag har länge tänkt samla några ordspråk på sorani/sydkurdiska. Här är några stycken, dock utan översättning. Det kräver lite väl mycket anstränging att lära sig hundratals ordspråk på ett tiotal olika språk, men bara att ha läst dem gör att man känner igen dem; man ser att det är ett ordspråk. Sedan ser man att många av ordspråken och talesätten kommer igen i olika språk, speciellt i dem som ligger nära geografiskt. Mitt favoritordspråk just nu är persiskans بگذار در کوزه آبش را بخور, som motsvaras av det egyptiskt arabiska: بلّه واشرب ميّته. Det säger man när någonting, t. ex. ett dokument är värdelöst. ”Lägg det i blöt och drick sedan upp vattnet”. Jag undrar om detta talesätt finns på sydkurdiska:

بۆ ئیشی بچوك، قه‌ت تێمه‌كۆشه‌
گۆم هه‌تا قووڵ بێ بۆ مه‌له‌ خۆشه‌

Ansträng dig inte alls för småsaker
En sjö är bra att simma i så länge den är djup.

 ئه‌گه‌ر قسه‌ی حه‌ق له‌ من ده‌پرسی
تێر ئاگای نییه‌ هه‌رگیز له‌ برسی

Om du frågar mig om vad sant är,
den som är mätt vet aldrig hur hunger känns

 به‌و كه‌سه‌ ده‌ڵێن عاقڵ و وشیار
دو جار له‌ جێیه‌ك پێوه‌ی نه‌دا مار

Den kallas vis och klok,
som inte blev ormbiten två gånger på samma ställe.

  ئه‌گه‌ر بكه‌ویه‌ به‌ر هه‌ڵمه‌تی شێر

قه‌ت په‌نا نه‌به‌ی بۆ ڕێوی بێخێر!

Om du än blir anfallen av ett lejon, så sök aldrig skydd hos den ondskefulla räven!

  وه‌ختێك ئه‌زانی مانای حه‌وسه‌ڵه‌

به‌ كه‌وچكه‌ ئاوی نه‌كه‌ویه‌ مه‌له‌!

Du vet vad tålamod är den dag du inte simmar med sked (jag missförstod nog denna)

  میوان نایه‌وێ سفره‌ت ڕه‌نگین بێ!

نانت جۆیین بێ و خوڵقت گه‌نمین بێ!

Gästen önskar inte att din bordsduk ska vara färgad (i olika färger), att ditt bröd ska bli havrefärgat (grått) och ditt humör vetefärgat (vitt). (Gästen kräver inte så mycket av dig)

 

 بۆ ئه‌م نه‌زیلـه‌ش گوێ ڕابدێره‌

چێشتی پڕ كه‌بان، بێخوێ یا سوێره‌

 

 كه‌سێ نه‌گبه‌تی بێته‌ سه‌ر شانی

په‌ڵووڵه‌ بخوات، ده‌شكی ددانی

 

 

 حه‌زده‌كه‌ی دوور بی له‌ گێره‌ و كێشه‌

به‌قه‌د به‌ڕه‌ی خۆت پێ ڕابكێشه‌!

 

 ئاوت خوارده‌وه‌ جارێك له‌ كانی

به‌ردی تێ مه‌خه‌، خۆ تۆ ئینسانی

Kasta inte sten i den brun du druckit ur, du är ju själv människa.

پیاو به‌ خزم و دۆست ده‌بێ كۆڵه‌وار

ناقه‌ڵیشێ، هۆره‌ له‌ خۆی نه‌بێ دار

 

 

 له‌گه‌ڵ ئه‌م بیرو باوه‌ڕه‌ چۆنی؟

ده‌ڵێن چێشتی خۆش دیاره‌ به‌ بۆنی!

Hur mår du med denna tanke och denna tro?Det sägs att god mat känns igen på lukten!
(ett ordspråk)

 

 بیستوومه‌ پارو له‌ زار بكه‌وێ

بۆ كۆش چاكتره‌، نه‌ك ئێره‌و ئه‌وێ

 

 

له‌ قه‌دیمه‌وه‌ ئه‌م قسه‌ قاوه‌:

” كوێر هه‌تا ده‌مرێ، به‌ته‌مای چاوه‌”

 

Sedan forna tider har man sagt så här:
Den blinde önskar sig synen så länge han lever

 ئه‌مه‌ش فه‌رموده‌ی قه‌دیمیه‌كانه‌

به‌رد له‌ جێگای خۆی قورس و گرانه‌

 

Detta är vad de gamle har sagt: stenen/klippan ligger hård och tung på sin plats.

