Arabiska ordspråk

التكرار يعلّم الحمار. (it-tikraar yi3allim il-Humaar.)
Genom upprepning kan även en åsna lära sig. (Övning ger färdighet)

في الامتحان يكرم المرء أو يهان.(fil-imteHaan yokram il-mar’ aw yohaan.)
I prövningen kommer man till ära eller på skam. Det är genom prövningar som man ser vad någon går för.

يا واخد القرد على ماله يروح المال ويقعد القرد على حاله. (ya waa5od il-’ird 3ala maalu yiruuH il-maal wa yi’3od il-’ird 3ala Haalu)
Om du gifter dig med en apa (d.v.s. någon ful) för hans pengar, så kommer pengarna att försvinna men apan förblir densamma (ful som vanligt). (Gift dig inte för pengar.)

الوحدة خير من جليس السوء. (il-waHda xeir min giliis is-suu’.)
Att vara ensam är batter än att vara I dåligt sällskap. (Varning för dåligt sällskap.)

امشي في جنازة ولا تمشي في جوازة. (imši fi ganaaza walla timši fi gawaaza.)
Att engagera sig i begravningar är batter än att försöka arrangera äktenskap  (Varning för matchmaking.)

القرد في عين أمه غزال. (il-’ird fi 3ein ummu ġazaal.)
Apan är (vacker som) en gasell i sin moders ögon. (mödrar är partiska för sina barn)
لا يلدغ المؤمن من جحر مرتين. (la yuldaġ il-mo’men min goHr marratein.)
Den troende blir inte biten från samma hål två gånger. (Fool me once, shame on you; fool me twice, shame on me.)

قليل البخت يلاقي العظم في الكرشة. (‘aliil il-baxt yilaa’i l-3aDm fil-kirša.)
Den olycksdrabbade hittar ben i inälvsmaten. (Man kan inte undkomma otur.)

الطيور على اشكالها تقع. (iT-Tuyuur 3ala aškaaliha taqa3u.)
Fåglarna landar enligt sina sorter. (birds of a feather flock together/lika barn leka bäst)

Några idiom på egyptisk arabiska

حطّه على الرفّ (HaTTuh 3ala r-raff)
Att lägga någon på hyllan (inte ta vara på deras talanger)

وجع راسه (waga3 raasu)
Att irritera eller störa någon (bokst. ge dem huvudvärk)

ناس مابتجيش الا بالعين الحمرا (naas matbitgiiš illa bil-3ein il-Hamra)
Folk som man måste hota och skälla på för att de ska göra som man säger (bokst. som bara kommer genom [att man visar dem] det röda/onda ögat)

مقطع السمكة وديلها (mi’aTTa3 is-samaka we-deilha)
En listig typ som gör massor av ofog (en som kapar fisken och dess stjärt)

نسوانجي (niswaangi)
Kvinnokarl

عنده وشّ (3andu wašš)
galen person (bokst. som har brumm)

ماعندوش دمّ (ma3anduuš damm)
Han har ingen skam i kroppen /är känslokall (bokst. har inget blod)

كوسا (koosa)
En ”wasta” (واسطة) – kontakter, person man känner som kan smörja hjulen åt en

بين فكيّ الكمّاشة (bein fakkeiyy il-kammaaša)
I knipa – in en besvärlig situation -Between a rock and a hard place (bokst. mellan tångens två käkar)

خرجنا من الحفرة ووقعنا في الدحديرة (xaragna mil-Hofra wa wi’i3na fid-daHdiira)
Ur askan i elden. (bokst. Vi tog oss ur gropen och ramlade ned för sluttningen)

نزل من عيني (nizil min 3eini)
Jag trodde honom om bättre än så, han sjönk i mina ögon
(bokst. han föll från mina ögon)

MEMRI TV är intressant

Ibland brukar jag titta på MEMRI:s textade TV-program:  http://www.memritv.org/
 (MEMRI) ”The Middle East Media Research Institute”,  grundades1998 i Washington DC för att överbrygga språkklyftan till Mellanöstern, genom att bevaka, översätta, och studera arabiska, iranska, och turkiska massmedia, skolböcker och religiösa predikningar. MEMRI har sitt högkvarter i Washington, D.C. med filialer i Bagdad, Tokyo och Jerusalem, och med en personal på över 70 personer som arbetar över hela världen. MEMRI:s forskning översätts till engelska, tyska, franska, italienska och spanska, och har enligt hemsidan över 75 000 abonnenter.

Intervju med Ambjörn Madegård (KAJF)

Ambjörn Madegård är en person som fängslar och fascinerar. Jag lärde känna honom för några år sedan efter att han tagit kontakt med mig angående översättning. Han fullständigt flödade över av idéer och energi. Ambjörn fungerar som en slags mentor för mig som översättare. Det var ju han som ledde mig in på översättarbanan. Han översätter själv från ett flertal språk, främst från den slaviska språkgruppen. Jag tänkte intervjua Ambjörn och fråga honom lite grann om livet som frilandsöversättare, entreprenör och allmänt fritänkande själ.

Linus Olsson: Hej Ambjörn! Jag vill börja med att tacka dig för att du hjälpt mig in på banan som översättare. Det är nu drygt ett och ett halvt år sedan jag började. Kan du berätta hur DU kom in på det här med översättning?

Ambjörn Madegård: Jag jobbade precis som du som assistent inom vården och hade seglat genom de flesta vårdkategorierna när det väl begav sig att jag började översätta. En ganska stor tid av tiden gick jag och bannade mig själv för hur jag hade kastat bort min tillvaro genom att inte skaffa min examen efter 7 års studier, och precis i slutskedet när jag hade skjutit upp uppsatsskrivandet in i det sista så drabbade mig en rad livsomständigheter mig som förde mig ganska långt från Jordens omloppsbana på olika sätt. Dessutom var jag djupt förälskad i en kvinna i Paris, och den stora lösningen på det problemet skulle vara att jag kunde ha ett mobilt jobb kom jag fram till. Jag var tvungen att göra något åt situationen och just där har vi väl också en ganska typisk och återkommande sak. Jag måste verkligen vara tvungen till saker och väntar helst till absolut sista stund. En ganska jobbig egenskap.

Eftersom jag tydligen hade en viss språkbegåvning och – intresse, låg det närmast till hands att börja nysta upp den röda tråden just där. Innan det hade jag kunnat tänka mig att jobba med allt mellan himmel och jord och det var väl just det som var problemet… Jag har för mycket fantasi säger min stackars far, haha.

På en studieresa fick jag 2001 kontakt med en man som översatte nyhetsbrev från engelska om utvecklingen i Polen och Baltikum och som behövde hjälp, eftersom han ville börja inrikta sin verksamhet mer mot media, så jag översatte åt honom med korta deadlines varje tisdag och torsdag mellan nattskiften på gruppboendet och drog in ganska bra på det, och dessutom upptäckte jag att jag var snabb och ganska bra på det. När alternativet var att fortsätta gå och räkna timmarna med autisterna, så… var valet ganska enkelt för det fanns ju inget.

Det stora lyftet för min del kom dock egentligen när jag fick kontakt med min mentor Jaroslav, East-West Service och sedan gjorde praktik i 3 månader för honom. Han har lärt mig mycket och jag står i en evig tacksamhetsskuld till honom för det. Därefter har det gått steg för steg framåt. Eftersom ha gjorde det för mig så föll det sig bara naturligt att jag hjälpte dig, som verkade vara lite på samma plats som jag i livet när jag fick Jaroslavs hjälp. Vi ska hjälpa varandra vi människor, det är därför vi har varandra.

Linus Olsson: En lovvärd filosofi Ambjörn! ”Ni har fått för intet, så skall ni också ge för intet.” Vilka språk översätter du idag?

Ambjörn Madegård: Engelska, franska, ryska, ukrainska, polska, bulgariska, makedonska, serbiska, kroatiska, bosniska, slovenska, tjeckiska, isländska, danska och norska.

Linus Olsson: Öh, menar du att du personligen översätter alla dessa språk? Blir det inte splittrat med så många språk?

Ambjörn Madegård: Nej, jag använder dem inte aktivt. Kan prata ryska och franska och engelska hyfsat, resten får jag härdsmälta i hjärnan av att ens försöka knåpa ihop en enda liten aktiv mening. Stöter jag på något problem med något språk; ett ord, en mening jag inte förstår vid översättning har jag en uppsättning kollegor online som översätter FRÅN svenska till sina modersmål som jag kan ta till hjälp. Vi hjälper varandra.

Linus Olsson: Med en så bred kompetens, blir det inte mest ytkunskaper i dina språk då?

Ambjörn Madegård: Jo, kanske det. Det beror på vad du menar med ytkunskaper. Jag har de kunskaper som krävs för mitt jobb, dvs. att översätta, vilket handlar en hel del mycket mer om goda kunskaper i sitt eget modersmål och en utvecklad textanalysförmåga, samt ordböcker. Jag ser knappt de slaviska språken som skilda språk längre. De nyttjar skilda delar av en gemensam grammatik och- språkstomme, och jag har inget problem att spåra deras rötter och förstå ordens innebörd. Det är ett träd med skilda förgreningar och på det avståndet jag står nu och med den översynen jag har är det inte så svårt. Med tiden förflyttar man sig mer och mer bakåt, en vacker dag står jag väl och tittar på skogen Indoeuropeiska språk, och får upp ögonen för ett litet fagert träd i en annan riktning, turkiska kanske… Men livet är ju inte hur långt som helst å andra sidan. Det tar ju tid att lära sig språk.

Linus Olsson: Vilket språk kan du bäst egentligen?

Ambjörn Madegård: Jag vet inte. De göra olika truppförflyttningar framåt hela tiden på olika fronter, men engelska, franska, ryska och polska är nog de jag kan bäst just nu. Jag ska även påpeka att mina kunskaper är framförallt textbaserade.

Linus Olsson: Vad gör du för att förkovra dig i respektive språk?

