orientalistik translations

september 4, 2008

Vilka som omfattas av visumtvång för utresa ur Syrien

Sparat under: arabiska, översättningar — iranistik @ 1:09 e m

أولاً : الفئات الخاضعة لتأشيرة الخروج

1.    الأطفال والقصر دون الثامنة عشر من العمر وناقصي الأهلية لحاجتهم لموافقة ولي أمرهم إلا إذا كانت مغادرتهم برفقة الولي.

2.    العاملون في الدولة لحاجتهم لموافقة الجهة الوظيفية.

ثانياً : مدة التأشيرة
المدة شهر وسفرة واحدة للعاملين في الدولة أو لمن بحقهم إجراء إداري إذا لم يكن في موافقتهم خلاف ذلك أو حسب ما هو وارد في موافقة الوظيفة.

 

 

För det första: Kategorier som omfattas av visumtvång för utresa

1.   Barn och minderåriga under arton år samt omyndiga eftersom de behöver målmans tillåtelse såvida de inte lämnar landet i sällskap med målsman.

2.   De som arbetar åt staten, då de behöver arbetsgivares tillåtelse.

 

 

För det andra: Visumets giltighetstid

Tiden är en månad och en resa för dem som arbetar åt staten eller är föremål för administrativa åtgärder, och såvida annat inte uppges i tillståndet, eller som nämnts i arbetsgivarens tillstånd.

 

 

القصر

Minderåriga

 

 

ناقصي الأهلية

Omyndiga

 

 

ولي أمر

Målsman

 

 

الجهة الوظيفية

Chef

 

 

الفئات

Kategorier

 

 

تأشيرة الخروج

Utresevisum

 

 

إجراء إداري

Administrativa åtgärder

 

 

 

Hur man får syriskt medborgarskap

Sparat under: arabiska, översättningar — iranistik @ 11:18 f m

الجنسـية


أولاًـ شروط منح الجنسية للعرب:

تمنح الجنسية العربية السورية بمرسوم جمهوري ويشترط أن يكون طالب التجنّس:
1- متمتع بجنسية بلد عربي.
2- كامل الأهلية.
3- أن يكون مقيماً عند تقديم الطلب.
4- خالياً من الأمراض السارية والعاهات أو العلل التي تمنعه من مزاولة أي عمل.
5- حسن السلوك والسيرة ولم يسبق الحكم عليه بعقوبة جنائية مقيدة للحرية بجريمة شائنة إلا إذا رد اعتباره.
6- وبعد صدور المرسوم المتضمن منحه الجنسية العربية السورية تصبح الزوجته متمتعة بالجنسية العربية السورية تبعاً للزوج المكتسب للجنسية بمرسوم ضمن الشروط التالية:
- أن تبدي رغبتها بذلك بالتوقيع على طلب الزوج أو بطلب منفرد.
- أن تكون متمتعة بجنسية بلد عربي أو كانت تتمتع بالجنسية العربية السورية سابقاً.
 

 

ثانياًـ شروط منح الجنسية للأجانب:

يجوز منح الجنسية العربية السورية للأجانب بمرسوم جمهوري ويشترط:
1- أن يكون كامل الأهلية.
2- أن يكون مقيماً في القطر إقامة متتالية مدة خمس سنوات على الأقل سابقة لتقديم الطلب.
3- شهادة صحية تفيد أنه خالي من الأمراض السارية.
4- خلاصة سجل عدلي.
5- ذو اختصاص أو خبرة وله وسيلة مشروعة للكسب.
6- ملماً باللغة العربية قراءة وكتابة.
 

ثالثاًـ اكتساب الجنسية السورية للعربيات زوجات السوريين:

ـ تكتسب زوجات العرب السوريين من العربيات والأجنبيات الجنسية العربية السورية وفقاً لما يلي:

1) الزوجة العربية:
طلب تبدي فيه رغبتها باكتساب الجنسية مرفقاً بالأوراق الثبوتية بما فيها عقد الزواج.
1 ـ صدور قرار عن السيد الوزير باكتسابها للجنسية العربية السورية.
 

2)  الزوجة الأجنبية:
• طلب مرفق به صورتي قيد من نفوس الزوج مثبت عليهما مفصل هوية الزوجة.
• صورة عن بطاقة إقامتها في القطر.
• مضي سنتين على تقديم الطلب على أن :
1- تكون إقامتها في القطر مشروعة.
2- الزوجية قائمة ومستمرة.
3- صدور قرار عن السيد الوزير باكتسابها الجنسية.
 

رابعاًـ التخلي عن الجنسية العربية السورية:

لا يجوز التخلي عن الجنسية العربية السورية إلا بمرسوم جمهوري.
 

خامساًـ حالة الأولاد القصر في قانون الجنسية:

1- يعتبر الأولاد القصر متمتعين بجنسية والدهم المجنس ولهم الحق بالعودة لجنسية والدهم الأصلية خلال سنة من تاريخ إكمالهم سن الثامنة عشرة.
2- الأولاد القصر لمن صدر له مرسوم بالتخلي عن الجنسية العربية السورية واكتسبوا جنسية والدهم الجديدة لهم الحق بالعودة إلى جنسية والدهم السابقة خلال سنة من تاريخ إكمالهم سن الثامنة عشرة ويشترط أن تكون إقامتهم في القطر.
 

سادساًًـ التجريد من الجنسية ويكون:

1- بحكم قضائي لأسباب مبررة في القانون.
2- بمرسوم جمهوري في حالات محددة في القانون.
 

سابعاًـ عودة المرأة لجنسيتها السورية:

- للمرأة العربية السورية التي فقدت جنسيتها بحكم الزواج باكتسابها جنسية الزوج أن تستردها بموجب طلب خطي وبقرار من السيد الوزير وذلك عند انتهاء الزوجية.
 

ثامناًـ رد الجنسية لمن جرد منها:

ترد الجنسية لمن جرد منها بمرسوم جمهوري.
 

تاسعاً ـ التجنس الاستثنائي:

ويكون بمرسوم بناءً على اقتراح وزير الداخلية دون التقيد بشروط منح الجنسية للأشخاص الآتي ذكرهم:
1- لمن يحمل شهادة مواطن مغترب ويتقدم بطلب لاكتساب الجنسية.
2- لمن أدى للدولة أو للأمة العربية خدمات جليلة.
3- لمن ينتمي في الأصل إلى بلد عربي بناء على طلبه.

 

Medborgarskap

Första punkten – Villkor för beviljande av medborgarskap till araber:

Syriskt arabiskt medborgarskap beviljas enligt direktiv från presidentämbetet och med följande villkor för den som ansöker om att få bli medborgare:

1. Att vederbörande åtnjuter medborgarskap i ett arabland.
Behörighet

2. Att man är bosatt (i landet) vid tiden för ansökan

3. Ej har någon smittsam sjukdom, handikapp eller men som hindrar honom från att utföra arbete.

4. Gott uppförande, och gott vittnesbörd om sig, och att han inte varit straffad tidigare för så pass grovt brott att det leder till frihetsberövande, om inte sådant straff visat sig vara ogiltigt.

5. Efter att besked om beviljande av medborgarskap för honom i Arabrepubliken Syrien utfärdats kommer även hans maka i åtnjutande av syriskt medborgarskap till följd av hans erhållande av sådant, enligt direktiv med följande villkor:

6. Att hon visat sin villighet till detta genom underskrift på sin makes ansökan eller på en separat ansökan.

Att hon åtnjuter medborgarskap i ett arabland, eller att hon tidigare varit i åtnjutande av syriskt-arabiskt medborgarskap.

 

 

 

Andra punkten – Villkor för beviljande av medborgarskap till främlingar:

Beviljande av syriskt-arabiskt medborgarskap tillåts enligt direktiv från presidentämbetet och har följande villkor:

1-     Att man är fullständigt behörig.

2-     Att man varit uppehålligt sig kontinuerligt i landet i minst fem år före inlämnandet av ansökan.

3-     Läkarintyg som bevisar att man ej lider av några smittosamma sjukdomar.

4-     Utdrag ur brottsregistret.

5-     Att man har utbildning eller arbetslivserfarenhet och så att man kan försörja sig på ett lagligt sätt.

6-     Att man behärskar arabiska i tal och skrift.

Tredje punkten – Erhållande av syriskt medborgarskap för arabiska kvinnor som gift sig med syrier:

  Arabiska eller främmande kvinnor som är gifta med syrier erhåller syrisk-arabiskt medborgarskap enligt följande:

1-     Arabiska hustrur:
En ansökan där hon visar att hon önskar få syriskt medborgarskap, tillsammans med dokument som bevisar äktenskapet.

1.     Utfärdande av beslut från ansvarig minister angående beviljande av syriskt-arabiskt medborgarskap för henne.

2-     Främmande hustrur:
En ansökan till vilken bifogas två kopior ur makens folkbokföringsuppgifter, i vilka makans identitet styrks på ett detaljerat sätt.
En kopia på hennes uppehållstillstånd.

3-     Innan inlämnandet av ansökan ska hon under två år ha
Uppehållit sig lagligt i landet.
Äktenskapet ska ha varit beständigt och utan uppehåll.
Utfärdande av ansvarig minister angående beviljande av medborgarskap för henne

Fjärde punkten: Hur man avsäger sig sitt syrisk-arabiska medborgarskap.

Det är inte tillåtet att avsäga sig sitt syrisk-arabiska medborgarskap utom med medgivande från presidentämbetet.

Femte punkten: Minderåriga barns villkor enligt lagen om medborgarskap:

Minderåriga barn åtnjuter samma medborgarskap som sin far när denne får medborgarskap, och de har rätt att återvända till sin fars ursprungliga medborgarskap inom ett år efter att de fyllt arton.

Minderåriga barn till den som fått dekret utfärdat om uppsägning av syrisk-arabiskt medborgarskap har rätt att återfå sin faders tidigare medborgarskap inom ett år efter  att de fyllt arton, med förutsättning att de är bosatta i landet.

Sjätte punkten: Fråntagande av medborgarskap sker:
1- enligt juridisk dom och med skäl som grundas på lagen.
2- enligt dekret från presidentämbetet i fall som definierats i lagen.

Sjunde punkten: Kvinnor återfår sitt syriska medborgarskap:
Den syrisk-arabiska kvinna som förlorat sitt syrisk-arabiska medborgarskap genom äktenskap och antagande av makens medborgarskap kan återfå det genom skriftlig ansökan och med beslut från ansvarig minister, när äktenskapet upphör.