 له‌ شارو لادێ ئه‌م نه‌قڵه‌ باوه‌

گیای شین به‌ جێگای سه‌خته‌وه‌ ماوه‌

 

”I stad och by säger man så:
Blå växter överlever på svåra platser” (blir kvar där).

 دووڕوو هه‌روایه‌ پیشه‌و ڕه‌فتاری

هه‌م له‌ ناڵ ئه‌دات، هه‌م له‌ بزماری

 

 

 قه‌دیمی ده‌ڵێن بۆ ده‌سته‌وستان

هیچ فه‌رقی نییه‌ گه‌رمێن و كوێستان

 

 

ڕه‌نگه‌ ده‌رنه‌چی له‌ ئیمتیحانم

ئه‌گه‌ر عه‌یبی تۆ ته‌واو بزانم!

 

 

 عه‌یبه‌كانی خۆت بێته‌ به‌ر چاوی

ڕه‌وا نابینی به‌ كه‌س به‌دناوی

 

 

 هه‌ر خوویه‌ك مرۆ گرتی به‌ شیری

بۆی ته‌رك نابێ زه‌مانی پیری

 

 

 برا گیان هێشتا ئه‌سپ نه‌كڕاوه‌

ئاخوڕ هه‌ڵبه‌ستن، خه‌یاڵی خاوه‌

 

 

 گۆشتخۆرن هه‌موو ده‌عبای ئه‌م ناوه‌

كه‌چی هه‌ر ناوی گورگ به‌دناوه‌

 

 

 قه‌ت له‌ شوێن چووان نه‌چیه‌وه‌ چاكه‌

به‌س لێرو له‌وێ كای كۆن به‌ با كه‌!

 

 

 ئاو بتبا مه‌چۆ سه‌ر پردی نامه‌رد

چش با بخنكێی به‌ سه‌د ئێش و ده‌رد

 

 

  مریشك بۆخۆی وه‌سه‌ر نه‌كا خۆڵ

ناكری به‌ سه‌ریا به‌ هیچ شان و قۆڵ

 

 

 سه‌رباری خه‌ڵكه‌ ته‌نبه‌ڵی بێخێر

ده‌ستی ماندووه‌ له‌سه‌ر زگی تێر

 

 

 ئه‌و ڕۆژه‌ هه‌ر دێ سه‌ركه‌وی له‌ كه‌ل

به‌و مه‌رجه‌ به‌جێ نه‌مێنی له‌ گه‌ل

 

 

 وا مه‌شهوره‌ شوان هه‌تا بخه‌وێ

مه‌ڕه‌كه‌ی زیاتر لێ دورر ئه‌وه‌وێ

 

 

 نانێ ڕۆژ په‌یدا بكه‌ و نانێ شه‌و

هه‌ڵمه‌گره‌ هه‌رگیز منه‌ت له‌م و له‌و

 

 

 شوێن بۆ سه‌ر پیشه‌ی خۆی ده‌چێته‌وه‌

گیا له‌سه‌ر پنجی خۆی ده‌ڕوێته‌وه‌

 

 

 ڕووبه‌ڕوو ده‌بی له‌گه‌ڵ ژینی تاڵ

چونكی به‌ خه‌یاڵ كه‌س نه‌بووه‌ به‌ ماڵ

  

 

 سه‌گ ئه‌گه‌ر نه‌مرێ له‌ قه‌سابخانه‌

لێی زایه‌ ده‌بێ ئه‌و عومره‌ جوانه‌

 

 

كاكه‌ زۆر بۆلای خۆتی مه‌تاشه‌

نه‌ شیش بسووتێ، نه‌ كه‌باب باشه‌

 

 

 مار خۆشی نه‌هات له‌ سیری بێعار

له‌به‌ر كونه‌كه‌ی شین ده‌بوو به‌ بار 

 

 ئه‌و كه‌سه‌ی ڕاسته‌ و حیسابی پاكه‌

له‌ حیسابكێشان بێ ترس و باكه

 

 له‌ چاكه‌ی كه‌می زاڵم مه‌تۆره‌

موویه‌ك له‌ به‌راز بێته‌وه‌ زۆره

 

 

 ناشكوری مه‌كه‌ به‌م به‌شه‌ كاكه‌

له‌ قوڕ ئه‌وه‌نده‌ تۆز هه‌ستێ چاكه‌

 

 مه‌شهوره‌ بزن بۆ تاقه‌ شه‌وێ

جێگای خۆش ده‌كا له‌ كوێ وه‌ركه‌وێ

 