Ambjörn Madegård: Jag studerar främst genom parallelläsning av texter när jag börjar plocka isär ett språk och sedan går jag över till att läsa böcker. Just nu läser jag mycket på franska, men har pågående läsningar av isländska och tjeckiska också. Jag samlar också filmer från de olika språken och tittar på dem. Med isländska har jag en bok och ljudbok så att jag kan se texten samtidigt som jag lyssnar till hur de läser dem. Där har jag tagit inspiration av dig och din parallelläsning av Bibeln, även om jag läser en annan slags Bibel, och tänkte i framtiden bearbeta t.ex. spanska, italienska, portugisiska och rumänska med den, om jag nu inte äntligen fattar att det faktiskt räcker, vill säga.

Linus Olsson: Internet öppnar ju enorma möjligheter att finna material till sina språkstudier. Alla möjliga språk och till och med dialekter inom olika språk finns ju tillgängliga via nätet för den som vill komma åt dem.

Har du något favoritspråk?

Ambjörn Madegård: Nej. Jag älskar dem alla lika mycket. Kärleken har dock olika färger och nyanser, dofter, smaker och beröring. Den enda fungerande jämförelse jag har kommit fram till är att jag har (just nu) 15 haremsdamer och de är alla oemotståndliga, men med olika personligheter, historier, kulturdrag, sånger och melodier. Jag tänker ofta att jag bara borde ha en fru och ge henne allt, men jag kan aldrig hålla fingrarna borta. Det är lite jobbigt, faktiskt och jag kan avundas de som kan stilla sina begär i monogamisk språkinlärning.

Linus Olsson: Ha ha, en liknelse som inte känns helt obekant. Vad mer finns det för fördelar med att vara frilansöversättare?

Ambjörn Madegård: Friheten, att vara sin egen chef, kunna leva och bo var man vill och inta främmande kulturer på plats samtidigt som man arbetar, det otroligt utvecklande i konstant språk- och kulturinlärning, det ständiga lärandet… de fantastiska språkbesatta kollegor man träffar på, mycket! Men det är också svårt socialt och jag lider av det. Just därför behöver jag satsa på att lära mig tala några av språken riktigt bra för att kunna tolka och träffa folk, men å andra sidan ser jag många andra utvecklingsvägar i framtiden, och vi får se vart det bär hän. Jag blir gärna hemlig agent, till exempel, fast mina nerver skulle aldrig palla trycket, tyvärr, haha. Ett slutmål jag har haft som morot är att åka genom alla slaviska länder från Montenegro till Vladivostok i Ryssland och kunna förstå och kommunicera med alla på vägen. Tanken är att det ska bli en modern reseberättelse av det.

Linus Olsson: Alltså, man möts ju inte sällan av den typen av frågor. Jobbar du för säkerhetspolisen? Är du underrättelseagent, bla bla, och vad svarar man?  Svarar man nej så blir de ännu mer misstänksamma. Svarar man ja så blir de nöjda, men hemliga agenter ska ju göra så lite väsen av sig som möjligt, är det inte så? Vad gör du mer än översätter?

Ambjörn Madegård: Ja… Jag har faktiskt varit lite väl uppslukad av just detta länge nu, men försöker upptäcka andra saker att göra. Livet rymmer så mycket annat än bara språåååk…. Jag vill skriva mer och spela mer musik… lära mig dyka, hoppa fallskärm (fast först kanske våga åka karusell).

Men det är ju samma sak där, för många lockelser, för lite tid. Just nu är planen att tillbringa bra mycket mer tid med mina tre underbara barn och fortsätta utvecklas mer på det personliga och andliga planet.

Linus Olsson: Vad har du för framtidsplaner?

Ambjörn Madegård: Cirka tre miljarder… Jag vet inte. Jag får se vart livet bär mig. Jag följer min livsläroplan sedan länge och den bär framåt, riktigt vart vet jag inte. Jag försöker njuta av resan och vara tacksam för allt livet har gett mig. Jag har inte sett det så klart tidigare, men så är det verkligen. Jag har ingenting att klaga över. Jag har fått fantastiska barn, en oerhörd kunskapstörst, begåvning och en oerhörd vilja. Jag har fått fantastiska vänner, bra föräldrar och upplevt kärlek från fantastiska kvinnor. Mycket kan inte vilja ha mer i det oändliga och man måste inse det. Vad jag eftersträvar mest just nu är bara harmoni för det har inte varit min största begåvning att uppnå just det, att uppnå ett naturligt KAJF, vill säga. 

Mövlananın Ayrılıq

                   A y r ı l ı q

 

Dinlə nеyi, gör nеcə hеkayətlər söyləyir,

Ayrılıq həsrətindən şikayətlər еyləyir.

-Vətənim qamışlıqdan, salmışlar ayrı məni,

Səsim nalan еyləmiş, naləmi еşidəni.

Ayrılıq fəraqından sinəmdir parə-parə,

Dərd söyləməkdən qеyri, yоxumdur başqa çarə.

Hər kim sоyundan kənar düşmüş оlarsa əgər,

Nə qədər ömr еdərsə, vüsala həsrət çəkər.

Mən hər bir cəmiyyətdə yanmışam, zar оlmuşam,

Yasda ağlar оlmuşam, tоyda qəmxar оlmuşam.

Hər kəs öz zənni ilə, оlsa sadiq yar mənə,

Axtarmasa tapammaz, içimdən əsrar[1] yеnə.

Çünki naləmdən mənim, dеyildir sirrim uzaq,

Gözlər görməsi üçün, nur оlmuş gözə yasaq.

Mənim canım tənimdən, tən candan gizli dеyil,

Canıma görünməyə izin vеrilməmiş, bil.

Atəşimdir nеy səsim, sən оnu sanma külək.

Kimdə atəş оlmasa, gəl оnu ölmüş bilək.

Еşqimin atəşidir, düşmüş nеyin üstünə,

Qaynarlığın atəşi, düşmüş mеyin üstünə.

Yardan ayrılanlara, dоst оlar nеyin səsi,

Daxili pərdəmizi, yırtar nеyin pərdəsi.

Nеy zəhər tək, həmçinin, padzəhər tək içilən,

Nеy kimi qəm dоstu yоx, həm sеvən, həm sеvilən.

Nеy özü dərddən yanır, оdlanır, qan ağlayır,

Məcnun еşqindən dеyir, vеrərək can ağlayır.

Varımızdır nеy kimi, həmişə dilbir ağız,

Nеy ləbində gizlənib, həmçinin bir dil, ağız.

Bir ağız nalan оlub, səsi sizlərə tərəf,

Hay-harayı göylərə, yaymağı sеçmiş hədəf.

Hər kim оna baxarsa, dərk еdər naləsini,

Bu başında fəğanı, о başında səsini.

Bu nеyin şirin səsi, Ondan almış nəfəsi,

Ruhunun hay-harayı, Ondan almış bu səsi,

 Bu huşa məhrəm оlmaq, bihuş оlmaqdır, еy dil,

Dillərin müştərisi, bil ki, qulaqdır еy dil.

Xеyirsiz оlsa, əgər qəmli nеyin naləsi,

Dünyaya yayılmaz hеç, nеylərin şirin səsi.

Dərd əlindən günlərin, ləzzəti yоx, adı yоx,

Naləli günlər ötür,məzəsi yоx, dadı yоx.

Qоrxumuz yоx, gеtsədə həftələr, aylar hədər,

Qal mənimlə birlikdə, daxilən paksan əgər.

Balıq cinsi оlmasan, su səni sirab еdər,

Ruzin olmasa sənin, günlərin uzun keçər.

Huşyarın halını hеç, anlaya bilərmi xam?!

Müxtəsər оlsun sözüm, dеdiyim bu, vəssalam!

Badə qaynarlığıyla, nuşumuzun gədası,

Dünya öz kərdişiylə, huşumuzun fədası.

Badə bizdən оlub məst, biz оndan məst dеyilik,

Can da bizlə var оlub, biz оndan həst[2] dеyilik.

Qalib gələ bilməyib, rasta[3] xaric[4] bir zaman,

Əncir оlmaz quşlara, dadlı yеmək hər zaman.

Qır оğul, zəncirləri, zəhmət çək, azadə оl,

Simu-zərdən qaç yеnə, gеt, uzaqlaş, sadə оl.

Tökülərsə kuzəyə, dəniz qədər su əgər,

Küzənin tutduğu su, bir günə bəs еyləyər.

Dоymaz hеç hərislərin, tamahkar göz kuzəsi,

Sədəflər dоymayıbsa, yоx оlar dürdanəsi.

Hər kimin ki, libası, еşq üzündən çak⁴ оlar,

Еşqin günahlarından, tamamilə pak оlar.

Sеvin, еşq mənbəyimiz, həbibimizsən bizim,

Dərdlərə əlac еdən, təbibimizsən bizim.

Еy, gidi dünyamızın, dava-dərmanı оlan,

Əflatun, Ərəstun tək, yaddaşımızda qalan.

Еşq əlindən ruh özü uçub qalxdı göylərə,

Dağlar sanki rəqs еdib, şövqlə baxdı göylərə.

Çatdı aşiq Turunda, özünün dildarına,

Tur sеvincdən məst оldu, Musa çatdı yarına⁵.

Çоx sirlər gizlənmişdir, nеyin zilü-bəmində,

Əgər açsam sirri mən, dünya itər qəmində,

Ləblərimlə yar ləbin, əgər bir еyləsəm mən,

Nеy kimi mən də daim, qəmli dastan söylərəm.

Hər kim öz dildarından,qalarsa çоx aralı,

Nə qədər nəğmə dеsə, yеnə qəlbi yaralı.

Çünkü güllər tеz sоlub, gülüstan оlub xarab,

Daha gülün ətrini, əvəz еyləyir gülab.

Cümlə məşuq оlmuşdur,aşiq qalmış pərdədə,

Məşuq həmişə sağdır, aşiq ölmüş pərdədə.

Еşqə mеyil еtməz о, hay da vеrməz hayına,

О, bir quş kimi оlar, səs vеrər harayına.

Qоl-qanadı vеrmişik, о еşqin kəməndinə,

Saçından tutub çəkər, öz dоstunun kəndinə.

Əvvəl-axır bеynimdə, nə qədər ki, şüur var,

Yarımın da üzündə mənim üçün, nur var.