 

Åttonde punkten: Hur man återfår fråntaget medborgarskap:

Fråntaget medborgarskap återfås med dekret från presidentämbetet.

 

Nionde punkten: Undantag när det gäller beviljande av medborgarskap:

Sker enligt dekret som grundas på förslag från inrikesministern oberoende av de villkor som gäller för beviljande av medborgarskap, enligt följande:

1-     Till den som inlämnar ansökan om medborgarskap och har intyg om före detta medborgarskap i Syrien.

2-     Till den som gjort staten eller det arabiska folket strålande tjänster.

3-     Till den som enligt ansökan har sitt ursprung i ett arabland.

 

Källa: (Under tiden jag översatte texten stängdes sidan)

september 2, 2008

Reglerna för utfärdande av pass i Syrien

Sparat under: arabiska, översättningar — iranistik @ 10:20 f m

جوازات السفر


أولاً- الأوراق المطلوبة للحصول على جواز سفر أو تجديده:

1-     الهوية الشخصية أو إخراج قيد صادر عن السجل المدني ويحمل صورة الشخص صاحب القيد ممهوراً بخاتم مختار المحلة.
2-
صور شخصية ملونة عدد/2/ وجاهية ذات خلفية بيضاء أو فاتحة.
3-
موافقة الجهة الوظيفية للموظف أو تصريح غير موظف.
4-
موافقة شعبة التجنيد لمن هم من 17 حتى 50 لغير المعفون من الخدمة.
5-
إثبات مهنة لمن هم من سن 18 حتى 60.
6-
قيمة جواز السفر /1000/ ل. س إضافة إلى بدل تأمين العودة وطوابع الاستمارة.
7-
موافقة الولي للقصر وناقصي الأهلية.
 

 

ثانياًـ تبديل جواز السفر:

يمكن للمواطن تبديل جواز سفره بجواز سفر جديد عندما يرغب ذلك ولأسباب موجبة تقدرها إدارة الهجرة والجوازات.
 

ثالثاًـ بدل عن فاقد (ضائع):

1-     التقدم بطلب لإدارة الهجرة والجوازات أو فروعها بالمحافظات لإحالة الطلب لإجراء تحقيق بأقسام الشرطة وفروع الهجرة عن الفقدان.
2-
يمكن الحصول على الجواز بدلاً عن فاقد بعد دفع الغرامة المقررة/500/ل س وبرسم جديد وبمدة كاملة ويطلب منه نفس الأوراق المطلوبة للحصول على جواز سفر جديد.


رابعاًـ بدل عن تالف:
1- التقدم بطلب لاستبدال الجواز مرفقاً بالجواز التالف إلى فرع الهجرة في محافظته أو الفرع الذي أصدر الجواز.
2-
يمكن الحصول على جواز سفر جديد إذا تبين عدم وجود (شك، تلاعب، تزوير، في الجواز التالف أو إتلاف عن قصد) حيث تتخذ الإجراءات القانونية حيال ذلك.
3-
يحتاج إلى نفس الأوراق للجواز الجديد لأول مرة.

 

PASS

Första punkten: De dokument som krävs för att få ett pass eller få det förnyat:
1- Personligt ID eller registerutdrag utfärdat av Folkbokföringsregistret med personligt foto på personbevisets ägare stämplat med det lon lokala myndighetens stämpel.

2      – Personliga färgfoton /2/ st framifrån tagna foton med vit eller ljus bakgrund.

3-    Tillstånd från arbetsgivare för den som är anställd, eller intyg om arbetslöshet.

4-    Tillstånd från mönstringskontor för den som är mellan 17 och 50 år gammal och ej har frisedel.

5-    Yrkesbevis för den som är mellan 18 och 60 år gammal.

6-    Priset för ett pass är 1000 syriska lira utöver deposition för återvändandeförsäkran och formulärmärken.

7-    Målsmans tillåtelse för minderåriga och omyndiga

 

Andra punkten: Byte av pass

En medborgare kan byta ut sitt pass mot ett nytt när han/hon önskar, och av skäl som bedöms av pass- och migrationsmyndigheten.

Tredje punkten: Utfärdande av nytt istället för borttappat pass

 

1-    Att man vänder sig med sin ansökan till pass- och migrationsmyndigheten eller någon av dess länsavdelningar, som vidarebefordrar ansökan till polisavdelning och migrationsmyndighet för utredning  av förlusten.

2-    Man kan få ut ett nytt pass istället för ett borttappat efter att man betalat den fastställda straffavgiften 500 syriska lira med ny avgift och fullständig giltighetstid. Samma dokument krävs som för utfärdande av nytt pass.

 

Fjärde punkten – Utbyte av utslitet pass

1-    Man vänder sig med en ansökan om utbyte av pass tillsammans med det utslitna passet till migrationskontoret i länet eller till det kontor som utfärdat passet.

2-    Man kan få ett nytt pass om det är uppenbart att det utslitna passet inte innehåller fusk, förfalskats, eller gjorts utslitet med avsikt, vilket i så fall kommer att lagföras.

3-    Samma dokument krävs som för att få ut nytt pass.

 

 

augusti 24, 2008

Folkbokföring i Syrien

Sparat under: arabiska, översättningar — iranistik @ 10:38 f m


Kort genomgång om folkbokföringssystemet och dess historiska utveckling i Arabrepubliken Syrien

 

Folkbokföringssystemet i Arabrepubliken Syrien är en organisation med gamla anor, om man jämför med en del andra länders system. Den första folkräkningen går tillbaka till 1854, då en partiell räkning utfördes, vilken var begränsad till den manliga delen av befolkningen med syftet att mönstra dem till militärtjänst. Denna folkräkning följdes av ytterligare en som genomfördes 1884 och som omfattade alla invånare, såväl män som kvinnor.

 

Denna betraktas som den första verkliga milstolpen för folkbokföringen och resultaten av denna hamnade i speciella register som utgjorde folkbokföringsregistren. Denna folkräkning följdes av en annan år 1904 som fick ersätta resultaten i den förra, och resutlaten överfördes till speciella register som ersatta de förra.

 

Den fjortonde augusti 1914 antogs den ottomanska folkbokföringslagen. Denna lag indelade medborgarna i två kategorier: De bofasta och de nomadiserande. Under år 1922 genomfördes en allmän folkräkning i Syrien vars resultat registrerades i sorters register: det första de bofasta syriernas, och det andra de ”okända” (frånvarande) syriernas, medan utlänningar registrerades i ett speciellt register. Denna folkräkning anses ligga till grund för den folkbokföring som nu tillämpas i Syrien.

 

Den första september 1923 antogs i beslut nummer 176 den första syriska lagen om folkbokföring. Denna lag kallades Syriska Unionens Folkbokföringslag, och fortsatte att tillämpas tills ett nytt beslut, nr 3633 togs den 15 oktober 1931, vilket annullerade alla tidigare bestämmelser i detta avseende.

 

Den 2 april 1957 antogs lag nr 376 vilken är den lag som gäller för närvarande för folkbokföring i Syrien sedan den 1 januari 1958. Denna lag upphävde alla tidigare förordningar som stred mot den. I den praktiska tillämpningen av denna lag blev det uppenbart att det fanns luckor i den och att ett antal förändringar behövde genomföras i enlighet med rättsliga förordningar, men den fastställde en uppsättning regler och förfaranden vilka utgör grunden för det nuvarande folkbokföringssystemets rättsliga och administrativa ram. Vi nämner de viktigaste nedan:

 

دوائر حكومية > الداخلية

نبذة عن نظام التسجيل المدني
وتطوره التاريخي
 في الجمهورية العربية السورية

إن نظام التسجيل المدني في الجمهورية العربية السورية نظام عريق إذا ما قورن بأنظمة بعض الدول الأخرى وترجع أولى إحصائيات السكان لعام 1854 حيث جرى إحصاء جزئي اقتصر على الذكور فقط بهدف سوقهم للخدمة العسكرية، ثم تبعه إحصاء آخر جرى في عام 1884 شمل جميع السكان من ذكور وإناث

 ويعتبر الركيزة الأولى الفعلية للسجل المدني حيث أفرغت نتيجته في سجلات خاصة شكلت السجلات المدنية، ثم تلاه إحصاء آخر في عام 1904 حيث ألغى نتائج الإحصاء السابق وأفرغت نتيجته في سجلات خاصة حلت محل السجلات السابقة.

وفي الرابع عشر من آب 1914 صدر قانون النفوس العثماني الذي صنف المواطنين إلى فئتين هما: المقيمون والمسافرون. وخلال عام 1922 جرى إحصاء عام للسكان في سورية أفرغت نتيجته في نوعين من السجلات الأولى الخاصة للسوريين المقيمين والثانية للسوريين الغائبين، أما الأجانب فقد دونوا في سجل خاص، ويعتبر ذلك الإحصاء أساساً للسجل المدني المعمول به حالياً في سوريا.

وفي الأول من أيلول 1923 صدر أول قانون سوري للسجل المدني بالقرار رقم 176 سمي بقانون النفوس في الاتحاد السوري وبقي معمولاً به إذ أنه صدر قانون نفوس جديد بالقرار رقم 3633 تاريخ 15/10/1931 ألغى جميع الأحكام السابقة بهذا الصدد.

 وبتاريخ 2/4/1957 صدر القانون رقم 376 وهو القانون الحالي المعمول به في الأحوال المدنية في سوريا منذ 1/1/1958 وألغى جميع الأحكام السابقة المخالفةله، ومن خلال التطبيق العملي لهذا القانون تبين وجود ثغرات فيه استدعت إجراء عدة تعديلات له بموجب مراسيم تشريعية، إلا أنه أرسى جملة من القواعد والإجراءات التي تشكل أساساً للإطار القانوني والإداري لنظام التسجيل المدني بوضعه الراهن، نورد أهمها فيما يلي:

augusti 18, 2008

Översättning av uzbekisk artikel om Ryssland Georgien

Sparat under: uzbekiska, översättningar — iranistik @ 11:31 e m

Россия ўз қўшинларини Грузия ҳудудидан чиқара бошлади
Бу ҳақда Россия бош штаби раҳбари ўринбосари Анатолий Ноговицин эълон қилди.

Бироқ Грузия Ички ишлар вазирлиги матбуот котиби Шота Утиашвили Россия қўшинлари ҳануз Грузия ҳудудида қолаётганини маълум қилмоқда.

