Du kan knappast ens titta in i en arabisk videobutik förrän du springer på Adel Imam, arabvärldens filmskådis no.1.
Adel Imam har spelat in 120 filmer, och inte är det några korta filmer heller. Här ett filmklipp från pjäsen Al-za3eem ”Ledaren”:
och ett annat från en filmatisering av pjäsen …dubbat till kurdiska.
نام اثر |
نویسنده |
فرمت |
روزگار غريبيست نازنين |
احمد شاملو |
mp3 |
جشن فرخنده |
جلال آل احمد |
mp3 |
دید و بازدید عید |
جلال آل احمد |
mp3 |
غزل ”به سر جام جم آنگه نظر توانی کرد” |
حضرت حافظ |
mp3 |
غزل ” دوش از مسجد سوی میخانه آمد پیر ما” |
حضرت حافظ |
mp3 |
شرافت ادبی |
پرويز ناتل خانلري |
mp3 |
نامه به فرزندش |
پرويز ناتل خانلري |
mp3 |
به باغ همسفران |
سهراب سپهری |
mp3 |
سوره تماشا |
سهراب سپهری |
mp3 |
صدای پای آب |
سهراب سپهری |
mp3 |
نشانی |
سهراب سپهری |
mp3 |
آرش کمانگیر |
سیاوش کسرائی |
mp3 |
در کوچه باغهای نیشابور |
شفیعی کدکنی |
mp3 |
سگ ولگرد |
صادق هدایت |
mp3 |
داش آکل |
صادق هدایت |
mp3 |
زنده به گور |
صادق هدایت |
mp3 |
بيست و چهار ساعت در خواب و بيدارى |
صمد بهرنگی |
mp3 |
تلخون |
صمد بهرنگی |
mp3 |
آنها هنوز جوانند |
علياشرف درويشيان |
mp3 |
ايمان بياوريم به آغاز فصل سرد … |
فروغ فرخزاد |
mp3 |
بعد از تو |
فروغ فرخزاد |
mp3 |
تولدی دیگر |
فروغ فرخزاد |
mp3 |
عروسک کوکی |
فروغ فرخزاد |
mp3 |
كسي كه مثل هيچ كس نيست |
فروغ فرخزاد |
mp3 |
زن در شاهنامه(از کتاب راه رفتن روی ریل) |
فریدون تنکابنی |
mp3 |
ماشین مبارزه با بی سوادی(از کتاب ستاره های شب تیره) |
فریدون تنکابنی |
mp3 |
تو نیستی که ببینی |
فریدون مشیری |
mp3 |
خروش فردوسی |
فریدون مشیری |
mp3 |
در تماشاخانه دنیا |
فریدون مشیری |
mp3 |
دستهامان نرسيده ست به هم |
فریدون مشیری |
mp3 |
دوستی |
فریدون مشیری |
mp3 |
سوغات یاد |
فریدون مشیری |
mp3 |
نسیمی از دیار آشتی |
فریدون مشیری |
mp3 |
نظامی |
فریدون مشیری |
mp3 |
نقش |
فریدون مشیری |
mp3 |
ببار اي بارون ، ببار |
محمدعلی معلم |
mp3 |
اشعار داروک |
نیما یوشیج |
mp3 |
ترا من چشم در راهم |
نیما یوشیج |
mp3 |
چشمۀ کوچک |
نیما یوشیج |
mp3 |
تسبیح |
هوشنگ مرادی |
mp3 |
چكمه |
هوشنگ مرادی |
Kömək qapısını aç, ey yaradan! Göstər Nizamiyə düz yolu hər an!
Səni tanıyan bir könül ver ona! Tərifini deyən bir dil ver ona!
Yol vermə ki, pislik qəlbinə dolsun, Əlim yamanlıqdan qoy uzaq olsun.
Könlümün evini nurunla bəzət! Sənin tərifinə dilimi öyrət!
Davudtək könlümü təzələ hər an, Qalxsın Zəburumun şöhrəti haman.