Nurdur sağ-sоlum mənim, həm arxam, önüm mənim,

Başımda vardır tacım, həlqədədir gərdənim[5].

Еşqimiz оlmalıdır, biz də söz qоşa bilək,

Güzgüyə baxmaq üçün, bizə göz qоşa gərək.

Bilirsənmi, güzgüyə baxmır, qanmazlar nеçin?!

Çünkü baxsa güzgüyə, surətin görər çirkin.

Güzgü təmizlənərsə, çirki üstdən pak оlar,

Tanrının günəşi tək, parlayan nurla dolar .

Sən də gеt sil, təmizlə bir tоzun, pasın оnun,

Dərk еylə təmizliyi, gör təcəllasın оnun.

Qəlbinin duyğusuyla, bu həqiqəti еşit,

Çamırlıqdan çıxaraq, düz yоlu mərdanə gеt.

Əgər varsa ağlınız, tə‘yin еdin düz yоlu,

Оndan sоnra şövq ilə, siz gеdin dümdüz yоlu.

Om att fokusera

Livet är begränsat, vår tid är begränsad. Man kan inte hinna med allt. För ett år sedan hade jag en lista på språk som jag översatte från. Persiska, dari, tadzjikiska, azerbajdzjanska, turkiska, uzbekiska, arabiska, franska, engelska, sydkurdiska. Det var en diger lista och det låter som skryt antar jag och är väl kanske delvis det också.

Majoriteten av mina beställningar har gällt översättning från arabiska, tätt följt av persiska. Men några språk har jag känt att jag får låta falla bort. Uzbekiska och turkiska har jag lagt ned men azeriska behåller jag för där vet jag att jag är en auktoritet när det gäller skriftlig översättning! (skryt…). Arabiska är dock ett så stort språk att det håller på att ta all min tid i anspråk. Jag har lärt mig m y c k e t arabiska det senaste året, ändå känns det som om det är en bra bit tills jag nått dit jag siktar. Suck!  Det tar längre tid än jag trodde.

För ett par veckor översatte jag ett 10 sidor långt juridiskt värstingdokument från azerbajdzjanska som faktiskt gjorde mig lite försagd när jag först fick se det men det gick bra när jag väl kommit in i det. Kom igen, skicka lite azeriska nu då! Textat, eller åtminstone med latinska bokstäver eller textad persoarabisk skrift (sällsynt). Annars önskar jag mig långa textade arabiska och persiska dokument, gärna skönlitterära texter. . .

Jag var tvungen att passa på ett tadzjikiskt dokument eftersom det var för mycket kyrillisk handstil i det. Textad tadzjikiska är en barnlek men kyrillisk handstil…. hjälp. . Måste begränsa mig. Studerar gärna alla dessa språk parallellt men marknaden kallar på arabiska. Som tur är gillar jag arabiska.

Sätt upp ett mål… Lära mig 1000 nya ord närmaste månaden, nej 3-4 månader behöver jag, jag har ju jobbet… men jobbet lär man sig också på. Nej det är inte ord man ska lära sig, det är u t t r y c k! Lär dig uttryck, idiom, ordspråk, talesätt. De är lättare att haka fast i minnet och de innehåller i sig själva lite ledtrådar till hur orden kan användas.

Och sedan när vi dött ruttnar våra hjärnor och all kunskap vi samlat i dem går förlorad. Deppitt.. . Det gäller att samla till de eviga hyddorna. Idag ska jag memorera bibelverser. På arabiska.

Om de arabiska dialekterna

Äntlingen har jag fått lite ordning på min blogg. Något hade hänt med användargränssnittet och jag fick ingen ordning på det. Men nu är det åtgärdat! Jag har faktiskt varit sugen på att skriva alltsom oftast men problemet med bloggen och mitt överfyllda schema har satt käppar i hjulet för detta. De senaste 8-10 månaderna har jag studerat arabiska ganska intensivt och gör så fortfarande. Arabiska är ett enormt språk och egentligen inte ett utan flera, med ett gemensamt skriftspråk och 5-6 olika talspråk med ett oöverskådligt antal dialekter.

Det klassiska sättet att beskriva arabiska är att dela in det i standardarabiska som är det gemensamma skriftspråket och som egentligen inte talas; snarare läses upp och, dialekterna.  Det är förvisso vanligt att närma sig standardarabiska utifrån ens dialekt efter förmåga och ju mer ”officiellt/formellt” sammanhanget är, men det är y t t e r s t svårt  att föra ett samtal på standardarabiska utan att avvika till någon av dialekterna, helt enkelt för att det inte känns naturligt att tala på standardarabiska.

Dialekterna har utvecklats i mötet mellan den arabiska som talades av de arabiska erövrarna och de språk som talades av ursprungsbefolkningarna i de underkuvade områdena, och i vissa områden, speciellt det område som den närbesläktade arameiskan talades, har en gradvis påverkan av arameiskan skett tills språket alltmer liknat arabiska, och till slut kommit att bli arabiska, även om arameiskan fortfarande präglar den arabiska som talas där.

Nja ovanstående är en teori snarare än fakta, men jämför situationen bland romanska språk. Vulgärlatinet utvecklades i det romerska riket till olika dialekter, som idag kommit att betraktas som språk. ”Ett språk är en dialekt med flotta och armé”  fick jag lära mig på universitetet och det är ett sånt där citat som alla som läser språkvetenskap får lära sig. Det betyder att det är ganska godtyckligt vad som kallas språk och vad som kallas dialekt. En definition på språk är att om två olika språk/dialekter är inbördes förståbara ”mutually intelligible” så är det ett språk. Den andra är den där med ”flotta och armé”, som har att göra med de institutioner; som skriftspråk, akademi, och en myndig regering som kan hävda att ”detta är ett språk och inte en dialekt!, eller helt enkelt vad som av hävd ansetts vara ett språk. Så är svenska och norska två olika språk trots att norrmän och svenskar förstår varandra, medan marockanska och yemenitiska är två olika dialekter fastän de behöver tolk sinsemellan. MEN, det ska sägas att globaliseringen, egyptiska filmindustrin och satellitkanalerna fört även de senare samman så att de kan anpassa sitt talspråk till varandra så att de förstår varandra.

D i a l e k t k o n t i n u u m är ett annat sånt där fint ord man får lära sig när man läser lingvistik. Det betyder att dialekter gradvis förändras med geografiska avstånd och hinder (berg, skogar, öknar etc.)  så att ett språk gradvis övergår i ett annat. Så talade man för c:a 200 år sedan på gränsen mellan Sverige och Norge s a m m a språk på båda sidor gränsen. Det som gjorde att det blev två olika språk var Gustav Vasas respektive dito danska version som användes i Norge, och så småningom läskunnigheten som gjorde att talspråket spaltades upp mellan de som lärde sig svenska respektive danska/bokmål. Samma situation gäller arabvärlden fast där skiljer sig inte skriftspråket. Talspråket i huvudstaden har emellertid viss påverkan på befolkningen i mindre städer och på landsbygden . Den har ofta högre prestige än de mer lantliga dialekterna. Därför talar i Egypten t.ex många kairodialekt i städer där man traditionellt talar en annan dialekt. I Libanon sprids beirutdialekten, ja till och med utanför Libanon, i Syrien och Palestina där man talar samma språk med dialektala skillnader.

Jag föredrar alltså att tala om de arabiska talspråken. Det som talas i Marocko och västra Algeriet kan vi kalla västmaghrebiska. Sedan har vi östmaghrebiska som talas i Tunisien och västra Libyen. Egyptiska i Egypten och Sudan. Levantinska i Syrien, Libanon och Palestina (d.v.s Israel, Jordanien och de omstridda områdena), Mesopotanska i Östra Syrien och Irak, och Nordgulfiska i norra delen av arabiska halvön, Yemenitiska i södra delen, inklusive Yemen och Oman. Jag ska erkänna att jag inte har stenkoll på de två sist nämnda. Dessa skiljer sig åt ungefär som de romanska språken skiljer sig från varandra. Franska, ”spanska”, italienska, portugisiska, rumänska, rätoromanska, osv. Dessa språk går dessutom att dela in i dialekter och det gör de arabiska talspråken också.

MYCKET av vad som står i böcker om arabiska gäller den situation som rådde innan uppfinningarna radion, cinematografen, satellitkanalen och internet kom in på scenen, och måste omprövas. Till exempel så brukar det stå i böckerna att standardarabiska förstås av de välutbildade. Det gällde förr. Nu förstår vem som helst standardarabiska, även analfabeter och barn (som tittar på barnprogram varje dag på standardarabiska), p.g.a ovannämnda uppfinningar. Internet har förresten gett dialekterna ett vitamintillskott. Så finns t. ex. på Wikipedia hundratals artiklar publicerade på egyptiska.