Курск шаҳрида чиқиш қилган Россия президенти Дмитрий Медведев эса ўз мамлакатига қилинган ҳар қандай хуруж жавобсиз қолмаслиги тўғрисида огоҳлантирди.

“Агар кимлардир жазоланмасдан бизнинг фуқароларимиз, аскарларимиз ёки тинчликпарвар кучларимизни ўлдириш мумкин, деб ҳисоблаётган бўлса, биз ҳеч қачон бунга йўл қўймаймиз. Кимда-ким бундай қилишга уринса, шунга яраша муносиб жавоб қайтарамиз. Бизда бунинг учун барча манбаалар, жумладан, иқтисодий, сиёсий ва ҳарбий салоҳиятимиз етарлича. Агарда кимлардир шу пайтгача шундай ўйларга борган бўлса, бундан ҳозироқ воз кечиши лозим”,- деди Дмитрий Медведев.

Ryssland har börjat dra tillbaka sina trupper över Georgiens gräns
Detta enligt uppgift från den ryska chefsstabens befälhavares talesman Anatolij Nogovitsin. Men det georgiska inrikesministeriets pressekreterare Sjota Utiashviliy uppger att ryska trupper fortfarande dröjer sig kvar innanför Georgiens gränser.

Under ett framträdande i staden Kursk varnade den ryske presidenten Demitrij Medvedev att ingen som helst aggression mot hans land kommer att lämnas obesvarad.

”Om någon räknar med att kunna döda våra medborgare, soldater, eller fredsbevarande styrkor ostraffat, kommer vi aldrig att tillåta detta. Vem som än försöker något sådant kommer vi att reagera mot på lämpligt sätt. Vi kommer att använda oss av alla medel som står i vår makt, ekonomiska, politiska och militära. Vem som än har tänkt i andra banor hittills kommer hädanefter att tvingas tänka om” – sa Dimitrij Medvedev.

Glosor:
ўринбосар             = ställföreträdare, representant, vice-
Бироқ                    = dock, ännu, forfarande, emellertid
ҳар қандай хуруж = varje form av aggression/angrepp
Кимда-ким            = vemhelst, vem det än vara må
яраша                    = passande, lämplig
урин-                    = försöka, sträva
шу пайтгача          = hitintills

juli 21, 2008

Konstitutionsdomstolen samlas i morgon

Sparat under: turkietturkiska, översättningar — Etiketter: — iranistik @ 9:58 e m

Anayasa Mahkemesi yarın tarih için toplanacak

A.A

21 Temmuz 2008

Anayasa Mahkemesi heyeti, yarın yapacağı gündem toplantısının ardından AK Parti hakkında açılan kapatma davası için gün belirleyecek.

Yüksek Mahkeme heyeti, yarın saat 13.30′da toplanarak, bazı kanunların iptali ve yürürlüklerinin durdurulması istemiyle açılan 10 davada ilk ve esas incelemesini yapacak.

Raportör Osman Can’ın raporunu inceleyen Heyet, bu toplantının ardından Ak Parti hakkında açılan kapatma davasıyla ilgili bir gün belirleyecek.

Üyeler, belirlenen günde bir araya gelerek kapatma istemini esastan görüşmeye başlayacak.

Ak Parti hakkındaki kapatma davasını, 11 kişiden oluşan Anayasa Mahkemesi Heyeti karara bağlayacak. Asıl üyelerden herhangi birinin bulunmaması veya emekliye ayrılması durumunda 4 yedek üyeden en kıdemlileri heyete katılacak.

 Anayasa’ya göre bir siyasi partinin kapatılmasına karar verilebilmesi için nitelikli çoğunluğun oyu aranacak. Buna göre, kapatma kararı için Anayasa Mahkemesinin 11 asıl üyesinin en az 7’sinin oyu gerekecek.

 Anayasa Mahkemesi Raportörü Osman Can, Yüksek Mahkeme’ye sunduğu raporunda, Ak Parti‘nin kapatılması istemiyle açılan davanın reddine karar verilmesi gerektiği görüşünü savunmuştu.

Konstitutionsdomstolen samlas i morgon

A.A

21 juli 2008

Konstitutionsdomstolens rådsförsamling ska efter det möte som står på dagordningen imorgon besluta om dag för ett mål som gäller nedläggning av AK-partiet.

Högsta domstolsrådet kommer att samlas i morgon klockan 13.30, för att göra en första grundläggande undersökning av 10 stämningar med krav på att vissa lagar upphävs och att deras giltighet stoppas.

Rådet som undersöker Reportern Osman Cans rapport, ska efter detta möte utse en dag för det mål som gäller nedläggning av Ak-partiet.

Medlemmarna ska på den utsedda dagen sammanträda och påbörja en grundlig diskussion angående kravet på nedläggning.

Målet som gäller nedläggning av Ak-partiet ska avgöras av konstitutionsdomstolens rådsförsamling, vilken består av 11 personer. Om någon av de ordinarie ledamöterna inte infinner sig eller pensioneras, kommer de äldsta av 4 suppleanter ansluta sig till rådsförsamlingen.

Enligt konstitutionen krävs en kvalificerad majoritet av ledamöternas röster för att ett politiskt parti ska kunna stoppas. Alltså krävs åtminstone 7 av de 11 ordinarie medlemmarna i konstitutionsdomstolens röster för att beslutet om nedläggning ska gå igenom.

I den rapport Konstitutionsdomstolens reporter Osman Can har inlämnat försvaras diskussionen om nödvändigheten av ett avslag för stämningen mot Ak-partiet.

Källa: http://www.hurriyet.com.tr/gundem/9481540.asp?gid=233&sz=61157

maj 9, 2008

Analys av situationen i Azerbajdzjan inför valet

Sparat under: azeri, översättningar — iranistik @ 12:49 e m

The translator does not necessarily share the views presented in this article.
Tərcüməçi və sayt adminləri aşağıdakı məqaləyə görə heç bir məsuliyyət daşımır.

Torsdag, 10:e april 2008

Oppositionen klandrar folket och folket oppositionen

Hüseynbala Salimov, oberoende analytiker

Att göra en prognos över folkets aktivitet i samhälle och politik, och över dess deltagande i sociopolitiska processer är ingen lätt sak. Ibland visar sig aktivismen inte på det sätt man kunde förvänta sig, och ibland är det tvärtom- och så sätter en vanlig händelse folket i rörelse, och ökar dess engagemang. Ur detta perspektiv är den azerbajdzjanska befolkningens belägenhet inför valet en svårbegriplig situation. Det förefaller som om människor har glömt att man genom valet kan ändra styre. Den sociala dynamiken vittnar om en kaotisk rörelse. Det går inte att förutsäga hur befolkningen tänker eller hur den kommer att agera.

Det är inte bara banden mellan de olika sociala och politiska institutionerna som försvagats, gemenskapen mellan människorna själva har blivit svagare. Numera är den genomsnittlige medborgaren i statistiken oftare en arbetare eller en konsument. Väljarens psykologi märks inte. Diverse antaganden om orsakerna till detta förs på tal. De betraktare som står regeringen nära knyter detta till strömmen av oljedollar. De senaste sociala problemen har om än bara delvis minskat och det förefaller som om minskningen av problemen försvagar folks intresse för politik. Det är naturligt att de regeringen närstående betraktarna är nöjda med detta. Och sanningen är den att oljedollarna har förbättrat ett litet skikts sociala situation medan situationen för den stora majoriteten fortsätter att vara svår.

Så varför visar då inte människor intresse för politik? Varför visar de inte någon politisk aktivitet nu inför det stundande valet? Det fanns tider då tusentals medborgare samlades till politiska möten. Nu samlas i bästa fall några hundratals personer till politiska aktioner. Dessutom var den senaste gången det inträffade i början på förra året, vid tiden för prisökningarna. Det går att föra fram många versioner om orsaken. Enligt de experters åsikt som står oppositionen nära tror folk att varken situationen eller regeringen kan förändras på demokratisk väg, och just därför visar de inget intresse för demokratiska processer och procedurer.

Partiet ”Ett Nytt Azerbajdzjan”, vilket kom till makten 1993 har en repressiv karaktär – först försvagade man den politiska oppositionen, och den blev nästan helt utmanövrerad. Nu är det pressens tur.

 Och i valen år 2000, 2003 och 2005 visade folket verkligen stort engagemang. Men av detta blev det inget resultat. Folk som letts bakom ljuset av både regeringen och oppositionen greps av en social misströstan. Dock bör det också sägas att den plattform som krävs för att visa politiskt engagemang inte ges människor. Därför går det heller inte att fastslå vad eller vem folk mest har tappat tron på. Är det själva demokratin eller oppositionens ledare som tappat i förtroende? Tyvärr går det inte att ge något entydigt svar på den frågan. Oppositionen klagar på samhället, och samhället förebrår oppositionen.

Det måste finnas en väl fungerande ömsesidig relation mellan befolkningen och oppositionen.Men nu säger oppositionen att om folket inte kommer i rörelse kommer vi inte att uppnå någon som helst förändring. Folket å sin sida ser på oppositionen som ett ”verket för klagomål på samhälle och politik” och tror att man kan man kan formulera protester t o m mot det faktum att oppositionen inte har folkets stöd. I slutändan är båda parter förlorare, och regeringen, vilken besitter de starka organisatoriska resurserna, kan som alltid bevara sina positioner.Om denna misströstan bara berodde på oppositionen, kunde detta i ett demokratiskt samhälle snart få sin lösning, och en ny opposition kunde bildas. Men problemet är att Azerbajdzjan inte är något demokratiskt samhälle.

Att de politiska partier som formats i början stannar kvar och att de nya försvinner från scenen är ett faktum som inte går att förneka. Partiet ”Ett Nytt Azerbajdzjan”, vilket kom till makten 1993 har en repressiv karaktär – först försvagade man den politiska oppositionen, och den blev nästan helt utmanövrerad. Nu är det pressens tur. Trots att valkampanjernas period ännu inte börjat är de regeringen närstående TV-kanalerna redan igång med sin svartmålningskampanj mot oppositionen och den oberoende pressen. Med sådana förutsättningar kan man säga att det är en svår sak för en ny politisk kraft att komma fram. Och tyvärr är folkets inblandning i dessa processer helt obefintlig. Den genomsnittlige medborgaren är blott en åhörare och åskådare, det enda han kan ägna sig åt är att bevittna processerna.”Ta er an politiken, annars kommer politiken att ta sig an er” hör och läser man demokratins teoretiker säga. De som nu inte engagerar sig i politiken tror felaktigt att de inte påverkas av politiken. Är det så? Naturligtvis inte. Politiken letar sig in i varje situation i människors liv, och om den inte används kommer den frihet som inte bevaras att gradvis gå förlorad. Då kan man vara beklaga sig när man påminns om med vilken möda dessa friheter vanns.