Təbimin bakirə gəlini ancaq Bu dünya üzünə gəlsin üzü ağ.
Onu oxuyanda ürək şadlansın, Müşk səpdiyi yer Xəllux adlansın.
Camalı gözlərə daim nur versin, Avazı ürəyə min sürur versin.
Desinlər ki, şadlıq kitabı budur, Bununla müşküllər tez asan olur.
Onunla mənaya özün qüdrət ver! Səadət mülkünə gözəl zinət ver!
Şahın gözlərində onu et şirin, Şirin haqqındadır özü əsərin.
Lütfün ətir saçan meh olsun ona, Feyzinin qətrəsi şeh olsun ona,
Kəsmə kərəmini, ey pərvərdigar, Sən, ey gövhər kanı, gətir nəyin var!
Detta är inledningen till Nezami Ganjavis Khosro och Shirin på persiska respektive azeriska, och den innehåller en bön om Guds välsignelse och hjälp i skrivandet. Han ber helt enkelt att få vara inspirerad av Gud när han skriver och att verket ska vara till Guds ära. Nezami Ganjavi är en av den klassiska persiska litteraturens stora författare, och hans litteratur är av stor betydelse för stora delar av den islamiska kultursfären. Han levde 1141-1209, och som namnet anger var han bördig från staden Ganja i den del av Perserriket som idag är Republiken Azerbaijan.
Hans verk är översatta till azeriska eller som en del azerer menar, de finns översatta till persiska. Han är alltså även ett av de största namnen inom azerisk litteratur. Nezami skrev 5 stora verk som än idag läses på både persiska och azeriska: Leyli och Majnun, Shirin och Khosrau, Haft Peykar, Eskandarname, och Makhzan ul-Asrar.
Hans riktiga namn var Eliyas Ebn-e Yusef, men han fick namnet Nezami eftersom han skrev manzume, d v s berättelse på vers. Det gör honom till en av mina favoriter just för tillfället. Som du kan läsa i mina tidigare artiklar härnedan så skrev Shivan Foumani just berättelser på vers, och jag tycker mig kunna skönja en del påverkan. Konstigt vore väl annars! Detta är de persiska respektive de azeriska titlarna. De liknar varandra på persiska och azeriska, även till uttalet så det var inte svårt att para ihop dem. Titlarna är länkade till verken så om du kan persiska eller azeri så kan du läsa dem on-line:
۱. خسرو و شیرین Xosrov və Şirin
۲. لیلی و مجنون Leyli və Məcnun
۳. هفت پیکر Yeddi gözəl
۴. شرف نامه İsgəndərnamə Şərəfnamə
۵. خرد نامه İsgəndərnamə İqbalnamə
۶. مخزن الاسرار Sirlər xəzinəsi
Det verkar som det blir ett verk över, nämligen ghazellerna (eller hur det nu stavades på svenska) Det är alltså ett versmått. Kan hända är det gaseller som valts ut ur hans övriga verk.
Det kan bli ett framtida projekt att studera och jämföra de persiska och de azeriska versionerna.
Jag nöjer mig så länge med att bara lägga ut några länkar om Nezami Ganjavi:
Om azerbadzjanska ordspråk i Nizami Gəncəvis fem stora verk:http://zerb.iatp.az/zerb/
Sheevan Foumani var en av de mest fascinerande poeterna i det moderna Iran enligt min åsikt. Inte för att jag vet så mycket om personen men hans poesi är sannerligen remarkabel. Sheevan (han gick bort för några år sedan) diktade på persiska och gav ut en del diktsamlingar som publicerades. Men mest känd är han för sina dikter på dialekten/minoritetsspråket gilaki. Det sägs att varje hem i Gilan – en provins vid Kaspiska havet i norra Iran – har några kassetter med hans diktning – man skriver normalt inte på gilaki.