!!آقادار

 

کاس آقا-درخت وملا   عيد دم بو خنکی داشتی هوا    بنا بو غنچه خوسر سرخ کلاه خالی واشان بزبيد دشت جی سر     حج حجن تازه بمابيد زسفر کاس آقا وازده  از دهکده بو           دهکده اونه ره غمکده بو ايته صبح بغچه به خو تک بزه پس       پاپروسه به خو مشتک بزه پس يورغه اسب خوشينه زين بگوده         خودست انجاره به خورجين بگوده تا بشه شهر دلي وا بکنه                کارو باري خوره پيدا بکونه بده اول خوره اسپند دانه دود      به اصطلاح تا کورا به چشم  حسود چندتا ماچي بده قران بعدن       راه دکفته بشو از خانه برون راه ميان وازو  ولنگي  تواده         آب مين هفت دانه سنگي تواده تا بده سيزده خو سال بدر        دوارسته همته پردان سر يورغه اسب از پيشو دنبال کاس آقا     ابچي نشتي خوره  ابچي شوهي  راه تازه خورشيد زه افق سر بزبو        زه خو لانه چچني  پر بزه بو هاتوکه ذوق مرا شونده بو راه       جاده خاکيه نم نم زهي پا بده خو راهه سره دره  تنگ           ايدنه سبز کونوس دار قشنگ خو مره بيسا بگوفته کاس آقا         زه اين دار  شا چاگودن صد تا عصا من ومي روزي ره بسه اين درخت      آخ عصاي بمرده اين درخت از خو جا يکهو زشادي بپرس      سرخ تيکه همره اون دار دبست تا برگرده اونه از يادا نشه          کاس آقا آرزو بر بادا نشه باز خو راه سفر از سرا گيفت      هي بگود اسب زشادي پر بگيفت دو سه روزي زه اين جريان بگذشت    ابر وارش بزه سرسبزابو دشت تا ايته ملا زه اوره بگذشت!          سرخ تيکه بده از جا بپرست! خودل همره بگفته که اين دار         ايسه حتما ايته نذري آقادار! بشو آبادي ميان جار بزه              گپ زه اون نظري کونوس دار بزه!! هر کس ور که بنشته بزه گپ       هرته منبر که بنيشته بزه گپ مردم صاف ساده خام گوده             گپ همره اوشانه رام گوده کار بجايي فارسه آخر سر          همه کس نذري ببرده اونه ور هر کس چوم کور بو اونه برگ چيدي!!    مثل سرمه خودوتا چشم زهي!   اين ميانه بزه از راه کاس آقا         بما با دب دبهو  تازه قبا عين آهوي جدا بوسه زدشت      دربه در سبز کونوس داره دنبال بگشت تا بوارده خو کونوس دار بگير        کر لو لانه بنا بو اونه زير خلوتي مردم ده تا نبينه             داس اوساد تا اونه خاله وابينه از قضا ملا زه اوره بگذشت          کاس آقاي بده از جا بپرست داد بزه! هاي!مگه ديوونه اي تو؟!    زه خدا غافل وبيگانه اي تو؟ تا حاسه نذري درخته کي وابه؟    نديني  خون زه اونه شاخه فوبه؟!!! کاس آقا خال فگود هيچي نگفت!  خوره بيشتر لوس بگود هيچي نگفت!! جان ملا که هواي دينه پس!!     دوي زنه شه زه اوره  مردم پس شه خو آبادي ميان هي زنه جار         دوخانه مردمه خامه خو کنار که بائيدخودسرا بوسته کاس آقا        فارسيد کافرا بوسته  کاس آقا!! شيمه ايمان سر تيشه بزه!!         آقا داره يکهو از ريشه بزه!! مردمان تا اين گپ ايشناودي!       خوشانه ملاي گريان دينيدي!!! دوتا دستي بزه هر کس به خو سر!       ايدنه داس اوساد  او يدنه تبر!! راه دکفتيد همگي تا آقا دار            کاس آقاي بدئيد مشغول کار تا خدا خواستي بزهيد زن ومرد!!        کاس آقا جانه بزهيد زن ومرد!! اون هر ذره هزار تيکه گوديد         خوشان غيض اونه سر خالي بگوديد!! هيچکس اين نقل نانستي تا الان     که آقا دار زير دفن کاس آقا!! کاس آقايي که ايته سيزده بدر         مثل سيزده بشو از دنيا بدر کاس آقايي که اونه دست بمانست     بي عصا خاکان زير تا بتانست…

Ordspråk på dari-hazaragi 1

Några hazaragiordspråk. Hazaragi är en dialekt av dari som talas av hazarerna i Afghanistan.
Skyll inte på mig att layouten blev så här tråkig. Det är wordpress nya användarovänliga användargränssnitt. Tyvärr…

Förståndet sitter inte i åldern utan i huvudet
[aql da sâl nîya, da sara]
عقل دَ سال نییه دَ سره

Jag har ju inte dödat en seyyed [släkting till profeten] M.a.o, så farligt var det väl inte!
[seyid ki nakushtem]
سید که نکوشتِم !

Kabuls motsvarighet till ovanstående ordspråk. Jag har ju bara kastat sten i Kaaban!
[faqat da ka’ba sang zadom]
فقط ده کعبه سنگ زدم

”Hans hjärta rycktes upp ur hjärtehuset”, d.v.s: Han blev plötsligt skrämd.
[dil az dilxânashi kanda shud!]
ىيل از دیلخانه شی کنده شد !

”Nu tänker jag inte vända mitt ansikte mot ditt mera” (När man är besviken på någon)
[diga ruy xura da ruy tu namezanum]
دیگه روی خوره دَ روی تو نمی زننم !

Det där önskar jag inte ens åt en otrogen!
[xudâ nasîb-e yed kâfar nakana]
خدا نصیب یِد (هیچ) کافر نکنه !

Himlen är långt bort och jorden hård!
(Livet är inte lätt) [âsemô dûra zimî saxt-a]
[Kabul: âsemân baland-a zemîn saxt-a]
آسموُ دورهَ زیمی سخته !

Det är fel att bli vän med dem som nyligen kommit upp sig/nyrika.
(eftersom de har en massa komplex och vill ta ut dem på andra)
[dôsti qad naw-nôkar o naw-kîsa xatâya]
دوستی قد نو نوکر و نوکیسه خطایه.

Han har ryggen mot berget (d.v.s han har mäktiga bundsförvanter som stöder honom)
[pusht-shi da kôy-a]
پوشتشی دَ کویه…

Sätt inte foten utanför din (fars?) matta/dörrmatta! (Håll dig på din plats/vet om dina begränsningar)
Cut your coat according to your cloth!
[pây xura az kunjile bâb-e xu dirâztar naku!]
پای خورَ از کونجیلِ بابِ خو درازتر نکو!

Det finns en lösning för allt.
[ar dardi darmô dara]
آر دردی درمو داره

Rescension av boken: ”For Lust of Knowing: The Orientalists and Their Enemies”

Jag var bara tvungen att lägga ut en rescension som jag läst, av en bok som jag inte läst, som sågar en bok som jag läst, och irriterat mig något så vansinnigt på… Hängde du med nu? Nå, i vart fall, håll till godo, här kommer den, klippt rakt ur amazons websida:

”This book is fun to read. It discusses the history of Orientalism and tells about some of the leading Orientalists. It also defends Orientalism as a legitimate scholarly field. And one may want to know why this topic of study needs any defense.

The reason becomes clear right from the start. Ed Said wrote a crazy rant against the whole enterprise. That ought to have had little effect on academia. But it did: plenty of people praised that book! And by now, to say that one is an Orientalist is to risk being branded as a servant of Imperialism, and maybe as a Zionistlover as well. I can see that Irwin is not too happy about the decline of Orientalism as a scholarly field.

Nor can Irwin be too happy with the discrediting of Middle Eastern Studies that has resulted from the acceptance of Said’s nonsense by quite a few supposed intellectuals. That has resulted in Middle Eastern scholars being dismissed by some as a bunch of anti-scholarly racists and bigots who use their positions not to further knowledge but to propagandize against human rights and truth. Irwin is clearly embarrassed by the fact that his field is now associated with Said’s polemical work. Yes, those who study the Middle East are under attack from both sides due to the politicization of the field.

I have to admit that I’m not the proper person to deliver an attack on Said’s book ”Orientalism.” For one thing, the book is such garbage that I wouldn’t know where to start. For another, what I say would count for very little. Not only am I not a scholar in that field, I also am an opponent of Said’s entire war on human rights. I see Said as one of the biggest liars of the past century, and I feel that he was a truly evil creature. It would be difficult for me to convince most of those who like Said’s works that I could write a genuinely unbiased and fair appraisal of the trash that he wrote.

That is one reason why it is good to have a view from an Orientalist who attacks Said on scholarly, rather than political grounds. Irwin certainly does not defend Israel or Zionism, and he defends Said from accusations of supporting terrorism (cleverly claiming that he merely praises terrorism ”with faint damns”). I think Irwin is wrong here, but that’s not the issue. The question is whether there is any merit in what Said wrote, and how much damage his stuff has done to the field of Orientalism.

Irwin says that ”it is a scandal and a damning comment on the quality of intellectual life in Britain in recent decades that Said’s arguments could ever have been taken seriously.” And he notes that in some cases, folks sided with Said just to be anti-Zionist and anti-American. It sure must be fun for some people to taunt those who support human rights for Jews. But I think that the cost is severe if the whole field of Middle Eastern history and Orientalist studies is thus mangled. As for Said himself, I wonder why he did such a thing in the first place. Why, instead of attacking the Israelis or the Jews, or the Blacks, or the Americans, or the Christians, or whatever group he wanted to slander did he pick on those who simply studied the Middle East? After all, many of those scholars were anything but Zionists! I don’t know the answer to that question. Maybe Said felt that to truly smash the rights of Levantine Jews to life, liberty, and property, he’d have to smash truth. And I guess he figured that the best way to attack truth would be to outlaw the right to study it. That would leave Middle Eastern studies in the hands of lying and taunting propagandists and give some chance to get ”scholarly” approval for the abolition of human rights in the Levant. That’s just my wild guess. Irwin merely says that he can’t believe that Said’s work was written in good faith.

I would like to see Middle Eastern studies be a scholarly field once again. If I were a few decades younger, I might even want to work in that subject to help that happen. But I now think the first task here has to be to expose and repudiate the barrage of anti-Zionist lies that have become part of the canon offered to many students. And that can’t be done by partisans alone. It needs works such as this one, written by those who value truth and want the field to be rescued from those who merely want to use words to fight a tribal war.

Oh yes, the title. In ”The Golden Road to Samarkand” by James Elroy Flecker (1884-1915), Ishak says:

”We travel not for trafficking alone;
By hotter winds our fiery hearts are fanned:
For lust of knowing what should not be known
We take the Golden Road to Samarkand.”

Obviously, Irwin’s point is that the Orientalists were not in their fields primarily to serve as agents of Imperialism, but, almost always, out of genuine love of knowledge.

I recommend this book.”

Metro Al-Anfaq

Kairos tunnelbana

 

Jag träffade en taxichaufför/butiksägare/guide/Gud-vet-vad vid Tala3et Harb i centrala Kairo. För 150 pund ville han köra mig till pyramiderna i Giza. Jag tyckte det var lite mycket och han gick genast ned till 50 pund. Men ack, jag hade redan bestämt mig för att ta tunnelbanan, Metro Al-Anfaq. Han försökte avskräcka mig: ”Not good, many bodies many thief!”, men ack, jag hade redan bestämt mig.  Tunnelbanan + bussen till Giza alltså. Totalt blev det 1,50 pund (två kronor och tjugofem öre).