Siyasət – Kontekst – Panorama – Seçki 2008

Cümə axşamı, 10 aprel 2008

Müxalifət cəmiyyəti, cəmiyyət isə müxalifəti qınayır

Hüseynbala Səlimov, müstəqil şərhçi

Cəmiyyətin ictimai-siyasi fəallığını, sosial-siyasi proseslərdə iştirakını proqnozlaşdırmaq o qədər də asan məsələ deyil. Bəzən fəallıq güman edilən hallarda bu, təzahür etdirilmir, bəzən də əksinə olur – bir də görürsən ki, adi bir hadisə cəmiyyəti hərəkətə gətirir, onun fəallığını artırır. Bu baxımdan seçki ərəfəsində Azərbaycan cəmiyyətinin durumu çətin anlaşılan vəziyyətdədir. İnsanlar sanki seçkini, hakimiyyətin seçki ilə dəyişə bilməsini unudublar. Sosial dinamika xaotik hərəkəti andırır. Cəmiyyətin nə düşündüyünü, necə hərəkət edəcəyini müəyyənləşdirmək olmur. Təkcə ayrı-ayrı sosial-siyasi institutlar arasında rabitə zəifləməyib, insanların özləri arasındakı ünsiyyət də azalıb.

İndi orta statistik vətəndaş daha çox işçi və istehlakçıdır. Seçici psixologiyası duyulmur. Bunun səbəbləri ilə bağlı müxtəlif ehtimallar söylənir. Hakimiyyətə yaxın müşahidəçilər bunu neft dollarlarının axını ilə bağlayırlar. Sonuncu sosial problemləri qismən də olsa azaldıb və belə güman edilir ki, problemlərin azalması insanların siyasətə marağını zəiflədir. Təbii ki, bu, hakimiyyətə yaxın müşahidəçilərin qənaətidir. Həqiqət isə budur ki, neft dollarları ancaq kiçik bir təbəqənin sosial vəziyyətini yaxşılaşdırıb. Böyük əksəriyyətin vəziyyəti isə ağır olaraq qalır. Bəs onda insanlar niyə görə siyasətə maraq göstərmir, seçki ərəfəsində siyasi fəallıq nümayiş etdirmirlər?

Minlərlə vətəndaşın mitinqlərə toplaşdığı vaxtlar da olurdu. İndi ən yaxşı halda siyasi aksiyalara yüzlərlə adam toplaşır. Üstəlik bu da sonuncu dəfə ötən ilin əvvəlində, qiymət artımı vaxtı olmuşdu. Səbəb kimi çox versiyalar irəli sürmək olar. Müxalifətə yaxın ekspertlərin fikrincə insanlar vəziyyətin, eləcə də hakimiyyətin demokratik yolla dəyişə bilməsinə inanmırlar, elə bu səbəbdən də demokratik proseslərə və prosedurlara maraq göstərmirlər.

1993-cü ildə hakimiyyətə gələn Yeni Azərbaycan Partiyasının təzyiqi sistemli xarakter daşıyır-əvvəlcə siyasi müxalifət zəiflədildi və demək olar ki, sıradan çıxarıldı. İndi növbə mətbuatındır.

 Həqiqətən də 2000-ci, 2003-cü və 2005-ci illərdə insanlar seçkilərdə çox fəallıq göstərdilər. Amma bunun nəticəsi olmadı. Həm hakimiyyət, həm də müxalifət tərəfindən aldadılan insanları sosial məyusluq bürüdü. Amma onu da qeyd etmək lazımdır ki, siyasi fəallıq göstərmək üçün insanlara zəruri səhnə də verilmir. Ona görə də müəyyən etmək olmur ki, insanlar daha çox nəyə və kimə inamlarını itiriblər. Gözdən düşən demokratiyanın özüdür, yoxsa müxalifət liderləri? Təəssüf ki, bu suala birmənalı cavab vermək olmur. Müxalifət cəmiyyətdən gileylənir, cəmiyyət isə müxalifəti qınayır.

Yaxşı halda cəmiyyətlə müxalifət arasında əlaqə və əks əlaqə olmalıdır.

İndi isə müxalifət deyir ki, cəmiyyət hərəkətə gəlməsə hər hansı dəyişikliyə nail olmaq mümkün deyil. Cəmiyyət də öz növbəsində müxalifətə sosial-siyasi etirazlar idarəsi kimi baxır və belə güman edir ki, müxalifət hətta cəmiyyətin dəstəyi olmadan da etirazlar təşkil etməlidir. Son nəticədə hər iki tərəf uduzur və həmişə olduğu kimi güclü inzibati resurslara malik olan hakimiyyət öz mövqelərini saxlaya bilir. Əgər məyusluq təkcə müxalifətlə bağlı olsaydı, demokratik cəmiyyətdə bu, tez bir zamanda öz həllini tapar və yeni müxalifət formalaşardı. Problem ondadır k, Azərbaycanda demokratik cəmiyyət yoxdur.

Ölkədə faktiki olaraq əvvəllər formalaşan və yaranan siyasi partiyalar qalıb və yenilərinin meydana çıxmasından heç danışmaq olmur. 1993-cü ildə hakimiyyətə gələn Yeni Azərbaycan Partiyasının təzyiqi sistemli xarakter daşıyır-əvvəlcə siyasi müxalifət zəiflədildi və demək olar ki, sıradan çıxarıldı. İndi növbə mətbuatındır. Hələ seçkinin təbliğat mərhələsinin başlanmamasına baxmayaraq artıq hakimiyyətə yaxın telekanallar müxalifətə və müstəqil mətbuata qarşı qara təbliğat kampaniyası aparır. Belə fonda yeni siyasi qüvvənin səhnəyə çıxması demək olar ki, müşkül məsələdir. Təəssüf ki, cəmiyyətin də bu proseslərə müdaxiləsi yox dərəcəsindədir. Orta statistik vətəndaş sadəcə dinləyici və tamaşaçıdır, o, prosesləri sadəcə seyr etməklə məşğuldur. Demokratiya nəzəriyyəçiləri yazır və deyirdilər ki, siyasətlə məşğul olun, əks təqdirdə siyasət sizinlə məşğul olacaq. İndi siyasətlə məşğul olmayan insanlar səhv olaraq belə güman edirlər ki, siyasətin təsirindən kənardadırlar. Amma belədirmi? Təbii ki, yox. Siyasət bütün hallarda insanların həyatına sirayət edir və istifadə olunmayan, qorunmayan azadlıq tədricən itirilir. Bu azadlıqların hansı çətinliklə qazanıldığını yada salanda isə təəssüflənməkdən başqa çarə qalmır

Källa: http://www.azadliq.org/Article/2008/04/10/20080410140755647.html

Lyssna på radioprogrammet: http://realaudio.rferl.org/mp3/ch15/2008/04/10/20080410-150000-AZ-program.mp3

qınamaq  förebrå, skylla, klandra, skälla ut
təzahür etdirilmir uppenbaras inte, uppdagas ej, visar sig ej, blir inte synligt
seçki ərəfəsində inför valet, på tröskeln till valet
andırmaq vittna om. tyda på, påminna om
hakimiyyət styre, regim, auktoritet, makten, regeringen
duyulmaq kännas, bli medveten, märkas
Üstəlik förutom, utöver, dessutom, tillråga på detta
cəmiyyət befolkningen, folket, samhället

april 12, 2008

Inflationen ökar i Irans ekonomi

Sparat under: Iran, persiska, översättningar — Etiketter:, , , , , , — iranistik @ 2:40 e m

…vilket i och för sig inte är unikt på något sätt. Det gör den lite varstans just nu. Inflationen i den svenska ekonomin är förnärvarande den högsta på 15 år.  (2% inflation är målet för den svenska ekonomin, vilket inte kommer att uppnås i år). Häromdagen hörde jag att Zimbabwe har 100.000% inflation! Då kan vi börja snacka. 

Översättningen av den här artikeln är bara påbörjad men jag tyckte det var lika bra att publicera den medan den är färsk (10 april, 2008)…

 Under året som gick (1386) nådde inflationen gränsen 18,4%,  vilket föranledde regeringens ekonomiska ministrar att meddela statliga åtgärder som ska tygla inflationen. Ekonomiska experter  passade på att utifrån sina synvinklar dryfta lämpliga strategier medan man analyserade orsakerna till inflationsökningen under året  1386. 

Under året som gick (1386) nådde inflationen gränsen  18,4%,  vilket föranledde regeringens ekonomiska ministrar att meddela statliga åtgärder som ska tygla inflationen. Ekonomiska experter  passade på att utifrån sina synvinklar dryfta lämpliga strategier medan man analyserade orsakerna till inflationsökningen under året  1386. Enligt vad Mehr rapporterar gick inflationstakten trots regeringens omfattande ansträngningar för att dämpa inflationen och ruschen mot likvida medel,  in i en uppåtgående trend under 1386 och nådde sin högsta nivå på flera år, vilket fick chefen för centralbanken att uttrycka sin oro för den växande inflationen och utlysa tyglandet av inflationen som en av regeringens allvarligaste utmaningar. Det som presenterats som den viktigaste av Centralbankens  åtgärder  under det gångna året var enligt Tahmasb Mazaheri att man hindrat bankerna att utnyttja  centralbankens reserver, samt att hindra tillflödet  av likvida medel till landets ekonomi. Trots detta har inflationen fortsatt att stiga och har förvandlats till det största problemet för vanligt folk just nu. Ekonomiska experter har nämnt bl a likvidisering, upprepade uttag från valutareserven, kaotiskt handhavande av  ekonomi och egendom och ökning av löpande utgifter, som de största orsakerna till den växande inflationen och föreslår samtidigt åtgärder som åtstramningspolitik och  krympande av den offentliga sektorn.

Finansministern kallade även dämpandet av inflationen en av de viktigaste prioriteringarna i regeringens arbete under året 87. Han sa:”Trots stora ansträngningar när det gäller dämpandet av inflationstakten, har regeringen inte nått sina mål, och förra året var inflationen mellan fyra och fem procent högre än året dessförinnan.”