Själv fick jag en CD med nästan alla hans gilakiska dikter ”Gile-Oukhan”. Sheevan läser själv sina dikter med förtrollande inlevelse. Hans poesi innehåller dikter av alla de slag. De mest populära tycks dock vara hans manzumeha, berättelser på rimm. Här kan nämnas Geisha Damarde, Gab-dekafte-bazar, Gab och Aghadar, som är helt unika i sitt slag. Sheevan läser dikterna med gilakisk bakgrundsmusik och med sådan inlevelse att man blir aldeles hänryckt!
Aghadar är en berättelse på dikt som handlar om en ”gilemerd”, en gilakisk man, Kas-Agha, som tröttnar på sin by och ger sig ut för att söka lyckan. Det är vår och sjuder av liv i naturen och han får syn på ett ståtligt träd. Wow, tänker han det där trädet kan man göra hundra stycken spatserkäppar av. Han knyter en röd tygbit om en gren på trädet för att ”inmuta” det, sedan går han hem. Så kommer där en mulla förbi och ser tygbiten. Aha, det är ett heligt träd tänker han, eftersom man knyter tygbitar om heliga träd samtidigt som man ber en bön om något man önskar sig. (Det kallas ”dakheel” på persiska) Så går mullan runt och predikar om trädet för alla. Men Kas-Agha kommer tillbaka och börjar såga ned trädet. Och tror du inte mullan kommer förbi samtidigt och ser detta. Han blir jättearg och säger åt Kas-Agha att sluta. Sedan går han in i byn och samlar folket som kastar sig över Kas-Agha och hackar honom i småbitar. En både gripande och komisk berättelse, delvis p g a det sätt Sheevan berättar den på. Rekommenderas!
Geisha-damarde (Gil: Den drunknade bruden) är kanske min favorit. Den handlar om en brudgum som blir galen för att hans brud trillar ned från en bro och drunknar i en ström flod på väg hem från bröllopet. Han bara står vid floden och väntar på att hon ska komma tillbaka. Rekommenderas även den! Visste du förresten att det finns en flod och en bro med detta namn? Rudkhaneye Geisha Damarde, Pol-e Geisha Damarde och legenden bakom detta namn är det som har inspirerat Sheevan att komponera denna dikt.
Gab – Kon -handlar om en ”gilemerd” som ska registrera sitt namn vid en statlig iransk myndighet. Hans gilakiska namn godkänns inte av myndigheterna så de föreslår att han ska få heta ”Gav” vilket betyder ko (eller tjur, ordet säger inget om kreaturets kön), men han lyckas förhandla sig till namnet ”Kalv” istället. Hemma får han en utskällning av frugan eftesom kalven ju ändå blir en ko när den vuxit upp. (Tja, den är ju rolig ialla fall)
Jag sa till någon att gilaki kan vara värt att lära sig bara för Sheevans poesis skull. Jag står fast vid det. Dessutom är gilaki den absolut coolaste dialekten/minoritetsspråket i Iran. Jag lärde mig en hel del gilaki för ett par år sedan när jag kom över några gilakiska grammatikböcker och noveller samt evangelierna på gilaki. (www.shalizar.net)
Flera av Sheevans dikter har kommenterats och analyserats i den gilakiska tidskriften Gilava. En del av hans dikter finns på MP3 på den här sidan: http://www.waresh.net/music/
Också till sist – det finns en webbsida tillägnad Sheevan Foumani, med hans dikter - en del av dem på gilaki med persisk översättning. Adressen är: www.sheevan.com
/Linus Olsson
PS:Jag lyckades faktiskt hitta en persisk version av Aghadar på webben. Den hade tagits bort. Censurerad? Tja inlägget på bloggen hade 45(!) kommentarer. Som tur är vet jag hur man fixar fram även det som censurerats bort från webben. Du vet väl att ingenting försvinner. ALLT finns kvar, lagrat på backup-servrar…
Den persiska versionen är inte riktigt likadan som den gilakiska men poängen är densamma. För dig som kan persiska – håll tillgodo:
Källa: http://web.archive.org/web/20070820101051/http://www.safaeeye.blogfa.com