Kairos tunnelbana är jättefin. Toppskick såvitt jag kan bedöma. Och här slipper man försäljarna och alla bondfångare med en massa agendor för just dig. Här träffar man de vanliga egyptierna. Lätta att prata med, hjälpsamma och visar vägen. Egentligen får man inte fotografera här men jag fick dispens av en polis. (Poliser finns det gott om).

Jag var även i Shubra. Shubra är en jättestadsdel med fler invånare än hela Alexandria sägs det; 8 miljoner. Majoriteten av dem är kopter, d.v.s ortodoxa kristna egyptier. Kyrkorna har kalasjnikovbeväpnade poliser som vaktar utanför. Det känns tryggt! Abu Seyfeyn – St. ”Han med de två svärden” är ett gammalt koptiskt helgon, som visserligen katolikerna också har som helgon. Minns inte vad det var han hette…

Abu Seyfeyn

 

En tjur i foajén

Jag hade en härlig tid i Kairo. Under två veckor bodde jag på det här hotellet. Det var rent och fint även om en del i personalen kanske hade ett och annat att lära när det gäller hur man bemöter gästerna. En dag när jag kom till hotellet stod det en tjur i hotellets foajé. Den skulle slaktas för det var ”‘eid el-adha”, den muslimska offerhögtiden.

Orientalistiklänkar

 

 

 

 

  

• arabiska
  • Arabic Newspapers
  • Egyptian Arabic
  • arabiskt chatalfabet
  • dreams and visions
  • Syrian Arabic
  • The Dialect of Hebron – West Bank
  • المعجم القانوني
  • هـنعيش صح
  • http://arabswata.org/site/translations/29.html
  • http://traductoritaliano.maktoobblog.com/
  • http://translationandteachingofarabic.blogspot.com/
• azeriska/turkspråk
  • Alma Yolu
  • Atalar sözü
  • Axısqa türklərinin dili – Språkstudie: Akhisqaturkar
  • Azerbadzjans generalkonsulat i L.A.
  • Azerbadzjans regerings samtliga departement
  • azerbaijan.az
  • azeri literature
  • azeri-svensk ordlista
  • azeriska – turkiska -wiki
  • azeriska förkortningar
  • Azərbaycan Milli Kitabxanası
  • Azərbaycan-İran mədəni əlaqələrində tərcümənin rolu
  • AZƏRBAYCANŞÜNASLIĞIN ƏSASLARI
  • Gutenberg Azerbaijan
  • Ministry of Internal Affairs – Azerbaijan
  • möcüz-türkçə
  • modern azerbajdzjanska
  • Om turkspråket khalaji
  • solgunaz
  • şəhryar – heydərbaba
  • TurkIran
  • Turkoloji-Iran
  • Tələbələr – Azerbajdzjansk Studentportal
  • Xələcistan-Az
  • Yaprak – Iranska Turkmener
  • آموزش زبان ترکی آذری
• Blogroll
  • Institute for Caucasian and Central Asian Studies
  • Om Dhimmitude
  • Oxus Communications
  • Tafsirkhabar
  • Trees for Kurdistan
  • Utbildning i orientaliska och afrikanska språk samt Mellanösternkunskap
  • waybackmachine
  • webmasterlogs
  • subscene
• Farsi
  • Akhundov میرزا فتح علی آخوندزاده
  • Ali Reza Nourizadeh
  • Center for Arab and Iranian Studies
  • Center for Proliferation of Persian Language
  • farda – stories
  • Farsi – Dari
  • farsi christian news network
  • footballpedia – farsi
  • gooya
  • internetkurs uppsala universitet
  • Iranian Economic News Agency
  • Iransk bloggare
  • Iransk nationalistisk blogg
  • iranska formulär
  • islamic databank
  • Juridik på persiska
  • khandaniha – خواندنیها
  • moderna idiom – farsi
  • Nahavand
  • Om den gamla (forn-)azeriskan
  • Om Lori
  • Persian Ebooks
  • persian in texas
  • persian newspapers
  • Persisk språkpolis
  • Persiskt Online Bibliotek
  • Radio Farda
  • Shahnameh
  • Wikipedia på Gileki
  • Wikipedia på Mazandarani – مازرونی
  • اصلاحات – روندی برای همه فصول
  • انتخابات شوراها، عرصه بزرگ مبارزه رفرمیستی
  • تاثير ادبيات ايران بر ادبيات جمهوري آذربايجان
  • جايگاه سيستم رفاهی در الگوی جديد اصلاحات
  • دانشنامه
  • دانلود رایگان کتاب
  • زبان و ادبیات فارسی
  • قوهء قضائیه جمهوری اسلامی ایران
  • مدرسه اینترنتی تبیان Tebyan Internet School
  • مشاوره حقوقی
  • چراغ کم سوی صلح طلبی در میان ایرانیان خارج از کشور
• kurdiska
  • English-Kurdish Dictionary
  • Ferheng
  • Kurdish Library
  • Kurdish Voice
  • Kurdistanan.net
  • Sorani med latinskt alfabet
  • sydkurdiskt lexikon
  • Wikipedia Kurdish
• ordböcker
  • Azeri Dictionary
  • azeri-farsi ordlista
  • azeri-svensk ordlista
  • egyptisk arabisk dialekt – franska
  • English-Kurdish Dictionary
  • Ferheng
  • persisk ordbok
  • sydkurdiskt lexikon
• persiska
  • dadgostary
  • Iran’s Penal Code
  • sociolegal
  • terminolojiyehoqooq
  • ترمینولوژی حقوقی
  • iranska formulär av diverse slag
• radio
  • Radio SBS
  • Radio Erf
  • Radio Liberty
  • Voice of America
  • Radio Ibrahim
  • IBS – radioprogram på egyptisk dialekt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sitter i Knivsta och kartlägger Bagdad…

Under mina bataljer som översättare har jag ibland stött på hårt motstånd i form av oläsliga ortsnamn på formulär, anmälningar dödsattester etc. Detta har jag nu tänkt råda bot på genom att lära mig Iraks geografi, och då främst Bagdads olika stadsdelar och kvarter. Alltså satte jag mig helt sonika ned i Knivsta och surfade runt lite på Webben efter info om Bagdad. Här är resultatet…

Något om Bagdads administrativa indelning:

Bagdad delades tidigare in i fyra delar: Karkh, Rasafa, A’dhamyya och Kadhmyya. Numera
delas Bagdad enligt engelska Wikipedia in i nio ”District Advisory Councils (DAC) ”:

Adhamiyah (Al-Numan hospital)	الأعظمية
Karkh[29]	الكرخ
Karadah[30][31]	الكرادة
Kadhimyah[32]	الكاظمية
Mansour (Kvarter/ahiya’: Dragh, Ma’moun, Dawoodi, Washash, Harithyya, Qadisyya, Yarmouk, Amariyah, Ghazalia, Khadra, Jamia (västra Bagdad/Karkh)	المنصور
Sadr City (Thawra)[33]	مدينة الصدر
Rasheed[34] (Kvarter: Dora, Al-Baiya) västra Bagdad	الرشيد
Rusafa	الرصافة
New Baghdad (Tisaa Nissan) (9th of April)[35]	بغداد الجديدة

Tyvärr ger inte Wikipedia likvärdig information om de olika distrikten, vad gäller t ex vilka kända kvarter som ligger i respepktive distrikt.

Geografiskt kan man konstatera att Bagdad delas av floden Tigris i en östlig och en västlig del. Den östliga delen av Bagdad kallas Al-Rassafa/Rusafa, och den västliga kallas Al-Karkh

 

 

Distrikten är alltså i sin tur indelade i grannskap/kvarter s.k hayy/pl. Ahyaa’, varav vi har listat några här:

• Al-Ghazaliya
• Al-A’amiriya
• Dora
• Karrada
• Al-Jadriya
• Zayouna
• Al-Saydiya
• Hurriya City
• Al-Sa’adoon
• Al-Shu’ala
• Bab Al-Moatham
• Bab Al-Sharqi
• Al-Baya’
• Al-Za’franiya
• Hayy Ur
• Sha’ab
• Hayy Al-Jami’a
• Al-Adel
• Al Khadhraa
• Hayy Al-Jihad
• Hayy Al-A’amel
• Hayy Aoor
• Al-Horaya
• Hayy Al-Shurtta
• Yarmouk
• Al-Saydiya
• Jesr Diyala
• Abu Disher
• Raghiba Khatoun
• Arab Jijur
• Al-Awashosh
• Al-Fathel
• Al-Ubedy
• Al-Wazireya

Som tidigare nämnts delas Bagdad geografiskt i två delar av floden Tigris i en östlig del Al-Rasafa och en västlig Al-Karkh.

I Wikipedias arabiska artikel om Bagdad placerar man in ett antal stadsdelar i antingen den östra eller den västra. Ursäkta mig du som inte kan läsa arabiska. Men jag gör ju detta mest för min egen skull: 

جانب الرصافة	جانب الكرخ
الأعظمية	الكاظمية
البتاوين	العامرية
الكرادة	المنصور
منطقة الشعب	منطقة القادسية
بغداد الجديدة	الدورة
الزعفرانية	السيدية
الوزيرية	الغزالية
شارع الفضل	حي الجهاد
شارع السعدون	مدينة الحرية
الثورة مدينة الصدر حالياً	الشعلة
الشيخ عمر	حي العدل
شارع أبو نؤاس	حي الخضراء
حي أور	14 رمضان
9 نيسان	حي الإعلام
حي الغدير	حي الكندي
حي البنوك	العطيفية
شارع فلسطين	حي العامل
شارع النضال	الشرطة الرابعة
شارع المغرب	حي التراث
الصليخ	الزوراء
الجادرية	شارع حيفا
باب شرقي	الحارثية
المسبح	البياع
البلديات	الدولعي
كمب سارة	الصالحية
الحسينية	الوشاش
زيونة	حي اليرموك
المشتل	حي الجامعة
بوب الشام	عرب الجبور
الراشدية

Iransk Filmfestival i Uppsala

I helgen var det filmfestival i Uppsala. Föreningen Yari hade bjudit in flera kända iranska regissörer samt en skådespelerska Golshifteh Farahani, som syns här på bild tillsammans med den världsberömde orientalisten Linus Olsson. Jag lät henne ta ett kort tillsammans med mig, vilket hon tycks ha uppskattat.