Källa: aftab.ir 

 

mars 19, 2008

Översättning av text om topografi tillägnad min gode vän, topografen Pooya

Sparat under: azeri, översättningar — iranistik @ 6:10 f m

AZƏRBAYCAN RESPUBLİKASI DÖVLƏT TORPAQ VƏ XƏRİTƏÇƏKMƏ KOMİTƏSİ 

Komitə ona həvalə olunmuş vəzifələrə uyğun olaraq aşağıdakı funksiyaları həyata keçirir:
[...]
Azərbaycan Respublikası ərazisində baş verən dəyişikliklərə uyğun olaraq topoqrafik, inzibati, coğrafi və məlumat xəritələrində olan bütün dəyişiklikləri yeni nəşr olunan xəritələrdə əks etdirilməsini təmin edir;
Azərbaycan Respublikasının inzibati ərazi bölgüsünə uyğun olaraq rayon, şəhər, şəhər tipli qəsəbələr və digər yaşayış məntəqələrinin və bələdiyyələrin sərhədlərini naturada müəyyən edir və xəritələşdirilməsini həyata keçirir;
Vahid koordinat və hündürlük sistemində obyekt və sənaye komplekslərinin, şəhər və başqa yaşayış məntəqələrinin ərazisinin 1:2000 və daha böyük, tikilməmiş (açıq) ərazilərdə isə 1:5000 və daha kiçik miqyaslı topoqrafik xəritələrinin təzələnməsini və çoxməqsədli topoqrafik planlamasımı həyata keçirir;
[...]
 

baku

REPUBLIKEN AZERBADZJANS STATLIGA KOMMITTÉ FÖR MARK OCH KARTRITNING  

Kommittén fyller följande funktioner  i enlighet med de uppgifter som tilldelats den:
[...]
Den ansvarar för att alla förändringar som inträffar inom Republiken Azerbadzjans territorium med avseende på topografi, systematisering, geografi och information i kartor återges i nyutgivna kartor.
Den utför bestämning på plats och kartläggning av sådant som har att göra med den systematiska indelningen av republiken Azerbadzjans territorium med avseende på regioners, städers, småstäders, och annan bostadsbebyggelses och kommuners gränser
Den utför topografisk planläggning för diverse ändamål samt uppdatering av topografiska kartor med enhetligt koordinat- och höjdsystem i skala 1:2000 och större över territorium med objekt- och industrikomplex, städer och annan bostadsbebyggelse, och i skala 1:5000 och mindre, över obebyggt (öppet) territorium.
[...]

Källa: DTXK

februari 8, 2008

Översättning av juridisk text från persiska

Sparat under: persiska, översättningar — iranistik @ 3:51 e m
Översättning: Linus Olsson 

Psykisk störning enligt Irans strafflagstiftning

 Dr Mohammad Ja’far Habibzade Lektor (associate professor) vid Tarbiat-Modaresuniversitetet,  Anvar Ahmadi, juridikstuderande i högre frågor om brott och straffrätt vid Tarbiat-Modaresuniversitetet,

Sammanfattning:
En brottslings psykiska sjukdom hör till de viktiga spörsmålen i straffrätten när det gäller ansvar för begångna brott. Om sådant tillstånd inträffat under det att brottet begåtts så är det en av de faktorer som räknas som befriande från straffansvar, och som följaktligen avvänder straff. Psykisk störning som inträffar efter att brottet begåtts befriar inte från straffansvar, och avvänder således inte straff; men om den är ett faktum innan slutgiltig dom faller så skjuts straffet upp tills förbrytaren tillfrisknat. Verkställandet av straff (med undantag för ekonomiska påföljder och indragande av rättigheter) på brottslingar som drabbats av psykisk sjukdom efter utdömande av slutgiltig dom eller under verkställande av straff strider mot syftena med straffen; Således skall lagstiftande och dömande instanser vidtaga åtgärder för att förhindra att straff verkställs på sådana skyldiga, såsom skyldiga som under det att brottet begåtts varit drabbade av sinnesförvirring, och utdöma förebyggande åtgärder (säkerhetsåtgärder) med hänsyn till dessa brottslingars beskaffenhet och egenskaper i de fall dessa skyldiga lider av konstaterad farlig psykisk störning.

 

جنون ازديدگاه حقوق كيفري ايران

دکتر محمد جعفر حبیب زاده_دانشيار دانشگاه تربيت مدرس انور احمدي
دانشجوي كارشناسي ارشد حقوق جزا و جرم شناسي دانشگاه تربیت مدرس

چكيده
جنون بزه‌كار، يكي از موضوع هاي مهم حقوق كيفري در قلمرو مسؤوليت كيفري است. اين حالت در صورتي كه درحين ارتكاب جرم حادث شده باشد از جمله عوامل رافع مسؤوليت كيفري محسوب شده، در نتيجه مجازات را منتفي مي كند. جنون حادث پس از ارتكاب جرم‏ رافع مسؤوليت كيفري نبوده، در نتيجه مسقط كيفر نيست؛ ولي اگر قبل از صدور حكم قطعي باشد،موجب توقف تعقيب مرتكب تا زمان افاقه مي شود. اجراي كيفر (به استثناي كيفرهاي مالي و سالب حق) ‌بر بزه‌كاراني كه پس از صدور حكم قطعي و در حين اجراي مجازات به جنون مبتلا شده اند بااهداف كيفرها در تعارض است؛ بنابراين مراجع قانون‌گذاري و قضايي بايد به سوي منع اجراي تدابير سركوب‌گرانه (كيفرها) بر چنين مجرماني- مانند مجرماني كه در حين ارتكاب جرم به جنون مبتلا شده اند- گام بردارند و تدابير پيش‌گيرانه (اقدامات تاميني) را با توجه به طبع و ويژگي‌هاي آن‌ها در مورد مطلق مجرمان مجنون خطرناك مورد حكم قرار دهند.

Källa: http://dadrasi.blogfa.com/post-363.aspx

 

januari 17, 2008

Nyhetsartikel översatt från azerbadzjanska

Sparat under: azeri, översättningar — iranistik @ 8:54 e m
Översättning: Linus Olsson 

Ny vapengömma tillhörande radikala wahabister upptäckt i Azerbadzjan
12.11.07 18:31
En hemlig vapengömma där några medlemmar i en radikal grupp wahabister förvarat vapen har nyligen upptäckts av några av Azerbadzjans nationella säkerhetsministeriums medarbetare. I ett skogsområde i regionen Ismayili (18 mil nordväst om huvudstaden) upptäcktes den elfte november ytterligare en hemlig vapengömma. Detta enligt uppgifter från Azerbadzjans säkerhetsministeriums presstalesman.
På förvaringsplatsen hittades och beslagtogs en automatkarbin av typen AKM, tolv fulla magasin, elva handgranater, elva tändhattar och annan militär utrustning. Enligt de uppgifter som säkerhetsministeriets presstalesman kom med under lördagen står Kamran Asadov, född 1979 i Baku, och löjtnant i Azerbadzjans väpnade styrkor åtalad för flera grova brott. Han har avvikit från sitt förband i Khanlar-regionen och tagit med sig fyra automatvapen, en kulspruta, tjugo handgranater och ett stort antal patroner på rymmen. Gruppens medlemmar har tagit med sig en del av de stulna vapnen till Ismaili regionen och gömt dem där och sedan kommit till Baku.
Det var sedan säkerhetsministeriets medarbetare fick uppgifter om att gruppen planerade terroraktioner mot några ambassader i Azerbadzjan som man vidtog särskilda åtgärder mot den. Resultatet av detta blev att några av gruppens medlemmar greps den 27 oktober i ett hus i staden Mashtagha och fängslades, samt att en av gruppens medlemmar som gjorde motstånd eliminerades.
Under husrannsakan som utfördes upptäcktes en del av krigsmaterielen som tidigare stulits från det militära förbandet och konfiskerades. Dessutom togs ytterligare en del militär utrustning i beslag som gömts av konspiratörerna i Ismaili regionen. Spaningen fortsatte – och under operationens gång arresterades andra av den kriminella gruppens medlemmar – Vüqar Aliev, född 1983 och bosatt i staden Xirdalan, och Elshen Mammadov, född 1984 och bosatt i Baku. Dessa uppger i sina erkännanden att gruppen att de haft för avsikt att utföra terroraktioner mot en rad utländska beskickningar, däribland USA:s ambassad. Det var för detta syfte man tillskansat sig vapnen. Azerbadzjans säkerhetsministerium intensifierade sin spaningsaktion för att oskadliggöra den farliga gruppen och den 9:e november oskadliggjorde man Asadov och Jabbarov i deras gömställe i skogsområdet i Ismaili-regioinen så snabbt och skickligt att dessa inte hade en chans att göra motstånd. Asadov och Cabbarov greps med två automatkarbiner av typen AKM, fyra magasin och 120 patroner. Under de inledande förhören har Assadov och Jabbarov tillkännagett att även Bakhtiyar Orujov har deltagit i inbrottet mot Lukoil. De har också bekräftat att gruppen förberett en terroraktion mot USA:s ambassad i Azerbadzjan.

vapengömma

Azərbaycanda radikal vəhabilərin silah saxladıqları yeni gizli yer aşkar olunub
12.11.07 18:31

Azərbaycanda bir neçə üzvünün bu yaxınlarda, ölkənin Milli Təhlükəsizlik Nazirliyinin (MTN) əməkdaşları tərəfindən saxlandığı Vəhabi radikal qrupunun silahlarının saxlandığı gizli yer aşkar olunub. Noyabrın 11-də İsmayıllı rayonu (paytaxdan 180 km şimal-qərbdə) ərazisindəki meşəklikdə digər gizli saxlanc yeri aşkar olunub.bazar ertəsi Azərbaycan MTN-in mətbuat xidmətindən verilən məlumatda belə deyilir.