 درۆزن‌زه‌ینی کوێره

 

سیربه‌پیازی‌ده‌وت‌بۆت‌دێ

 

بۆکه‌سێ‌بمره‌یاوێکت بۆبکا

 

به‌جێی شابازان کۆرکۆره‌وازان

 

‌به‌قنگی مامرهێلکه‌ی قازناکرێت

 

قه‌ل به‌قه‌لی ئه‌وت رووت‌ره‌ش‌بێت

 

دۆستی وه‌ک تۆم بێت دوژمنم ناوێت

 

قولی ره‌ش‌وسپی‌له‌بواردا ده‌ر ده‌که‌وێت

 

یه‌کێ‌له‌شارهاتبوه‌وه‌ هه‌واڵی شاری له‌که‌سێتر ده‌پرسی

 

هه‌رکه‌س‌چاڵ‌بۆخه‌ڵک‌هه‌ڵکه‌نێت‌ئاخری رۆژێک‌خۆیشی‌تێی ده‌که‌وێت

 

رێویی‌نه‌ئه‌چووبه‌کوناهه‌ژگی‌ئه‌به‌ست به‌کلکی خۆیه‌وه‌

 

لای خواروودانانیشێت ولای ژووروویش جێی ناکه‌نه‌وه‌

 

گۆشتی‌ڕانی خۆت بخۆومنه‌تی‌قه‌ساب‌مه‌کێشه‌

 

له‌سه‌ر ئاوی‌حه‌مام‌ته‌عاروف ده‌کات

 

چه‌پڵه‌به‌یه‌کده‌ست‌لێنادرێ

 

هه‌رچی گابیکانابێ گابیخوا

 

من ئه‌ڵێم نێره‌ئه‌وئه‌ڵێ بی دۆشه‌

 

که‌چه‌ڵ‌تیمارکه‌ر بوایه‌ت سه‌ری‌خۆی تیمار ده‌کرد

 

ئاگری بن‌کایه‌، بۆسۆی لێ نایه‌، دزی خۆماڵی‌له‌گرتن نایه‌

 

ده‌ست به‌کڵاوه‌شڕه‌که‌ی خۆته‌وه‌بگره‌وسه‌گی هاوسێ ماڵ به‌دزمه‌که‌

 

ئاش‌کاری خۆی ده‌کات وچه‌قه‌نه‌سه‌ری خۆی دێشێنێت

 

له‌ئاش‌که‌وتوه‌ته‌دواوله‌رێگاداپه‌له‌ده‌کات

 

له‌ناڵێش ده‌داوله‌بزاماریش

 

لێش ده‌داوهاواریش‌ده‌کا

 

 

 

december 27, 2008

Adel Imam – Cairowoods superstjärna

Sparat under: arabiska, kurdiska, litteratur — iranistik @ 6:31 e m

Du kan knappast ens titta in i en arabisk videobutik förrän du springer på Adel Imam, arabvärldens filmskådis no.1.
Adel Imam har spelat in 120 filmer, och inte är det några korta filmer heller. Här ett filmklipp från pjäsen Al-za3eem ”Ledaren”:  

 

och ett annat från en filmatisering av pjäsen …dubbat till kurdiska.

januari 19, 2008

Kurderna och kurdiskan

Sparat under: kurdiska — Etiketter:, , , , , — iranistik @ 4:53 e m

För den som företar sig att lära sig kurdiska blir det ganska snart uppenbart att man har gett sig in på ett digert företag. Kurdiskan är nämligen inte ett språk utan en hel grupp av språk och dialekter. Sorani, även kallat sydkurdiska, talas av större delen av kurderna i Irak och Iran, även om det finns stora områden av kurmanjitalande kurder i båda länderna. I Turkiet och Syrien samt i några delar av f d Sovjet talar majoriteten av kurderna kurmanji (nordkurdiska) vilken lär vara den större av de två stora kurdiska dialekterna. Dessa de två stora kurdiska dialekterna, sorani och kurmanji, kan inte utan vidare förstås av respektive dialekts talare.

För mig låg persiskan som en slags bas att utgå ifrån eftersom det är det språk jag behärskar bäst. Därför är det omöjligt att undvika en viss grad av interferens, på gott och ont, från persiskan. Sorani delar en stor del av sitt ordförråd med persiskan, det märker man redan vid första anblicken. Grammatiken är däremot ganska olik den persiska, och innehåller en hel del förvirringsmoment. Till exempel ser de enklitiska personliga pronomina ut nästan precis som i persiskan, men används på ett sätt som är mycket förvirrande för den som vant sig vid vid persiska. ”Öppnade du dörren?” på sorani låter i mina persiskinvanda öron som ”Öppnade dörren dig?”.