I filmen Body of Lies spelar Golshifteh mot Leonardo Di Caprio, känd bl a från Titanic

Santoori, Charshanbe Soori, Otobuse Shab, och Daereye Zang var några av de filmer som visades under festivalen. Jag har nämnt de två förstnämnda i tidigare inlägg.

Om Mellanösterns lingvistiska karta, del 1 – nypersiskan

Mellanöstern är ett område som präglas av flerspråkighet och etnisk mångfald. Ändå kan man lite hårdraget säga att regionen domineras av fyra stora språk: Arabiska, persiska, turkiska och kurdiska

Arabiskan har c:a 200 miljoner talare, persiska cirka 100 miljoner, turkiska 100 miljoner och kurdiska 20-30 miljoner. Det blir nästan en halv miljard talare, och riktigt så stor befolkning har inte mellanöstern, så för att förklara språkförhållandena måste vi räkna med en viss tvåspråkighet, där samma talare talar flera olika av dessa språk.

Arabiska är ett semitiskt språk och är alltså inte historiskt ”släkt” med de iranska språken persiska och kurdiska som hör till den indoeuropeiska språkfamiljen. I och med islams utbredning blev arabiskan det främsta kulturspråket i flera hundra år i mellanöstern. Det blev snabbt kulturens och de lärdas språk. När sedan persiskan några hundra år efter den arabiska koloniseringen av Persien började resa sig ur sin dvala var det med tung påverkan från arabiskan, speciellt vad gäller ordförrådet. Ofta var de persiska författarna även bevandrade i det arabiska språket och litteraturen, vilket gjorde att man lånade friskt ur arabiskan.

Under tusentalet och århundradena därefter kom den turkiska folkvandringen och mongolhärarna som till stor del bestod av turkiska soldater. Turkiska språk och dialekter gjorde sig därmed gällande i allt högre grad, och genomsyrade såväl Persien som Anatolien utöver de områden i Centralasien som man kommit från. För 100 år sedan var turkiskan lika utbrett som modersmål i Persien som persiskan om inte mer, medan persiskan dominerade inom administration och litteratur. Persiskan blev det stora kulturspråket, inte bara i Persien, utan även i det turkiska Osmanska riket och det Indiska Mogulriket, och i Centralasien. Turkiska och persiska har alltså levt sida vid sida i enorma områden i Mellanöstern och Centralasien, vilket har gett upphov till uttryck som ”den turkopersiska kultursfären”. Det är väldigt vanligt bland persisktalande iranier att man berättar att föräldrarna talade turkiska hemma men inte förmedlade språket vidare till barnen. I Osmanska riket var det vanligt att adeln behärskade persiska ända in på 1900-talet, och det osmanska språket hade fler ord gemensamt med persiskan än den hade turkiska ord. Även språkets struktur och grammatik påverkades starkt av persiskan, men påverkan var inte enkelriktad.

I Iran var det för en eller ett par generationer sedan inte alls någon självklarhet att man behärskade persiska. I många men inte alla städer talades persiska av gemene man, medan landsbygden dominerades av turkiska, kurdiska, loriska, baluchiska, gileki, mazandarani och andra uråldriga iranska mål med rötter ända in i antiken, av vilka en del fortfarande var relativt opåverkade av såväl nypersiska som arabiska. Nypersiskan spreds från städerna och utåt, inte tvärtom. Och dess totala erövring av iranierna skedde inte förrän televisionen gjorde sitt intåg i deras hem.
Fortsättning följer…

Yrken på arabiska

 

 

Term	Definition
مهندس	engineer
مدرّس	teacher
معلّم	teacher, instructor
أستاذ (ج) أساتذة	professor
طبيب	doctor
ممرّضة	nurse
محامي	lawyer
قاضي	judge
حاكم	judge
ضابط	officer
مترجم	translator
طبّاخ	cook, chef
خبّاز	baker
عامل	worker
رجل أعمال	businessman
إمام	imam
قسيس	priest
حاخام	rabbi
لصّ	thief
رئيس	president, head
فضائيّ	astronaut
محاسب	accountant
لاعِب	player, athlete
موظّف	employee
سياسيّ	politician
ديبلوماسيّ	diplomat
صيدليّ	pharmacist
مستشار	consultant
معيد	graduate assistant
عسكري	soldier
حارس	guard
بوّاب	doorman
خادم	servant
عبد (ج) عبيد	slave
نادل	watier, garcon
مزخرف	decorator
ممثّل	actor
مغنّي	singer
متخصّص	specialist
بائع	seller, vendor, salesman
جزّار	butcher
سكرتير	secretary
مُدير	director, supervisor, administrator
مزارع	farmer
متحدّث	spokesperson, TV news anchor
مؤلّف	composer
رسّام	painter
فنّان	artist (general)
جوهريّ	jeweler
كاتب	author, writer
عالم	scientist
إطفائيّ	firefighter
مخاطر	stuntman
جاسوس	spy
تاجر	trader, merchant
أمين المكتبة	librarian
أمين الصندوق	bank teller, cashier, treasurer
فارس	knight
أمير	prince
ملك	king
أميرة	princess
ملكة	queen
قائد	driver
رُبّان الطائرة	airplan pilot
صيّاد	hunter, fisherman
مصوّر	cameraman

 

Arabisk bio/teater/TV/kulturordlista

(guitar) player: عازف (الجيتار)
a waste of time: خسارة الوقت
act: فصل (ج) فصول
action: أكشن
actor: ممثل
adapted screenplay: سيناريو مقتبس
adventure: مغامرة
advertisement (or announcement): إعلان (ج) إعلانات
after the break: بعد الفاصل
album: ألبوم (ج) ألبومات
animation: الرسوم المتحركة
art: فن (ج) فنون
article: مقالة (ج) مقالات
artist (in general): فنان
assessment; rating (1-5 stars etc.): تقييم
astonishing: مذهل
attractive: جذاب
author: مؤلف
author, literary figure: أديب (ج) أدباء
bamboo flute: ناي (ج) نايات
band: فرقة (ج) فرق
bellydance: رقص شرقي
book: كتاب (ج) كتب
boring: مملّ
box office: شباك التذاكر
breaking news: أخبار عاجلة
broadcaster: مذيع
cartoon: كرتون
ceramics: خزف
channel: قناة (ج) قناوات
chapter: فصل (ج) فصول
character: شخصية (ج) شخصيات
child star: نجم طفل
choir: جوقة (ج) جوقات
cinematic masterpiece: تحفة (ج) تحف سينمائية
cinematography: تصوير
classified ads: إعلانات مبوبة
clay: صلصال
collection of poetry: ديوان (ج) دواوين
column: عمود (ج) أعمدة
comedy: كوديدي
coming up: بعد قليل
complete works: أعمال كاملة
composer: ملحن
concert: حفلة موسيقية
controversial: مثير للجدل
correspondent: مراسل
costume design: تصميم الأزياء
crime: اجرام
critic: ناقد (ج) نقّاد
dedication to: اهداء لـ | إلى
devastating: مدمر
director: مخرج
disgusting, sickening: مقزز
distinguished, superior: مميز
documentary: وثائقي
drama: دراما
drawing, painting: رسم (ج) رسوم
drum: طبلة (ج) طبل
dubbed: مدبلج
editing: تحرير
editor: رئيس تحرير
enjoyable: ممتع
entertaining: مسلٍ
entertainment: تسلية
epic: ملحمي
episode: حلقة (ج) حلقات
exaggerated: مبالغ
excellent: رائع
exciting (excitement): مثير (اثارة)
failure, flop: اخفاق
family: عائلي
famous (fame): مشهور (ج) مشاهير (شهرة)
fans: جمهور
fans: معجبون بـ
fantasy: خيالي
festival: مهرجان (ج) مهرجانات
full of: ملئ بـ
fun: مرح
funny: مضحك
great: ممتاز
hero, main character (or champion): بطل (ج) أبطال
historical: تاريخي
horror: رعب
host: مقدّم
host of the ceremony: مضيف الحفل
interview: مقابلة
introduction: مقدمة (ج) مقدمات
issue (of a periodical): عدد (ج) أعداد
journalism, the press: صحافة
journalist: صحفي
lead singer: مغنٍ رئيسي
line: سطر (ج) سطور
literature: أدب (ج) آداب
live (or direct): مباشر
live action: الحركة الحية
lyrics: كلمات أغنية/أغان
magazine, journal: مجلة (ج) مجلات
makeup: مكياج
marvellous, amazing: خارق
melody: لحن (ج) ألحان
mosaics: فسيفساء
movie: فيلم (ج) أفلام
movie theater: سينما
music: موسيقى
music video: مقطع (ج) مقاطع
musical: موسيقي
musical instrument: آلة (ج) آلات موسيقية
mysterious: غامض
mystery: لغز
negative: سلبي
network: شبكة (ج) شبكات
newspaper: جريدة (ج) جرائد
newspaper: صحيفة (ج) صحف
novel: رواية (ج) روايات
obituaries: الوفيات
on the air: على الهواء
ordinary: عادي
original screenplay: سيناريو أصلي
Oscar award: جائزة (ج) جوائز أوسكار
oud (lute): عود (ج) أعواد
page: صفحة (ج) صفحات
paint: طلاء
painter, artist: رسام
paragraph: فقرة (ج) فقرات
passage, text: نص (ج) نصوص
performance: أداء (ج) أداءات
photographer: مصور
photography: تصوير
picture, photograph: صورة (ج) صور
play: مسرحية (ج) مسرحيات
poem: قصيدة (ج) قصائد
poet: شاعر (ج) شعراء
poetry: شعر (ج) أشعار
popular: شعبي
portrayal, embodiment: تجسيد
positive: ايجابي
poster: ملصق (ج) ملصقات
pottery: فخار
preface, forward: تمهيد
producer: منتج
program: برنامج (ج) برامج
promotion: ترويج
rare: نادر
rating (G, PG, etc.): تصنيف
realistic: واقعي
record: رقم قياسي
record: اسطوانة (ج) اسطوانات
relaxation: ترفيه
report: تقرير (ج) تقارير
revenue: ايراد (ج) ايرادات
review: مراجعة (ج) مراجعات
rock star: نجم (ج) نجوم الروك
role, part: دور (ج) أدوار
romance: رومانسي
satellite channels: فضائيات
scene: مشهد (ج) مشاهد
science fiction: خيالي علمي
screen: شاشة (ج) شاشات
screenshot, still: لقطة (ج) لقطات
script, screenplay: سيناريو (ج) سيناريوهات
scriptwriter: كاتب السيناريو
sentence: جملة (ج) جمل
series: سلسلة (ج) سلاسل
short story: قصة (ج) قصص قصيرة
showing (of a film or play): عرض
silly, ridiculous: سخيف
singer: مغنٍ
singer: مطرب
song: أغنية (ج) أغان
sound effects: مؤثرات صوتية
special effects: مؤثرات (تقنية)
special, distinguished: متميز
stanza: مقطوعة (ج) مقطوعات
star: نجم (ج) نجوم
starring role: دور البطولة
starring…: بطولة
statue: تمثال (ج) تماثيل
subtitled: مترجم
success: نجاح
supporting actor: ممثل مساعد
table of contents: قائمة المحتويات
tape: شريط (ج) شرائط
television: تلفزيون (ج) تلفزيونات
terrifying, frightening: مفزع
The film’s events revolve around…: تدور أحداث الفيلم حول
theater: مسرح (ج) مسارح
thriller: مشوق | تشويق
ticket: تذكرة (ج) تذاكر
to act: مثل – يمثل (تمثيل)
to dance: رقص – يرقص (رقص)
to design: صمم – يصمم (تصميم)
to direct: أخرج – يخرج (اخراج)
to distribute: وزّع – يوزّع (توزيع)
to draw or paint: رسم – يرسم (رسم)
to play (an instrument): عزف – يعزف (عزف) على
to play a role: لعب – يلعب (لعب) دورا
to produce: أنتج – ينتج (انتاج)
to record, tape s.t. (or to register): سجّل – يسجّل (تسجيل)
to sculpt: نحت – ينحت (نحت)
to shine (ex. in a role): لمّع – يلمع (تلميع)
to sing: غنّى – يغنّي
to win an Oscar: فاز – يفوز (فوز) بجائزة أوسكار
tour: جولة غنائية
tune: نغم (ج) أنغام
TV show, series: مسلسل (ج) مسلسلات
under the sponsorship of…: برعاية ___
unique: فريد
verse: بيت (ج) أبيات
violin: كمان
visual effects: مؤثرات بصرية
voice (or sound/vote): صوت (ج) أصوات
war: حربي
weaving: نسيج
word: كلمة (ج) كلمات
writer: كاتب (ج) كتاب