Saxlanc yerində 1 «AKM» tipli avtomat, 12 dolu avtomat darağı, 11 əl qumbarası, 11 alışdırıcı və digər hərbi ləvazimat aşkar olunaraq götürülüb. Şənbə günü MTN-nin mətbuat xidmətindən verilən məlumatda bildirilir ki, bir sıra ağır cinayət törətməkdə ittiham edilən Kamran Əsədov 1979-cu ildə Bakı şəhərində anadan olmuşdur, Azərbaycan Silahlı Qüvvələrinin leytenantıdır. O, özü ilə 4 avtomat silah, 1 pulemyot, 20 əl qumbarası, xeyli patron götürüb, Xanlar rayonunda dislokasiya olunan hərbi hissədən qaçmışdı. Dəstənin üzvləri oğurlanmış silahın bir hissəsini İsmayıllı rayonunda gizlədərək, Bakıya gəliblər. Dəstənin Azərbaycandakı bəzi səfirliklərə qarşı terror əməlləri törətmək niyyəti olması barədə xəbər gələn kimi, MTN-nin əməkdaşları onların qarşısını almaqdan ötrü xüsusi əməliyyat keçiriblər. Nəticədə, oktyabrın 27-də Maştağa qəsəbəsindəki evlərdən birində dəstənin bir neçə üzvü tutulub saxlanılmış, müqavimət göstərən dəstə üzvü ləğv edilmişdi. Evdə aparılan axtarışın gedişində əvvəllər hərbi hissədən oğurlanan döyüş sursatının bir qismi aşkar olunub müsadirə edilmişdi. Bundan başqa, bədniyyətlərin İsmayıllı rayonu ərazisində gizlətdikləri digər sursat da götürülmüşdü. Davam etdirilən axtarış – əməliyyatlarının gedişində cinayətkar dəstənin başqa üzvləri – Xırdalan şəhərinin sakini, 1983-cü il təvəllüdlü Vüqar Əliyev və Bakı şəhərinin sakini, 1984-cü il təvəllüdlü Elşən Məmmədov saxlanılmışlar. Onlar öz ifadələrində bildirmişlər ki, dəstə bir sıra xarici ölkə, o cümlədən, ABŞ səfirliyinə qarşı terror əməli törətmək niyyətində idi. Silah da məhz bu məqsədlə əldə edilmişdi. Təhlükəli silahlı dəstəni zərərsizləşdirməkdən ötrü Azərbaysan MTN-nin əməkdaşları axtarış-əməliyyat tədbirlərini gücləndirdilər və noyabrın 9-da İsmayıllı rayonu ərazisindəki meşədə gizlənən Əsədovu və Cabbarovu elə sürətli və bacarıqlı hərəkətlərlə zərərsizləşdirdilər ki, onlar müqavimət göstərməyə macal tapmadılar. Saxlanılan Əsədovdan və Cabbarovdan «AKM» tipli 2 avtomat silah, 4 patron darağı və 120 patron ələ keçirilib. İlkin dindirmə zamanı Əsədov və Cabbarov bildiriblər ki, «Lukoyl»un qarətində Bəxtiyar Orucov da iştirak etmişdir. Onlar, həmçinin, təsdiqləyiblər ki, dəstə ABŞ-ın Azərbaycandakı səfirliyinə qarşı terror əməli hazırlayırdı.

Källa: http://news.trendaz.com/index.shtml?show=news&newsid=1074740&lang=AZ

Nyhetsnotis översatt från uzbekiska

Sparat under: uzbekiska, översättningar — iranistik @ 9:57 f m

Översättning: Linus Olsson 

Forumet Civilisationernas Allians har inlett sitt arbete i Madrid

Denna allians bildades 2005 på FN:s initiativ, och ett av dess grundläggande mål är att få till stånd en ökad dialog västländer och islamiska länder emellan. I forumet deltar FN:s generalsekreterare Ban Kee Moon samt en rad kända politiska ledare. 

Мадридда “Цивилизациялар альянси” форуми иш бошлади

Бу альянс БМТ шафеълигида 2005 йилда ташкил этилган бўлиб, унинг асосий мақсадларидан бири Ғарб ва исломий давлатлар ўртасидаги мулоқотни янада жадаллаштиришга қаратилган. Мазкур форумда БМТ бош котиби Пан Ги Мун ва бир қатор таниқли арбоблар иштирок этмоқда.

 Källa: http://www.ozodlik.org/news/uz/archives/2008/01/20080115.asp#705774 

Nyhetsnotis översatt från uzbekiska

Sparat under: uzbekiska, översättningar — iranistik @ 12:10 f m
Översättning: Linus Olsson 

Två misstänkta arresterade för hotellattentat

Den afghanska säkerhetstjänsten uppger att man arresterat två misstänkta för inblandning i terrorattentatet mot ett hotell i Kabul.
Enligt vad inrikesdepartementet uppger omkom sju personer i attentatet som genomfördes mot hotell “Serena” på måndagen. Av dessa är tre personer utländska medborgare.
Vid tiden då attacken genomfördes ska Norges utrikesminister samt flera australiensiska ambassadtjänstemän ha befunnit sig på platsen, men ingen av dem har kommit till skada.
Talibanerna har tagit på sig ansvaret för att ha genomfört attacken mot hotellet.

Икки гумонланувчи ҳибсга олинди

Афғонистон хавфсизлик хизмати Кобулдаги меҳмонхонага уюштирилган ҳужумга алоқадорликда гумон қилинган икки шахс ҳибсга олинганини билдирди.
Мамлакат Ички ишлар вазирлигининг маълум қилишича, душанба куни “Серена” меҳмонхонасига уюштирилган ҳужумда етти киши ҳалок бўлган. Улардан уч нафари хорижлик фуқародир
Маълум бўлишича, ҳужум уюштирилган пайтда Норвегия ташқи ишлар вазири ва Австралия элчихонаси ходимлари меҳмонхонада бўлган. Бироқ уларга тан жароҳати етмаган.
“Толибон” ҳаракати меҳмонхонага уюштирилган ҳужум учун масъулиятни ўз зиммасига олди.

Källa: http://www.ozodlik.org/news/uz/archives/2008/01/20080115.asp#705774 

januari 15, 2008

Nyhetsartikel översatt från tadzjikiska

Sparat under: tadzjikiska, översättningar — iranistik @ 11:23 f m

Översättning: Linus Olsson

Kylan och Skolan 
14.01.2008
Sayof Mizrob

Till följd av den stränga kylan i Tadzjikistan har en del av de kommunala skolorna i huvudstaden Dushanbe förlängt vinterferierna.

Ansvariga för dessa skolor som Radio Ozodi talat med uppger i intervjuer utan mikrofon att orsaken till förlängningen av vinterferierna är den stränga kylan, brist på uppvärmningssystem i skolorna, elavbrott och kalla klassrum.

Som exempel kan nämnas en del av de offentliga skolorna som ligger längre ifrån huvudstadens centrum där undervisningen fortfarande inte har satt igång. Barnen säger att deras lärare skickat hem dem eftersom de tyckt synd om dem och velat skydda dem från att drabbas av sjukdomar till följd av den stränga kylan.

Detta trots att, som Gulnora Boboeva, chefen för Tadzjikistans skolöverstyrelses och utbildningsdepartements officiella talesman uppger, skolornas vinterlov officiellt har tagit slut redan förra fredagen, och barnen egentligen borde vara i skolan. ”Det finns principer för hur förlängning av vinterlov ska gå till. Än så länge har ingen vänt sig till departementet för att få vinterlovet förlängt, och därför måste undervisningen ha kommit igång i alla skolor.”

På RO: s fråga om hennes egna barn gått till skolan idag, svarar Boboeva att: ”Ett av mina barn är sjukt och de andra två studerar i skola Nr 60.”

Studenterna i huvudstadens skolor uppger emellertid att lärarna skickat hem dem under den 11:e, 12:e och till och med måndagen den 14:e januari på grund av kylan i klassrummen.

Av samma anledning har man i vissa av landets städer och regioner  beslutat att formellt förlänga ledigheterna. Suhrobshoh Farruxshod, kommunen Kulobs talesman säger att om kylan håller i sig kan vinterlovet komma att förlängas på bekostnad av sommarlovet.

Och för att kompensera de förlängda vinterloven under köldperioden har man faktiskt under de senaste åren börjat med extraskola. Och enligt Jamila Baidulloeva, ansvarig för landets centrum för meteorologi, kommer den stränga kylan att hålla i sig till slutet av januari.  

Сармо ва таҳсил
14.01.2008
Сайёфи Мизроб
Дар бархе аз мактабҳои таҳсилоти ҳамагонӣ дар Душанбе, пойтхати Тоҷикистон, бар асари сармои сахт таътили замистона тамдид гардидааст.

Масъулини ин мактабҳо дар суҳбати бидуни микрофон ба Радиои Озодӣ гуфтанд, ки сабаби тамдиди таътил сардиҳои шадид, адами сохтори гармигузаронӣ дар мактабҳо, қатъи қувваи барқ ва синфхонаҳои сард будааст.

Мисол, дарсҳо дар бархе аз мактабҳои таҳсилоти ҳамагонии дуртар аз маркази пойтахт то ҳанӯз шурӯъ нашудаанд. Кӯдакони мактбахон мегӯянд, онҳоро муаллимон бар асари дилсӯзӣ ва ба умеди раҳоӣ аз вартаи амрози марбут ба сардӣ ба хонаҳо ҷавоб додаанд.
Ин ҳам дар ҳолест, ки ба иттилоъи Гулнора Бобоева, раиси раёсати таҳсилоти томактабӣ ва миёнаи умумии Вазорати маорифи Тоҷикистон, дар мактабҳои кишвар таътили зимистонӣ рӯзи ҷумъаи ҳафтаи гузашта расман поён ёфтааст ва кӯдакон бояд ба дабистонҳо мерафтанд: «Барои тамдиди таътили зимистона асос лозим аст. То ҳанӯз касе ба вазорат муроҷиат накардааст, ки таътилро дароз кунанд, барои ҳамин дарсҳо бояд дар ҳама мактабҳо шурӯъ шуда бошад».

Хонум Бобоева ба суоли РО, ки шахсан фарзандони шумо имрӯз ба мактаб рафтаанд, посух дод, ки «як фарзанди ман касал аст ва дуи дигари онҳо дар мактаби № 60 таҳсил доранд».