Inlärningen underlättas inte av att läromedel för nybörjarkurdiska är mycket svåra att tillgå.  Det är anmärkningsvärt med tanke på USA:s intressen i regionen, att det inte finns en riktig lärobok på engelska. Jag lyckades dock hitta en lärobok på franska som gav en mycket uttömmande beskrivning av soranis grammatik med tillhörande övningsuppgifter och facit. Jag kan rekommendera den till den som behärskar franska. Boken heter ”Méthode de Kurde” och är skriven av Joyce Blau.  Det finns även en dito lärobok i kurmanji; ”Grammaire de Kurde”, skriven av samma författare.

Kurdiska är som sagt inte ett språk utan flera. Varför kurdiska ofta omnämns som ett språk är snarare en fråga om identitet än ett lingvistiskt grundat uttalande. Det är därför svårt att diskutera kurdiskan som språk utan att börja diskutera kurdisk identitet.Kurdistan ligger som en matta (inte en persisk utan just en kurdisk) över ett område där Irans Iraks, Turkiets och Syriens gränser möts. Utrymmet tillåter mig inte att mer ingående beskriva bakgrunden till detta, men till eder kännedom kära läsare – den som känner till Kurdistans historia får en bra inblick i hela Mellanösterns historia och på vilket sätt världskrigens utfall och stormakternas inblandning påverkat regionen.

kurdistan_24106.gif

Kurdernas situation är på sina håll mycket svår, liksom kurdiskans – inte minst i Turkiet där politiken gentemot det kurdiska språket fått katastrofala följdverkningar för den yngre generationens kunskaper i modersmålet. De flesta unga turkiska kurder jag talat med kan inte tala sitt modersmål utan svarar sina föräldrar på turkiska.

Vad gäller orsaken till de kurdiska dialekternas diversitet vill jag peka på tre faktorer. Den första är att kurderna består av indo-iranska stammar som under olika tillfällen och från olika områden rört sig in i de kurdiska områdena. De har då haft med sig olika iranska språk. En del av dessas geografiska ursprung är lingvisterna överens om, t ex har de zazaitalande stammarna runt Van-sjön i Turkiet och de goranitalande kurderna i iranska Kurdistan sitt ursprung i norra Iran vid Kaspiska havets södra kustområden. Dessa grupper har även en del gemensamt vad gäller religiös tro  – de är aleviter d v s tillhör en inriktning inom Islam som vördar Muhammeds brorson Ali som en inkarnation av Gud.

Den andra är att kurderna inte haft tillgång till ett gemensamt skriftspråk, och därmed inte haft någon enande standarddialekt. Detta har naturligtvis bidragit till att även kurdiska dialekter med gemensamt ursprung glidit ifrån varandra. Både det kurmanjiska skriftspråket, baserat på latinskt eller kyrilliskt alfabet och sorani i skriven form med arabiskt alfabet är relativt nya fenomen.

Den tredje orsaken har att göra med att kurdiskan i Iran mynnar ut i ett dialektkontinuum och smälter samman med persiska dialekter. Det råder delade meningar huruvida en del av de dialekter/minoritetsspråk som talas i Iran hör till den kurdiska familjen eller till den persiska. Som exempel kan nämnas laki, lori och kermanshahi, vilka talas i Iran. Laki sägs vara ett mellanting av kurdiska och lori. Lori i sin tur ligger så nära persiska att jag med mina kunskaper i persiska inte hade några större problem att förstå dialekten redan innan jag började lära mig kurdiska, och knappast förstår språket bättre sedan jag börjat lära mig sorani. I mina öron var det en persisk dialekt som var lättare att förstå än många andra dialekter av persiska och dari. Sedan har vi kermanshahi som är en dialekt som talas i staden och provinsen Kermanshah och som i hög grad är påverkad av persiska.

Här är frågan om vad som är kurdiska snarare en fråga om identitet. De kurder jag talat med hävdar med bestämdhet att lori är en kurdisk stam och en lorier jag talade med häromdagen sa att: ”Vi är släkt med kurderna” – någon utförligare förklaring fick jag inte. Jag har dock aldrig hört en lorier presentera sig som kurd, utan alltid som lor.  Lorierna får stå som ett exempel på hur de etniska och språkliga begreppen kurd och kurdiska kan definieras. En inte helt knivskarp gräns som avgörs av etnisk och kulturell identifikation.