Iransk filmfestival i Uppsala 26 – 28 sept

Intervjuad på kuppen

همین چند روز پیش یک شب تو دلم افتاد که بروم سری بزنم به آقای اصغر تا ببینم کارش با کتابفروشی جدیدش چطور پیش می رود. وقتی به کتابفروشی نزدیک شدم دیدم تجمعی از دوستداران کتاب جلوی کتابفروشی جمع شده اند. از قرار معلوم همین شب افتتاحیه است و خبرگزار رادیو سراسری سوئد هم آنجا حضور دارد. خلاصه شب جالبی بود و معلم دانشگاهی من، خانم فروغ هاشابیکی هم آنجا بود، و با من نیز مصاحبه شد، که عکسش را نیز برای شما گذاشته ام. تماشا کنید و لذت ببرید

 

 

Häromdan hamnade jag av en slump på invigningen av den nya persiska bokhandeln i Stockholm. Jag trodde invigningen skett för länge sedan. Dessutom blev jag intervjuad av Aghaye Aghili på SR.

Banktermer: engelska – persiska

account	حساب
Pay/put money in an account	پول در حساب گذاشتن
Overdraft	بیش از اندازه برداشت کردن
Deposit account, savings account	حساب پس انداز
Withdraw,take/get money out of an account	برداشت پول از حساب
Interest	سود پول
Current account	حساب جاری
Balance	مانده حساب
Standing order	دستور پرداخت مستمر
Statement	برگ گزارش موجودی
Crossed check	چک غیر حامل
Counterfoil	ته چک
Cash dispenser, cash machine	عابر بانک
Joint account	حساب مشترک
Open an account	باز کردن حساب
Close an account	بستن حساب
Passbook	دفترچه حساب
Bank card	کارت عابر بانک
Traveler’s check	چک پول
Checkbook	دسته چک
Cash a check	نقد کردن چک
Stop the check	بستن چک
Check bouncing	برگشت خوردن چک
Blank check	چک سفید
Dud check, bad check	چک بی محل

Källa: http://firoozzare.blogfa.com/84044.aspx

Klicka för  persisk ordlista, ekonomiska termer 

Nya Testamentet på persiska – MP3

The New Testament :   کتاب مقدس

 

(انجیل متی (کتاب 1	(فصل 2)      (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)      (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)      (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)      (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)      (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)      (MP3)	(فصل 13)     (MP3)
	(فصل 16)      (MP3)	(فصل 15)     (MP3)
	(فصل 18)      (MP3)	(فصل 17)     (MP3)
	(فصل 20)      (MP3)	(فصل 19)     (MP3)
	(فصل 22)     (MP3)	(فصل 21)     (MP3)
	(فصل 24)     (MP3)	(فصل 23)     (MP3)
	(فصل 26)     (MP3)	(فصل 25)     (MP3)
	(فصل 27)     (MP3)

(انجیل مرقس(کتاب 2	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)     (MP3)	(فصل 13)     (MP3)
	(فصل 16)     (MP3)	(فصل 15)     (MP3)

 

(انجیل لوقا (کتاب 3	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)      (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)     (MP3)	(فصل 13)     (MP3)
	(فصل 16)     (MP3)	(فصل 15)     (MP3)
	(فصل 18)     (MP3)	(فصل17)     (MP3)
	(فصل 20)     (MP3)	(فصل 19)     (MP3)
	(فصل 22)     (MP3)	(فصل 21)     (MP3)
	(فصل 24)     (MP3)	(فصل 23)     (MP3)

 

(انجیل یوحنا(کتاب 4	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)     (MP3)	(فصل 13)     (MP3)
	(فصل 16)     (MP3)	(فصل 15)     (MP3)
	(فصل 18)     (MP3)	(فصل 17)     (MP3)
	(فصل 20)     (MP3)	(فصل 19)     (MP3)
	(فصل 21)     (MP3)

 

(اعمال رسولان (کتاب 5	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)     (MP3)	(فصل 13)     (MP3)
	(فصل 16)     (MP3)	(فصل 15)     (MP3)
	(فصل 18)     (MP3)	(فصل 17)     (MP3)
	(فصل 20)     (MP3)	(فصل 19)     (MP3)
	(فصل 22)     (MP3)	(فصل 21)     (MP3)
	(فصل 24)     (MP3)	(فصل 23)     (MP3)
	(فصل 26)     (MP3)	(فصل 25)     (MP3)
	(فصل 28)     (MP3)	(فصل 27)     (MP3)

 

(رومیان (کتاب 6	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصلر 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)     (MP3)	(فصل 13)      (MP3)
	(فصل 16)     (MP3)	(فصل 15)     (MP3)

 

(قرنتیان اول (کتاب 7	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)     (MP3)	(فصل 13)     (MP3)
	(فصل 16)     (MP3)	(فصل 15)     (MP3)

 

(قرنتیان دوم (کتاب 8	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 13)     (MP3)

 

(غلاطیان (کتاب 9	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)

 

(افسسیان (کتاب 10	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)

 

(فیلیپیان (کتاب 11	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)

 

(کولسیان (کتاب 12	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)

 

(تسالونیکیان اول (کتاب 13	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)

 

(تسالونیکیان دوم (کتاب 14	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 3)     (MP3)

 

(تیموتاوس اول (کتاب 15	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)

 

(تیموتاوس دوم (کتاب 16	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)

 

(رساله تیطس (کتاب 17	(فصل 2)   (MP3)	(فصل 1)  (MP3)
	(فصل 3)   (MP3)

 

(فلیمون (کتاب 18

(فصل 1)                (MP3)

 

(رساله به عبرانیان (کتاب 19	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل 7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 13)     (MP3)

 

(رساله یعقوب (کتاب 20	(فصل 2)      (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 5)     (MP3)

 

(رساله اول بطرس (کتاب 21	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 5)     (MP3)

 

(رساله دوم بطرس (کتاب 22	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 3)     (MP3)

 

(رساله اول یوحنا (کتاب 23	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 5)     (MP3)

 

(رساله دوم یوحنا (کتاب 24

(فصل 1)               (MP3)

 

(رساله سوم یوحنا (کتاب 25

(فصل 1)               (MP3)

 

(رساله یهودا (کتاب 26

(فصل 1)                  (MP3)

 

(مکاشفه یوحنا (کتاب 27	(فصل 2)     (MP3)	(فصل 1)     (MP3)
	(فصل 4)     (MP3)	(فصل 3)     (MP3)
	(فصل 6)     (MP3)	(فصل 5)     (MP3)
	(فصل 8)     (MP3)	(فصل7)     (MP3)
	(فصل 10)     (MP3)	(فصل 9)     (MP3)
	(فصل 12)     (MP3)	(فصل 11)     (MP3)
	(فصل 14)     (MP3)	(فصل 13)     (MP3)
	(فصل 16)     (MP3)	(فصل 15)     (MP3)
	(فصل 18)     (MP3)	(فصل 17)     (MP3)
	(فصل 20)     (MP3)	(فصل 19)     (MP3)
	(فصل 22)     (MP3)	(فصل 21)     (MP3)

<!– start

غيره

 1-

 2-

 3-

–>

 

Fixed Pie Mentality

För länge sedan hörde jag ett föredrag, där talaren citerade en känd amerikansk författare Sean Covey, som skrivit boken ”Seven Habits of Highly Effective People”. I boken tar författaren upp olika framgångskoncept, och deras motsatser. Ett exempel på felaktigt tänkande är ”Fixed pie mentality” (Jag har svårt att översätta detta). Det går ut på att man ser tillvaron som en paj – låt oss säga en svensk rabarberpaj. Om du får en bit paj så får jag mindre. Därför måste jag bevaka dig så du inte tar för mycket av den där pajen. Det vore ju inte bra för då blir jag kanske utan. Detta tänkande gör att jag skiner upp som en sol när det går dåligt för dig. Går det bra för dig blir jag däremot allvarligt bekymrad. :C

Enligt Sean Covey är detta inte ett vinnarconcept. Istället menar han att pajen kan växa genom det tillskott varje person bidrar med. Det blir mer paj åt alla med rätt mentalitet. Det låter nästan för bra för att vara sant. Men om det är sant att Gud har en plan för varje människa så kan ingen annan ta ifrån dej det Gud har planerat för dig, förutom du själv förstås.