Ин ҳам дар ҳолест, ки муҳассилини мактабҳои пойтахт мегӯянд, бо иллати сардии синфхонаҳо мударрисин онҳоро рӯзҳо 11 ва 12 ва ҳатто субҳи рӯзи душанбеи 14 январ бозпас ба хонаҳо гусел кардаанд.
Дар ҳамин маврид дар бархе аз шаҳру навоҳии кишвар тасмим доранд, расман таътилро тамдид кунанд. Суҳробшоҳи Фаррухшоҳ, сухангӯи шаҳрдори Кӯлоб, мегӯяд, агар сардии ҳаво давом кунад, шояд таътили замистонаро аз ҳисоби таътили тобистона тамдид кунанд.
Воқиъан ҳам, тамдиди таътили замистона дар мавсими сардии шадид аз ҳисоби таътили тобистона таййи чанд соли ахир аст, ки дар мактабҳои музофот роҳандозӣ шудаас. Ин ҳам дар ҳолест, ки ба иттилоъи Ҷамила Байдуллоева, масъули маркази ҳавошиносии кишвар, сардиҳои шадид то ахири моҳи январ давом мекунанд.

 Källa: http://www.ozodi.org/content/Article/870867.html

januari 14, 2008

Afghansk satir (översatt från dari)

Sparat under: dari, översättningar — iranistik @ 2:53 e m

Översätting: Linus Olsson 

Kaka Tighun och Karbalayis meningsutbyten

34:e avsnittet

Idag är det den 7:e maj 2007, vilket i regel borde vara en varm och solig dag, men tyvärr säger prognosen att det ska bli 15 ‘C och regnigt. Således har de två kumpanerna enats om att sätta sig hemma hos Kaka Tighun och fortsätta sitt samtal efter att ha intagit ”dudah” till frukost d v s mat lagad på majs, mjölk och grädde som Karbalayi har tagit med sig.
Maten försvann ned och Kaka Tighun lät sig verkligen väl smaka av maten (dudahn), och berömde den. Som avlutning på frukosten dukar han av bordet och frågar:

Kaka Tighun: Hördu min käre Karbalayi, det här nya islamiska centret i München har de verkligen byggt på ett vackert sätt, men när jag läste dödsannonserna såg jag att på en dag hade sju personer i samma familj dött. De kanske hade dödats i amerikanernas bombanfall?

Karbalayi: Nej du käre Kaka, Jag berättade ju för dig häromdagen att de ansvariga för det nya centret vill att lördagarna ska vara välbesökta och när jag frågade Herr Alis son så sa han att de här sju personerna har dött en och en på olika dagar, månader, och till och med år, och det är för att samla folk som de hållit minnesgudstjänsten på en och samma gång, och å andra sidan så fanns det ju inget islamiskt center på den tiden, och nu är det folk i islamiska centret varje lördag och man håller minnesgudstjänst, och alla som har dött under veckan allstå, får pengar av dem som besöker minnesgudstjänsten, och deras affärer går finfint. Bekymmra dig inte över de där sakerna min käre Kaka, utan gå du på dina minnesgudstjänster, ät din mat, läs dina böner, be Gud om vad du vill ha och gå i gladan håg. Moskén är full och tiggaren tillfreds.

Kaka Tighun: Käre Karbalayi, vad jag menar är att det här är onödigt slöseri. I Afghanistan räcker det att hålla minnesgudstjänst en gång. De här pengarna borde de skicka till de stackars fattiga människorna i Afghanistan istället, Gud kommer att löna det mer.

Karbalayi: Min gode Kaka! Det är många som har sagt så, som var enfaldiga som du. Lägg ned det där snacket, det är ändå ingen som lyssnar. Både mullan och sorgespelsberättaren tar illa upp av det där pratet och de kommer att stämpla dig som en ogudaktig person, fattar du? Håll bara tyst! Hur många gånger ska jag behöva säga det till dig? Tyst, tyst, tyst!

Kaka Tighun: Okej då, Karbalayi, jag ska försöka att inte prata om det här något mer, säg nu bara som man gör i Afghanistan: Många oskyldiga civila har dödats!

Karbalayi: Ja, Kaka, tyvärr så har amerikanerna och NATO dödat ungefär hundra personer, inklusive barn, kvinnor och gamlingar genom sina bombanfall i östra, västra, norra och södra Afghanistan. De har gått mycket längre än talibanerna. Talibanerna har bara dödat tio-tolv personer.

Kaka Tighun: Vad säger herr Karzai om det, tro? Och vad säger FNs representant. Hur många gånger har de sagt åt dem att inte döda oskyldiga människor!

Karbalayi: Men Kaka! Herr Karzai, den stackarn, kan ju inte säga något, Han har ju munnen full av vatten (munkavle p g a att man är beroende av den man vill kritisera)! Han får pengar och har blivit president och nu gråter han krokodiltårar för att bedra folket, och ångrar sig kanske egentligen också i sitt hjärta, men det kan han inte heller säga! Och FN:s representant kommer alltid med rekommendationer, vilket varken botar folkets smärta eller är till någon som helst nytta.

Och nu har amerikanerna kommit med en ny grej: Varje afghan som har amerikanskt medborgarskap och som förstår pashto och dari, och kan tala något av språken, och som åker till Afghanistan och jobbar åt dem, ger de 180.000 dollar i lön om året. Med övriga förmåner betyder det 15.000 dollar i månaden!

 

مناظرهء

کاکه تيغون وکربلايی

بخش سی وچارم

    امروز هفتم ماه می 2007 است که قاعدتاً بايد روز گرم وآفتابی می بود، شوربختـانه 15 درجهء سانتی گراد پيشبينی وبارانی هم ميباشد، لذا در اينچنين آب وهوايی هردو يار موافق تصميم گرفتند تا در خانهء کاکه تيغون بنشينند و صحبتهای خود را بعد از تناول ناشتا، دوده يعنی نان پخته شده از جوار، شير وسر شير يکه کربلايی آورده است، ادامه بدهند.

    غذا صَرف شد، واز نان ( دوده) کاکه تيغون بسيار نوش جان وتعريف کرد، در ختم ناشتا، دسترخوان را جمع کرده ومی پُرسد:

کاکه تيغون: کربلايی جان، همی مرکز جديد اسلامی ره  ده مونشن بسيار مقبــــول جور کدن، ولی مه که اعلانات فوتی ره خواندم، يک روز ازيک فاميـــــــل هفت نفر مورده بود، شايد ده بمباری امريکايی ها کشته شده باشن؟

کربلايِی: نی کاکه جان، يک روز دِگام بريت گفته بودم، که متصديان مرکز جديد ميخـــــواهن، روزهای شنبهء شان گرم باشه، ومه که از بچهء علی آقـــا پُرسان کدم، گفت که ای هفت نفر، ده روزها، ماه ها وحتا سالهای مختلف تنا، تنا( تنهـــــا، تنهــــا) مورده ان(اند) وبخاطر جلب مردم، فاتحهء شانه يکجايی گرفتن( گرفتند) و از طرف دِگه او وخت مرکز اسلامی نبـــــــود، وحال هر روز شنبه، مرکز اسلامی گرم وفاتحه گرفته ميشود، کسی که ده ای هفتــــه مورده باشه يانی ، فاميدی کاکه جان، از کسای فاتيا گير ( فاتحه گير)، پيسه ميگيرن وبازار شـــان گرم اس، پُشت ای گپا نگرد، کاکه جان ، فاتيای ته برو، نان ته بخو، نماز ته بخان (بخوان)، دعای ته کو وبرو بخير، مسجد گرم وگدا آسوده!

کاکه تيغون: کربلايی جان، مقصد مه ايس، که همی مصرف بيجــای اس، يکدفه ده افغانستان فاتيـــــــــا گرفتن بس اس، همی پيسه شه بری مردم غريب وبيچارهء اوغانستان روان کنن، ثوابش زياد اس.

کربلايی: کاکه جان ای گپـــاره بسيار کسا گفتن، که تو واری ساده بودن، پُشت ای گپــا نگرد، کس گوش نميکنه، ملا وروضه خــــوان ازی گپــــــا بد می برن وتوره تاپه بی دينی می زنن، فاميدی، فقد( فقط)  چُپ باش، چقه بريت بگويم، چُپ، چُپ، چُپ!

کاکه تيغون: خو کربلايی جان، دِگه ده ای گپـــــا غرض نمی گيرم، حال ايره بگو که ميگن ده اوغانستان، بسيار مردم بيگناه ملکی کشته شدن!

کربلايی: بلی کاکه جان، متاسفانه ده ای پانزده روز آخر امريکايا وناتو ده حدود 100 نفره، که اطفال، زن ها ومردان پيرهم شامل شان بودن با بمباران ده شرق، غرب، شمال وجنوب اوغانستان کشته ان( کشته اند)، از طالبا  بسيار پيش شدن، طالبــــا صِرف ده- دوازده نفره کشتن!

کاکه تيغون: حــال آغای کرزی چه ميگه، نماينده ملل متحد چه ميگه، چند دفه گفتن که مردم بيگناه ره نکشن!

کربلايی: کاکه جان، آغـــای کرزی بيچاره چيزی گفته نمی تانه، دان پُر او ( دهن پُرآب) اس، پيسه ميگيره، رئيس جمهــور شده وحال صِرف بخاطر فريب مردم گريان ميکنه وشايد ده دل خود پيشمانام باشه، که اورام گفته نميتانه، نماينده ملل متحد هم هميشه توصيه می کنه که نه درد مردمه دوا ميکنه ونه فايده داره!

حالِ امريکايا يک گپ نوه کشيدن: هر اوغانيکه تابعيت امريکاره داشته باشه، زبانهای پشتو ودری ره بفامه، گپ زده بتانه، اگه ده اوغانستان بُره وبری شان کار بکنه سالانه 180 هزار دالر بريش ميتن، بادِگه امتيازات يانی 15 هزار دالر ماهوار!

Källa: http://www.ariayemusic.com/dari4/tanz/barna5.html

Nyhetsartikel översatt från arabiska

Sparat under: arabiska, översättningar — iranistik @ 3:20 f m

Översättning: Linus Olsson  

Faruq Hosni för Egyptens talan i konferensen för civilisationernas allians i Spanien i morgon.

14 jan, 2008

Idag avreser Kulturminister Faruq Hosni från Kairo med den spanska huvudstaden Madrid som destination. Han leder en grupp högt uppsatta delegater som ska representantera Egypten i en kulturkonferens som ska hållas i Spaniens huvudstad från i morgon och två dagar framåt. Den spanske premiärministern José Sapatero kommer att närvara vid denna viktiga konferens, liksom Turkiets premiärminister Recep Erdogan och FN:s generalsekreterare Ban Kee Moon.