//Linus Olsson

Några länkar till artiklar om kurdiska:
http://www.kurdishacademy.org/
Sorani Kurdish – A Reference Grammar & Reader(Thackston)
http://www.institutkurde.org/en/library/online/
http://hpsg.stanford.edu/HPSG07/Abstracts/submission_26.pdf
http://www.linguistik.uni-kiel.de/icil2/61Samvelian.pdf
http://www.lingfil.uu.se/kurser/detaljschema/vt09/kurmanji_naetkurs.html
http://csli-publications.stanford.edu/TLS/TLS9-2005/TLS9_Samvelian_Pollet.pdf
Lexikon nordkurdiska-svenska (kurmanji)
Lexikon sydkurdiska-svenska (sorani)

 

januari 13, 2008

Översättning av nyhetsnotis från sydkurdiska (sorani)

Sparat under: kurdiska, översättningar — iranistik @ 10:28 e m

Översättning: Linus Olsson
12 januari, 2008

Kirkuks länsstyrelse: Kirkuks strömlöshet beror på övriga städer i regionen
Kirkuks länsstyrelse beslutade i en sammankomst att inte längre tillåta att Kirkuks invånare blir utan elektricitet som en följd av den andel av el som tas från Kirkuk och ges åt regionens övriga städer. Överläggningen ägde rum under ett möte som chefen för Kirkuks länsstyresle Abdul Rahman Mustafa den 7 januari kallat samman, både med styrelsen för elförsörjning, och styrelsen för kontroll av Kirkuks el. Enligt dessa två styrelser beror elbristen i Kirkuk på att den andel el som används för staden är för liten, p g a regionens övriga städer, vilka får en stor del av Kirkuks elektricitet.
I mötet som hölls i Kirkuks länsstyrelse sade (chefen för) länsstyrelsen: ”I Kirkuk produceras elektricitet, och Kirkuks invånare måste ju få del av den el som produceras i deras stad.”

پارێزگاری‌ كه‌ركوك : به‌هۆی‌ شاره‌كانی‌ هه‌رێمی‌ كوردستانه‌وه‌ كه‌ركوك بێ‌ كاره‌بایه‌

پارێزگاری‌ كه‌ركوك له‌ كۆبوونه‌وه‌یه‌كدا رایگه‌یاند كه‌ چیتر رێگه‌ نادات خه‌ڵكی‌ كه‌ركوك له‌ كاره‌با بێبه‌ش بن، به‌هۆی‌ ئه‌و بڕه‌ كاره‌بایه‌ی‌ له‌كه‌ركوكه‌وه‌ ده‌درێته‌ شاره‌كانی‌ هه‌رێم. كه‌ركوك، ئاوێنه‌: ئه‌و لێدوانه‌ له‌میانه‌ی‌ كۆبوونه‌وه‌یه‌كدا بووه‌ كه‌ پارێزگاری‌ كه‌ركوك عه‌بدولڕه‌حمان موسته‌فا رۆژی‌ 7/ 1 له‌گه‌ڵ‌ هه‌ردوو به‌ڕێوه‌به‌ری‌ دابه‌شكردن‌و كۆنترۆڵی‌ كاره‌بای‌ كه‌ركوك سازیكردووه‌. ئه‌و دوو به‌ڕێوه‌به‌ره‌ خراپبوونی‌ كاره‌بای‌ كه‌ركوكیان گه‌ڕاندۆته‌وه‌ بۆ ئه‌و بڕه‌ كاره‌با كه‌مه‌ی‌ كه‌ بۆ شاره‌كه‌ی‌ به‌كار ده‌هێنن، له‌ چاو شاره‌كانی‌ تری‌ هه‌رێم كه‌ به‌شێكی‌ زۆری‌ كاره‌بای‌ كه‌ركوكیان بۆ ده‌نێردرێت. له‌و دیداره‌ كه‌ له‌ پارێزگاری‌ كه‌ركوك به‌ڕێوه‌ چووه‌ پارێزگار وتوییه‌تی‌ ”له‌كه‌ركوك كاره‌با به‌رهه‌م ده‌هێنرێت‌و پێویسته‌ خه‌ڵكی‌ كه‌ركوكیش سوود له‌و كاره‌بایه‌ وه‌ربگرن كه‌ له‌شاره‌كه‌یاندا به‌رهه‌م ده‌هێنرێت”.

Källa: http://www.awene.com/index.php?option=com_content&task=view&id=2572&Itemid=0

Blogga med WordPress.com.