Det finns ett arabiskt ord رقابت som har lånats in av persiskan och det brukar översättas med konkurrens eller rivalitet. Det betyder från början att man bevakar varandra, håller varandra under uppsikt. Sedan finns det ett rent persiskt uttryck چشم و هم چشمی, möjligen är det ett försök till översättningslån av ovanstående arabiska ord. Det betyder ungefär rivalitet, men ordagrant betyder det öga-och-öga-tillbaka.

Många säger att det persiska alfabetet ser så svårt ut. Men hur svårt kan det vara att lära sig ett 30-tal tecken egentligen?

Lektion 3-7 på den här sidan: http://www.learn-persian.com/svenska/index_grammatik.php …
handlar om det persiska alfabetet. Här kan du också lära dig grunderna i persisk grammatik. Faktum är att du klarar dig VÄLDIGT långt med den grammatik som de här sidorna ger dig.

persiska alfabetet

Hello world!

Welcome to WordPress.com. This is your first post. Edit or delete it and start blogging!

Rumi’s Spiritual Couplets för nedladdning

مولانا جلال الدين محمد بلخی (مولوی)

مثـنوی معـنوی گویا

قرائت و گفتار توسط دکتر عبدالکريم سروش

بشنو از نی چون حکایت می کند

زندگینامه مولانا

نحوه سروده شدن مثنوی

قرائت لب لباب

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12	13	14	15
16	17	18	19	20	21	22	23	24	25	26	27	28	29	30
31	32	33	34	35	36	37	38	39	40	41	42	43	44	45
46	47	48	49	50	51	52	53	54	55	56	57	58	59	60
61	62	63	64	65	66	67	68	69	70	71	72	73	74	75
76	77	78	79	80	81	82	83	84	85	86	87	88	89	90
91	92	93	94	95	96	97	98	99	100	101	102	103	104	105
106	107	108	109	110	111	112	113	114	115	116	117	118	119	120
121	122	123	124	125	126	127	128	129	130	131	132	133	134	135
136	137	138	139	140	141	142	143	144	145	146	147	148	149	150
151	152	153	154	155	156	157	158	159	160	161	162	163	164	165
166	167	168	169	170	171	172	173	174	175	176	177	178	179	180
181	182	183	184	185	186	187	188	189	190	191	192	193	194	195
196	197	198	199	200	201	202	203	204	205	206	207	208	209	210
211	212	213	214	215	216	217	218	219	220	221	222	223	224	225
226	227	228	229	230	231	232	233	234	235	236	237	238	239	240
241	242	243	244	245	246	247	248	249	250	251	252	253	254	255
256	257	258	259	260	261	262	263	264	265	266	267	268	269	270
271	272	273	274	275	276	277	278	279	280	281	282	283	284	285
286	287	288	289	290	291	292	293	294	295	296	297	298	299	300
301	302	303	304	305	306	307	308	309	310	311	312	313	314	315
316	317	318	319	320

Det afghanska hazarafolkets situation

Har du någonsin hört talas om hazarerna? Dessa är en av de största folkgrupperna i Afghanistan och bor främst i centrala Afghanistan. De flesta afghaner jag känner hör till hazara-folket så jag har gjort lite efterforskningar om dem. Jag har även lärt mig förstå deras dialekt någotsånär och kanske blir det av att jag publicerar en artikel om den någon gång. I den här artikeln vill jag uppmärksamma hazarernas svåra situation i Afghanistan och grannländerna .

Den som har kontakt med afghaner i Sverige kan inte undgå att lägga märke till att flertalet av dem hör till den hazariska minoriteten.

Hazarerna utgör c:a 10% av befolkningen i Afghanistan. De bor främst i de centrala delarna av Afghanistan i ett stort bergsområde öster om Kabul men är också bosatta i alla större städer i landet. De utmärker sig från mängden genom sitt mongoliska utseende och sin speciella dialekt/språk hazaragi och genom sin religiösa tillhörighet, nämligen shiitisk Islam.

Hazarerna har under de senaste århundradena utsatts för vågor av förföljelse från övriga folkgrupper, främst tadzjiker och pashtuner, p g a sin bekännelse till shia-islam. Under 1800-talet massakrerades ca 60% av hazarerna p g a ett uppror mot centralregeringen.

Senast under talibanregimen utsattes hazarerna för en våg av intensiv förföljelse, massakrer, våldtäkter och etnisk rensning. Bl a avrättades c:a 6000 hazariska män och pojkar i staden Mazar-i Sharif 1997 efter att talibanerna intagit staden.

Efter talibanregimens fall 2001 har inga stora massakrer på hazarer rapporterats. Detta betyder inte att situationen för folkgruppen på något sätt normaliserats. Varje vecka dödas hazarer p g a sin etniska/religiösa tillhörighet. De områden där hazarer bor infiltreras av talibaner. Som exempel kan man nämna provinsen Ghazni där flera olika etniska grupper bor nära varandra. Det var också där 24 koreanska hjälparbetare togs som gisslan för en tid sedan. Många av de hazarer/afghaner jag träffat kommer just från denna provins.

Inte heller den afghanska centralregeringen, i vilken personer som tillhör folkgrupper som alltid varit fientligt inställda till hazarerna innehar alla viktiga poster lyfter ett finger för att hjälpa dem. Flera av dessa ledare är dessutom krigsherrar och dokumenterade krigsförbrytare, vilket är allmänt känt. Den provins i vilken hazarerna tidigare var i majoritet har delats upp i 12 provinser. Hazarerna är inte i majoritet i någon av dessa.

Till råga på detta har under senare tid en mängd fatwor utfärdats av inflytelserika pashtunska sunnitiska mullor i vilka shiamuslimer/hazarer beskrivs som ”otrogna”, ”kättare” och mord på dem beskrivs som en god gärning.

Förnärvarande pågår massavvisningar av afghaner från Iran, och i Pakistan befinner sig hazarerna i en fientlig pashtunsk starkt sunnitisk omgivning.

 Källor:Khawari, Amsal wa Hekam-e Mardum-e Hazara, Mashad, 2002
Ewans, Afghanistan: A Short History of Its People and Politics, Harper Perennial, 2002 Olesen, Asta, Islam and politics in Afghanistan, Curzon press in association with NIAS press, 1995
www.erc.org.au/just_comments/pdf/1097457164.pdf
http://www.acc.asn.au/HazaraBook.pdf
http://www.afghantimes.com/
http://www.afghanradio.net

 

Uzbekiska – ett centralasiatiskt turkspråk

Uzbekiska – ett centralasiatiskt turkspråk

Uzbekiska är ett turkspråk som talas bland annat i Uzbekistan och av uzbeker i norra Afghanistan. Uzbekiskan hör till de östturkiska språken och härstammar från Chaghatay, ett turkspråk som skrevs med perso-arabisk skrift och fungerade som något av ett lingua franca bland turkisktalande stammar i Centralasien under medeltiden. I samma chaghatayturkiska språkfamilj som uzbekiskan ingår även kazakiska, kirgiziska och uighuriska. Speciellt kazakiska ligger mycket nära uzbekiskan och språken går gradvis ihop med varandra genom ett dialektkontinuum mellan länderna.

Uzbekiska tillhör således en annan gren av de turkiska språken än turkietturkiskan, som tillsammans med bl a azerbadzjanska och turkmenska ingår i den oghuzturkiska familjen.

De två stora turkspråksfamiljerna ligger dock mycket närmare varandra än t ex de väst- och nordgermanska. (De romanska språken är en bättre parallell.) Grammatiskt ligger dessa turkspråk nära varandra; de största skillnaderna finner man i ordförråd och uttal. Viss inbördes förståelse är möjlig olika turkspråk emellan. Det är därför ganska lätt att lära sig ytterligare ett turkspråk om man redan kan ett. Således kan den som behärskar turkiska eller azerbadzjanska med relativt liten ansträngning lära sig uzbekiska. Då språket är mycket rikt på persiska låneord (betydligt mer än turkietturkiska) underlättar kunskaper i persiska inlärningen.

Uzbekiska skrivs med kyrilliskt alfabet i den före detta sovjetiska republiken Uzbekistan. 1995 introducerades ett latinskt alfabet för uzbekiskan men dett har ännu inte ersatt det kyrilliska. Uzbekiska fungerar inte i någon större utsträckning som skriftspråk bland uzbeker i Afghanistan, där man istället använder sig av dari i den mån man är skrivkunnig.

I Sverige undervisas i uzbekiska vid Uppsala universitet och Stockholms universitet. En artikel om uzbekiska av Birgit Schlyter finner du här

För ”Uzbek Lessons” klicka här

För introduktion till uzbekiska klicka här

För en snabbgenomgång av uzbekiskans grammatik klicka här

För genomgång av uzbekiskans ortografi klicka här

För uzb-eng-uzb ordbok klicka här

För ordlistor enligt semantiska fält klicka här

Läs och lyssna på Bibeln på uzbekiska här

Hello world!

Welcome to Bloggaz.se. This is your first post. Edit or delete it, then start blogging!