Flera delegationer ska representera världens olika nationer för att åstadkomma en gemensam formulering för en civilisationernas allians och Faruq Hosni som också är konstnär kommer i sitt öppningstal att uppmana alla nationer som är mäktiga i kulturellt, civilisatoriskt och ekonomiskt avseende att bistå de nationer som inte besitter samma möjligheter. Han kommer att uppmana till sammarbete länder emellan kring hur man praktiskt kan samordna arbetet för dessa samhällens utveckling och framsteg för att möjliggöra en varaktig gemenskap mellan våra civilisationer, samt att sätta stopp för rasism, arrogans och  överlägsenhet och verka för ett avståndstagande från religiös och social fanatism så att fred kan råda i världen.

Faruq Hosni kommer att möta de båda spanska ministrarna för kultur och utrikes angelägenheter. Flera stora spanska dagstidningar har dessutom bett att få hålla intervjuer med honoom under konferensens gång.

2008 يناير 14

فاروق حسني يلقي كلمة مصر في مؤتمر(تحالف الحضارات) بأسبانيا غدا

يغادر القاهرة اليوم فاروق حسني وزير الثقافة متوجها إلي العاصمة الأسبانية مدريد علي راس وفد مصري رفيع المستوي لتمثيل مصر في مؤتمر تحالف الحضارات الذي يعقد بالعاصمة الأسبانية غدا ويستمر لمدة يومين‏.‏ يحضر هذا المؤتمر المهم خوزية ساباتيرو رئيس وزراء أسبانيا ورجب اردوغان رئيس وزراء تركيا وبان كي مون الامين العام لمنظمة الامم المتحدة ويشارك فيه وفود يمثلون مختلف دول العالم للتواصل إلي صيغة لتحالف الحضارات وسيطالب الفنان فاروق حسني في كلمته التي سيلقيها قي افتتاح المؤتمر غدا كافة الدول التي تمتلك قدرات هائلة ثقافية وحضارية واقتصادية ان تساعد الدول التي لا تمتلك تلك القدرات بالإضافة إلي تعاون الدول حول كيفية التطبيق العملي للارتقاء بهذه المجتمعات حتي يمكن ان نتواصل حضاريا‏,‏ وإنهاء العنصرية والغطرسة الفوقية‏,‏ والبعد عن التعصب الديني والاجتماعي لاقرار السلام في العالم‏,‏ كما يلتقي بوزيري الخارجية والثقافة الاسبانيين وطالبت كبريات الصحف الاسبانية باجراء حوارات مع فاروق حسني خلال انعقاد المؤتمر‏.‏

Källa: al-ahram

januari 13, 2008

Översättning av nyhetsnotis från sydkurdiska (sorani)

Sparat under: kurdiska, översättningar — iranistik @ 10:28 e m

Översättning: Linus Olsson
12 januari, 2008

Kirkuks länsstyrelse: Kirkuks strömlöshet beror på övriga städer i regionen
Kirkuks länsstyrelse beslutade i en sammankomst att inte längre tillåta att Kirkuks invånare blir utan elektricitet som en följd av den andel av el som tas från Kirkuk och ges åt regionens övriga städer. Överläggningen ägde rum under ett möte som chefen för Kirkuks länsstyresle Abdul Rahman Mustafa den 7 januari kallat samman, både med styrelsen för elförsörjning, och styrelsen för kontroll av Kirkuks el. Enligt dessa två styrelser beror elbristen i Kirkuk på att den andel el som används för staden är för liten, p g a regionens övriga städer, vilka får en stor del av Kirkuks elektricitet.
I mötet som hölls i Kirkuks länsstyrelse sade (chefen för) länsstyrelsen: ”I Kirkuk produceras elektricitet, och Kirkuks invånare måste ju få del av den el som produceras i deras stad.”

پارێزگاری‌ كه‌ركوك : به‌هۆی‌ شاره‌كانی‌ هه‌رێمی‌ كوردستانه‌وه‌ كه‌ركوك بێ‌ كاره‌بایه‌

پارێزگاری‌ كه‌ركوك له‌ كۆبوونه‌وه‌یه‌كدا رایگه‌یاند كه‌ چیتر رێگه‌ نادات خه‌ڵكی‌ كه‌ركوك له‌ كاره‌با بێبه‌ش بن، به‌هۆی‌ ئه‌و بڕه‌ كاره‌بایه‌ی‌ له‌كه‌ركوكه‌وه‌ ده‌درێته‌ شاره‌كانی‌ هه‌رێم. كه‌ركوك، ئاوێنه‌: ئه‌و لێدوانه‌ له‌میانه‌ی‌ كۆبوونه‌وه‌یه‌كدا بووه‌ كه‌ پارێزگاری‌ كه‌ركوك عه‌بدولڕه‌حمان موسته‌فا رۆژی‌ 7/ 1 له‌گه‌ڵ‌ هه‌ردوو به‌ڕێوه‌به‌ری‌ دابه‌شكردن‌و كۆنترۆڵی‌ كاره‌بای‌ كه‌ركوك سازیكردووه‌. ئه‌و دوو به‌ڕێوه‌به‌ره‌ خراپبوونی‌ كاره‌بای‌ كه‌ركوكیان گه‌ڕاندۆته‌وه‌ بۆ ئه‌و بڕه‌ كاره‌با كه‌مه‌ی‌ كه‌ بۆ شاره‌كه‌ی‌ به‌كار ده‌هێنن، له‌ چاو شاره‌كانی‌ تری‌ هه‌رێم كه‌ به‌شێكی‌ زۆری‌ كاره‌بای‌ كه‌ركوكیان بۆ ده‌نێردرێت. له‌و دیداره‌ كه‌ له‌ پارێزگاری‌ كه‌ركوك به‌ڕێوه‌ چووه‌ پارێزگار وتوییه‌تی‌ ”له‌كه‌ركوك كاره‌با به‌رهه‌م ده‌هێنرێت‌و پێویسته‌ خه‌ڵكی‌ كه‌ركوكیش سوود له‌و كاره‌بایه‌ وه‌ربگرن كه‌ له‌شاره‌كه‌یاندا به‌رهه‌م ده‌هێنرێت”.

Källa: http://www.awene.com/index.php?option=com_content&task=view&id=2572&Itemid=0

Nyhetsartikel översatt från azerbadzjanska

Sparat under: azeri, översättningar — iranistik @ 3:21 f m

Översatt av Linus Olsson

Torsdag, 3 januari 2008

Svår tortyr av fångar i Evinfängelset enligt rapporter

Abulfazl Pashaoglu

De azerbaijanska aktivister som nyligen släppts ur Evinfängelset i Tehran mot en hög borgensumma uppger att de varit utsatta för svår fysisk tortyr. Familjemedlemmar som fått träffa aktivister som fortfarande hålls i fängelset talar om synliga tecken på tortyr. Detta enligt uppgifter som tillhandahålls av Organisationen för försvar av azerbaijanska politiska fångar.

 Organisationens talesman Fakhte Zamani uppger att medborgarrättsaktivisten Saleh Kamrini fått en trumhinna spräckt till följd av de slag han fått ta emot mot huvud och ansikte. Trots att han fått vård sedan frisläppandet har han fortfarande ingen hörsel på ena örat.

Saleh Kamrani säger också att han fått hår avslitet, och flera tänder utslagna av slag som riktats mot hans mun under förhören. Till följd av detta har den hjärtsjukdom han hade redan innan fängslandet förvärrats.

Universitetsläraren Abdollah Abbasi, som släpptes den 23 december blev under sin 80 dagar långa vistelse i isoleringscell slagen och utsatt för olika former av psykisk tortyr.

Enligt Människorättsaktivisten Fakhte Zamani uttrycker de fångar som frigivits ur Evinfängelset sin oro för att hälsan är i fara hos dem som fortfarande hålls fångna där.

Bland de som fortfarande sitter fängslade finns Said Matinpour, Jalil Ghaniloo, Behrooz Safari, och hans maka Leyla Safari. Dessa har även nekats rätten träffa en advokat. Ännu har ingen officiell anklagelse riktats mot de frigivna fångarna och inget skriftligt dokument har delgivits deras advokater om vari anklagelserna mot dem bestod.Cümə axşamı, 3 yanvar 2008

«Evin» həbsxanasında saxlanan fəallara ağır işgəncə verildiyi bildirilir

Əbülfəzl Paşaoğlu

Bu yaxınlarda yüksək girov müqabilində Tehranın «Evin» həbsxanasından azad edilən azərbaycanlı fəallar ağır fiziki işgəncələrə məruz qaldıqlarını bildirirlər. Hələ də həbsxanada saxlanan fəallarla görüşən ailə üzvləri isə onların sifətində işgəncə izləri olduğunu söyləyirlər.

İranda Azərbaycanlı Siyasi Məhbusları Müdafiə Assosiasiyasının yaydığı məlumatda belə deyilir.

Assosiasiyanın sədri Faxtə Zəmani bildirir ki, dekabrın 22-də azad edilmiş hüquq müdafiəçisi Saleh Kamraninin qulaq pərdəsi baş və üzünə vurulan zərbələrdən partlayıb. Zindandan çıxandan bəri müalicə almasına baxmayaraq, hələ də onun bir qulağı eşitmir.

Saleh Kamrani həmçinin bildirib ki, istintaq zamanı onun saçlarını yolub, ağızdan vurduqları zərbələrlə bir neçə dişini sındırıblar. Onun həbsdən əvvəlki ürək xəstəliyi isə şiddətlənib.

Dekabrın 23-də azad edilən universitet müəllimi Əbdüllah Abbasi isə 80 gün təkadamlıq kamerada saxlanaraq döyülüb və müxtəlif mənəvi işgəncələrə məruz qalıb.

Hüquq müdafiəçisi Faxtə Zamani deyir ki, «Evin» həbsxanasından azad edilənlər hələ də orada saxlananların səhhətinin təhlükədə olduğunu bildirirlər. Onların arasında Səid Mətinpur, onun qardaşı Əlirza Mətinpur, Cəlil Qənilu, Behruz Səfəri və onun həyat yoldaşı Leyla Səfəri də var. Onlar vəkillə görüşmək hüququndan da məhrumdurlar.

Azad edilən məhbuslara qarşı isə indiyədək rəsmi ittiham irəli sürülməyib və onların vəkillərinə bu haqda heç bir yazılı sənəd təqdim olunmayıb.

 källa: http: //www.azadliq.org/Article/2008/01/03/20080103163551197.html

Blogga med WordPress.com.